Tand Anatomi
Abbey Synnott
Emaljen er den hvide, hrde belgning, som dkker tandkronen. Emaljen er udformet med tyggeknuder og et tyggerelief i kindtnderne. Det er det hrdeste materiale i kroppen og har ikke kar- og nerveforsyning, hvorfor der ikke er noget genopbygningspotentiale, hvis der sls noget af emaljen af, som det ses i dentin eller knogle. Emalje bestr hovedsagligt af Calcium-fosfat og er hrdt som sten.
Tandens nervevv, blodkar og bindevv kaldes pulpa.
Pulpa er beliggende i rodkanalerne og i pulpakammeret i tandens krone.
Hvis pulpa bliver udsat for en bakteriel infektion, traume (slag) eller caries, vil dette skade den og medfre, at den dr (nekrotiserer) og dette kan vre meget smertefuldt. Herefter vil der dannes en tandbyld (absces) ud for rodspidserne. Hvis der ikke her udfres en rodbehandling, vil tanden g til grunde og den skal trkkes ud.
Periodontal membranen hfter tndernes rod til kbeknoglen. Denne fibermembran indeholder bde nerver og blodkar.
Den fungerer ogs som en elastisk pude mellem tanden og knoglen. En lille bevgelighed af tanden er mulig. Tanden sidder alts ikke stift fast til kbeknoglen. Der er fleksibilitet.
Hrntnder: Det finns 4 hrntnder totalt, 2 i verkken och 2 i underkken, som r placerade mellan framtnderna och de sm kindtnderna. Hrntnderna r lnga och spetsiga, vars funktion r att skydda vriga tnder vid tuggning samt olika rrelser.
Kindtnder: I munhlan finns bde sm och stora kindtnder. Det finns 2 sm kindtnder (premolarer) p varje sida av munnen i bde ver- och underkken, dr varje tand har 2-3 tuggknutar p tandens tuggyta. De sm kindtndernas funktion r att tugga och finfrdela maten.
Det finns ytterligare 3 stora kindtnder (molarer), placerade p varje sida av munnen i bde ver- och underkken. Dessa r placerade bakom de sm kindtnderna och r drfr de bakre tnderna i tandraden. Den frsta stora kindtanden kallas ocks 6-rstanden, den nsta stora kindtanden betecknas 12-rstanden, och den sista kindtanden kallas visdomstanden. Det r dock inte alla som fr visdomstnder. De stora kindtnderna har 4-5 tuggknutar p tandens tuggyta. De stora kindtnderna anvnds sledes till att tugga och finfrdela maten innan du svljer.
Genom livet utvecklar du tv uppsttningar tnder: Mjlktnder och permanenta tnder. Den frsta uppsttningen tnder utvecklas nr du r barn och bestr av 20 mjlktnder. Mjlktnderna faller lpande naturligt ut och erstts av de permanenta tnderna bestende av upp till 32 tnder. Under tiden har barn drfr en blandad uppsttning tnder, som utgrs av bde mjlktnder och permanenta tnder.
Mjlktnder
Barnets frsta tnder kalas mjlktnder och bryter fram vid en lder av ungefr 6-7 mnader. Det kan vara smrtsamt att f de frsta tnderna, men detta avtar snabbt. Normalt r alla 20 mjlktnder framme vid en 3 rs lder. Nr barnet r omkring 6 r kommer mjlktnderna att naturligt falla ut och ersttas av permanenta tnder. Du kan lsa mer om mjlktnder hr.
Permanenta tnder
Frambrottet av de permanenta tnderna brjar i regel i 6-rsldern (men kan brja tidigare eller senare) och avslutas normalt vid 14 rs lder. Visdomstnder r en del av de permanenta tnderna. Man kan f upp till 4 visdomstnder, 1 p varje sida i bde under- och verkken. Det r dock inte alla som fr visdomstnder. Visdomstnderna bryter oftast fram i ldern 18-26 r, dr det skiljs mellan olika frambrott: fullt fram brott, delvis frambrott och inget frambrott. Visdomstnderna bryter fram bakom 12-rstanden och r drfr den bakre kindtanden. Ibland finns ingen visdomstand som kan bryta fram. Du kan lsa mer om visdomstnder hr.
De permanenta tnderna r en uppsttning tnder som ska hlla resten av livet. Drfr r det viktigt att passa och vrda sina tnder, s att de fr s lng livstid som mjligt. Du kan lsa mer om hur du upprtthller en god munhygien hr. Dina tnder frndrar sig i takt med att du blir ldre, dr faktorer som kost, rkning, kaffe, vin mm bidrar till att stta spr p dina tnder. Du kan lsa mer om permanenta tnder hr.
Krona
Tandkronan r den synliga, emaljtckta delen av tanden, som syns i munhlan. Kronan varierar i form, storlek och utseende (morfologi), d tnderna utvecklas till olika bestmda former.
Emalj
Emaljen r det yttersta lagret p tandens krona och r uppbyggt av en stark prismastruktur fr att skydda kronan. Emaljen karaktriseras av en vid, hrd belggning som r kroppens hrdaste, mineraliserade vvnad, huvudsakligen bestende av kalcium och fosfat. Emaljen r inte bunden till krl- och nervfrsrjningen, vilket betyder att emaljen inte kan teruppbyggas. Drfr r det viktigt att ta hand om tndernas emalj.
Dentin
Dentinen, tandbenet, r en mineraliserad, elastisk vvnad som karaktriseras av en gulaktig och ljusbrun frg. Dentinen r ett hrt, benliknande material, men i frhllande till emaljen r dentinen knnetecknat av att vara mer elastisk. Orsaken till detta r att emaljen behver std frn en mjukare vvnad fr att frhindra att den spricker. Dentinen stttar drfr emaljen genom att vara fjdrande. Dentin finns i hela tanden och r drfr den strsta delen av tandens bestndsdel. I kronan r dentinen tckt av emalj och i roten av rotcement.
Dentin bestr av sm kanaler dr det flyter vtska och celler (odontoblaster), som gr in till nerv- och krlkammaren i mitten av tanden, pulpan. Om tanden skadas (karies, erosion eller fraktur), kan odontoblaster terstlla dentinen. Dentin r en levande och knslig vvnad som kan knna vrme, kyla, smrta och stt som ett frsvarssystem. Nr dentinet blottas kan tanden bli temperaturknslig och frorsaka smrta. P det sttet talar tanden om att ngot r fel, eller att du ska vara extra uppmrksam p dina tnder.
Pulpa
Pulpan r den mjuka vvnad som finns i mitten av tanden och som rymmer tandens nervvvnad, bindvvnad samt blodkrl. Pulpan skyddas inne i dentinens hlrum, pulpakammaren. Dentin och pulpa har ett ttt samarbete och skapas av samma celler. Pulpavvnadens celler srjer fr bildandet av mer dentin, s att tanden kan fortstta skyddas. Vidare fr dentin sin nring genom puplavvnadens blodkrl och nerver, som ocks r grunden fr dentinets knslighet i form av nerver.
Om pulpan utstts fr bakteriell infektion, trauma eller karies, r det ofta en smrtfylld process. En infektion kan medfra att pulpan dr och i vrsta fall bildas en tandbld av detta frfall. Vidare kommer tanden brytas ner om inte en rotbehandling genomfrs.
Rot
En rot r den icke-synliga delen av tanden och har som funktion att hlla fast tanden i kken och srjer fr tandens blodfrsrjning. Roten bestr av dentin, dr tandens nerver och blodkrl lper genom rotspetsen in till rotkanalen och pulpan. Tndernas rtter varierar i form, utseende (morfologi) och antal i frhllande till de enskilda tnderna.
I rotcementen finns inbddade fibrer, parodontalligament, som lper frn rotcementen till kkbenet (alveolarbenet). Dessa fibrer utgr parodontalmembranen, som innehller nerver och blodkrl. Det r sledes i parodontalmembranen som tndernas rtter fster vid kkbenet (alveolarbenet), och den fungerar som en elastisk kudde mellan tanden och benet.
Underkken r frankrad till vrt kranium via vra muskler och tv kkleder, 1 p var sida om huvudet. Kkleden innehller en ledskiva, som mjliggr ppnings- och glidrrelser och skyddas av en ledkapsel. Detta tillter en viss flexibilitet i kken och rrelser i flera riktningar:
Det kan uppst problem i kkleden, ofta i form av krasande eller klickande ljud i kkleden, inflammation eller lsning av underkken. Dessa symptom kan frekomma i samband med artros och i dessa fall br du kontakta din tandlkare.
Tanden sitter fast i alveolarbenet med hjlp av parodontala ligament och rothinenfiber, som bestr av bindvv. Ligamenten karaktriseras av att vara elastiska och flexibla samt att innehlla knsliga nerver. De snder signaler till hjrnan om hur hrt vi ska tugga och var tnderna r placerade.
Nedanfr ses tv former av tandstllningsfel. Den frsta bilden illustrerar spridd stllning av tnder, och den andra visar trngt sittande tnder. Med hjlp av tandreglering kan tnderna rttas till en mer optimal och jmn tandstllning.
Hjrnetnder: Du har 4 hjrnetnder i alt, 2 i overkben og 2 i underkben, der er placeret mellem fortnderne og de sm kindtnder. Hjrnetnderne er lange og spidse. Deres funktion er afbidning og flnsning.
Kindtnder: Du har bde sm og store kindtnder. Der er 2 sm kindtnder (prmolarer) i hver side i bde over- og undermunden. Hver enkelt kindtand har 2-3 tyggeknuder p tandens tyggeflade. De sm kindtnders funktion er at tygge og findele fden.
Yderligere har du 3 store kindtnder (molarer) placeret i hver side af munden i bde over- og underkben. Disse er placeret bag de sm kindtnder og er derfor de bagerste tnder. Den frste store kindtand kaldes ogs for 6-rstanden, den nste kindtand betegnes som 12-rstanden, og den sidste kindtand kaldes visdomstanden, dog er det ikke alle, der fr visdomstnder. De store kindtnder har 4-5 tyggeknuder p tandens tyggeflade. De store kindtnder anvendes ogs til at tygge og findele fden inden synkning.
I lbet af din levetid udvikler du to tandst: Mlketnder og blivende tnder. Det frste tandst udvikles, nr du er barn og bestr af 20 mlketnder. Mlketnderne falder lbende naturligt ud og bliver erstattet med et permanent tandst bestende af op til 32 blivende tnder. Undervejs vil brn derfor opleve et blandingstandst, som udgres bde af mlketnder og blivende tnder.
Mlketnder
Barnets frste tnder kaldes for mlketnder og udbryder som regel i en alder af 6-7 mneder. Det kan vre smertefuldt at f de frste par tnder, men dette aftager hurtigt. Normalt er alle 20 mlketnder frembrudt ved en alder af 3 r. Nr barnet er omkring 6 r, vil mlketnderne falde naturligt ud og lbende erstattes med blivende tnder. Du kan lse mere om mlketnder her.
Blivende tnder
Frembruddet af de blivende tnder starter som regel ved 6-rsalderen (men kan starte fr eller senere) og afsluttes som regel ved en alder af 14 r. Du kan lse mere om blivende tnder her. Visdomstnder er en del af det blivende tandst. Det er muligt at f op til 4 visdomstnder, 1 i hver side i bde over- og undermunden, dog er det ikke alle, der fr visdomstnder. Visdomstnderne frembryder som regel i alderen 18-26 r, hvor der skelnes mellem 3 forskellige frembrud: Fuldt frembrud, delvist frembrud og intet frembrud. Visdomstnderne bryder frem bag 12-rs-tanden og er derfor de bagerste kindtnder. Der findes tilflde, hvor visdomstanden ikke er anlagt. Du kan lse mere om visdomstnder tnder her.