Historia Nationella Prov åk 9

[Zulema Estabrooks]

Kursplaneni historia i Lroplan fr grundskolan, frskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 22) har det vergripande mlet att utveckla elevernas historiemedvetande och deras historiska bildning genom tre samverkande ml:

Arbete med historiskt kllmaterial utvecklar kunskaper om hur historia skapas och sdana kunskaper ger eleven strre mjligheter att gra kvalificerade tolkningar av det frflutna. Vad var det som hnde? Hur vet vi det? Genom att stlla frgor till och vrdera kllor fr elever ocks mta ett historievetenskapligt arbetsstt.

Det r viktigt att frst varfr vi vnder oss till det frflutna. Vad i nuet r det som vi vill frst genom att frska tolka det frflutna? Varfr vill vi frst det nu? Vad kommer olika tolkningar av det frflutna att f fr konsekvenser i nuet och fr framtiden?

Kursplanen anknyter till frmgan att anvnda en historisk referensram med olika tolkningar. Denna referensram r funktionellt motiverad genom en kad nutidsfrstelse. Den beskrivs som utvecklingslinjer dr fyra sdana kan urskiljas i k 4-9 i kursplanens centrala innehll och vilka lyfts fram i kunskapskrav och kommentarmaterial.

Syftestextens formuleringar om referensramens betydelse fr en frdjupad nutidsfrstelse och uppfattningar om framtiden konkretiseras i kunskapskravens formuleringar om att dessa utvecklingslinjer ska fras fram till nutid (k 6 och 9) och kunna ges en tnkbar fortsttning in i framtiden (k 9) vilken motiveras genom ett resonemang med hnvisningar till det frflutna. Samtidigt betonar syftestexten, det centrala innehllet och kunskapskraven att en referensram inbegriper att frst mnniskor utifrn sin samtids villkor och vrderingar.

Det nationella provet i historia 2013/2014 r belagt med sekretess fram till 2020-06-30. Fr att tillgodose en nskan om exempeluppgifter har Skolverket i samrd med provgruppen vid Malm universitet bestmt att lta ngra uppgifter i provet undantas frn sekretessen.

Uppgifterna utgr ett sammanhllet tema kring utvecklingslinjen kulturmten och ger ocks eleven mjlighet att ange ngon tnkbar fortsttning p denna. Temat innehller uppgifter som prvar alla fyra frmgor som anges i kursplanen.

Mellan 2014 och 2018 konstruerade Malm hgskola p Skolverkets uppdrag fyra kursprov fr kurserna historia 1a1 och 1b. Dessa kursprov var tnkta att utgra ett bedmningsstd fr lrare och syftade till en kad likvrdighet i betygsttningen. Ett ytterligare syfte var att underltta en formativ terkoppling frn lrare till elever.

Kursprovet i historia kan anvndas som ett verktyg fr att utveckla historieundervisningen p skolan. Hr finns en kort text med frslag p hur kursprovet kan anvndas p svl individuell som kollegial niv. Hr finns ocks intervju med tv lrare frn St. Petri skola dr de berttar om hur de anvnder Kursprovet i sin mnesutveckling.

Under vrterminen r det dags fr nationella proven i SO-mnen (religion, geografi, historia och samhllskunskap) fr rskurs 9. Varje prov bestr av tv delprov som ska genomfras p fasta, gemensamma datum. I den hr artikeln delar vi med oss av lite tips och tricks fr att du ska lyckas s bra som mjligt p proven! Lycka till!

Att veta exakt vilka typer av uppgifter som vntar p de nationella proven gr inte att veta. Men det finns trots detta stt att frbereda sig fr proven. Ett anvndbart tips r att testa att gra ngra gamla prov fr att se ungefr vilken typ av uppgifter som kan komma p provet du ska genomfra. Det kan ocks vara bra att se ver vad ni lrt er under lsret och skriva ner viktiga begrepp och omrden som du behver ha koll p.

Vid sjlva provtillfllet r det bra att vara utvilad och frvalta tiden s att du hinner kontrollera dina svar. r de tillrckligt utfrliga? Se gymnasium.se:s artikel Dags fr nationella prov fr 7 tips som frbereder dig!

Det r viktigt att ppeka att dessa prov r inte helt representativa fr hur provet kommer se ut just i r, utan tanken r att uppgifterna ska exemplifiera olika typer av uppgifter som kan frekomma i proven, s att du kan frbereda dig fr provsituationen. Alla typer av uppgifter frekommer inte varje gng och nya format kan komma att introduceras.

Snart r det dags fr nationella proven i matematik fr rskurs 9. Hr frklarar vi provets upplgg och vad de olika delproven innebr. Du fr ocks tips p var du hittar gamla prov att va p och hur du bst frbereder dig fr att lyckas p de nationella proven i matte.

Alla tidigare nationella prov r underkastade sekretesslagstiftning. Sekretessen r fr att tillfrskra likvrdighet mellan landets elever. Under provtiden r den sjlvklar, men vissa uppgifter tervnds bland annat fr att stadkomma lngsiktig stabilitet mellan ren, andra uppgifter tervnds fr att se utveckling mellan r osv. Det r sledes av yttersta vikt att alla deltagande lrare, elever och vrig personal som kommer i kontakt med proven visar respekt fr sekretessen. Inte minst genom sociala medier s kan annars information spridas p ett stt som motverkar elevernas lika mjligheter vid de olika provtillfllena.

Utver dessa uppgifter finns ocks information kring arbetet med provens konstruktion p respektive lrostes webbplats.

Besk grna dem fr att ta del av detta. Webbplatserna ppnas i ett nytt webblsarfnster.

Hej! Hur trnar man infr nationella prov i historia k 9, vad fr typer av frgor brukar komma, vad br man kunna inom historia, vad gr man s man fr A,vad krvs det att f A p historia np? Tacksam fr all tips om hur man trnar infr np historia

Historia handlar mycket om att frklara, analysera och motivera slutsatser och sikter samt att se saker ur olika perspektiv ex. ekonomiskt, socialt och politiskt perspektiv, sdant kan vara bra att trna p. Orsak och konsekvenser brukar kunna vara viktigt och hitta samt kunna frklara hur saker i historien hnger ihop.

Forna civilisationer, frn frhistorisk tid till cirka 1700

Jmfrelser mellan ngra hgkulturers framvxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.

Antiken, dess utmrkande drag som epok och dess betydelse fr vr egen tid.

Vad historiska kllor frn ngon hgkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan bertta om likheter och skillnader i levnadsvillkor fr barn, kvinnor och mn.

Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.

Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av vrlden.

De bda vrldskrigen, deras orsaker och fljder. Frtryck, folkfrdrivningar och folkmord. Frintelsen och Gulag.

Historiska berttelser frn skilda delar av vrlden med skildringar av mnniskors upplevelser av frtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitr diktatur och motstnd mot detta.

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrrelser, till exempel kvinnorrelsen, och kampen fr allmn rstrtt fr kvinnor och mn. Kontinuitet och frndring i synen p kn, jmstlldhet och sexualitet.

Framvxten av det svenska vlfrdssamhllet.Historiska perspektiv p urfolket samernas och de vriga nationella minoriteternas situation i Sverige.

Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens snderfall och nya maktfrhllanden i vrlden.

FN, nordiskt samarbete och framvxten av Europeiska unionen (EU).

Aktuella konflikter i vrlden och historiska perspektiv p dessa.

Hur historiska kllor och berttelser om en familjs eller slkts historia speglar vergripande frndringar i mnniskors levnadsvillkor.

Hur historia anvnds och historiska begrepp

Exempel p hur 1800- och 1900-talet kan avlsas i vra dagar genom traditioner, namn, sprkliga uttryck, byggnader, stder och grnser.

Hur historia kan anvndas fr att skapa eller strka gemenskaper, till exempel inom familjen, freningslivet, organisationer och fretag.

Hur historia kan anvndas fr att skapa eller strka nationella identiteter.

Hur historia kan anvndas fr att frst hur den tid som mnniskor lever i pverkar deras villkor och vrderingar.

Vad begreppen kontinuitet och frndring, frklaring, kllkritik och identitet betyder och hur de anvnds i historiska sammanhang.

Ngra historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn p deras betydelser.

Kunskapskrav fr betyget A i slutet av rskurs 9

Eleven har mycket goda kunskaper om historiska frhllanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att fra vlutvecklade och vl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhllsfrndringar och mnniskors levnadsvillkor och handlingar, samt om Frintelsen och andra folkmord. Dessutom frklarar eleven hur mnniskors villkor och vrderingar kan pverkas av den tid de lever i. Eleven kan underska ngra utvecklingslinjer inom kulturmten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver d komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger ocks ngon tnkbar fortsttning p dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med vlutvecklade och vl underbyggda hnvisningar till det frflutna och nuet.

Eleven kan anvnda historiskt kllmaterial fr att dra vlutvecklade och vl underbyggda slutsatser om mnniskors levnadsvillkor, och fr d vlutvecklade och vl underbyggda resonemang om kllornas trovrdighet och relevans. Eleven kan fra vlutvecklade och vl underbyggda resonemang om hur historia har anvnts och kan anvndas i ngra olika sammanhang och fr olika syften, samt hur skilda frestllningar om det frflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan f. I studier av historiska frhllanden, skeenden och gestalter svl som vid anvndning av kllor och i resonemang om hur historia anvnds kan eleven anvnda historiska begrepp p ett vl fungerande stt.

Vart kan man lsa om vrldshistoria, vad kan tnkas komma p provet, vilka krig r viktiga att knna till, och vad fr olika tidsepoker finns det, vill lra mig s mycket som mjligt om historia, skulle vara mycket tacksam om du kunde svara p mina frgor(:

Karlstads universitet har ftt Skolverkets uppdrag att ta fram nya nationella prov i historia fr rskurs 6.

- Det r mycket roligt. Vi har nnu en gng ftt bekrftat att vi har en stark kompetens i mnet, sger projektledaren Johan Samuelsson, lektor i historia vid Karlstads universitet.

3a8082e126