Kung Fu Kraków

[Walberto Kennedy]

Sigismund1566-1632) var son till Johan III och drmed Gustav Vasas sonson. Att han har ftt sin sista vila i Krakow r inte s konstigt. Frbindelserna mellan den framvxande svenska stormakten och Polen (inkluderande delar av Preussen, Ukraina och i union med Litauen) var livliga, bde i krig, i allianser mot Ryssland och genom strategiska kungliga ktenskap. Frutom den sedvanliga konkurrensen mellan stersjstaterna komplicerades bilden frn 1500-talets mitt av reformationens framvxt.

Efter Johan III:s dd, och i Sigismunds frnvaro, passade de svenska biskoparna p att vid Uppsala mte 1593 tydligare frankra den lutherska tron. Sigismund tvingades acceptera beslutet vid sin vistelse i Sverige 1593-1594. Hans katolska rdgivare, som biskopen och diplomaten Malaspina, var djupt besvikna. Deras program gick ut p att biskopsstolarna skulle katoliceras, kyrkliga mbeten ges till katoliker och ett jesuitkollegium inrttas i Stockholm. Vad de kunde hoppas p var en vndning nr Sigismunds stllning i Polen stabiliserats.

Bakom denna lutheranska offensiv stod ocks hertig Karl. Han var dock inte bara ute efter att stadfsta den lutherskt-evangeliska lran utan ocks att bygga upp ett styre som med de ofrlse stndens std skulle minska hgadelns makt. Att flera i det kungliga rdet satte sin tilltro till Sigismund kan allts ocks frklaras av maktpolitiska motiv. En frhllandevis svag monark som Sigismund, med tv riken att hlla ordning p, var att fredra framfr den sjlvmedvetne populistiske hertig Karl.

Sigismund tervnde till Polen och i hans frnvaro skulle Sverige styras av hertig Karl och rdet gemensamt. Hertigen strkte dock sin maktstllning och sg sig sjlv som en stllfretrdande monark. Till slut vertalades Sigismund att frska terta sitt rike. Han landsteg i Smland 1598 med en arm bestende av polacker och legoknektar. Kalmar, land, lvsborg och Stockholm intogs snabbt. Vid Stngebro i Linkping stod ett avgrande slag dr hertigen segrade. Sigismund hade dock fortfarande en stark stllning. nd gick han med p att utlmna de rdsherrar som tjnat honom. I stllet fr att som avtalat marschera till Stockholm tervnde han till Polen, skerligen optimistisk om att kunna ta hem nsta rond. Hertig Karl handlade emellertid snabbt. Vid en riksdag i Stockholm frklarades Sigismund avsatt. Kungatrogna rdsherrar och andra misstnkta avrttades (Linkpings blodbad 1600). Samtidigt tog hertigens styrkor kontroll ver omrden i Sverige och Finland som tidigare varit Sigismunds fsten.

Som fljd av Sigismunds nederlag flydde kring 380 personer landet, av berttigad rdsla fr hertig Karls hmnd. Knappt 50 av dem kom frn Stockholm, mnga av dem var tyskar. ven de som stannat kvar hlls i ett fast grepp. Flera rttegngar hlls mot stadsbor som fortsatt att ha kontakter med landsflyktiga.

De politiska flyktingarna frn Sverige - alltifrn soldater till hgadel - hamnade i Danmark, Tyskland och vid Sigismunds hov. Man skulle kunna tro att alla flyktingar var katoliker, men en ansenlig del var faktiskt lutheraner. Sigismund hade trots allt varit den legitime regenten och att ge honom sitt std var inget sjlvklart tecken p katolska sympatier. Bland landsflyktiga adelsmn terfanns Erik Gyllenstierna, Gabriel Posse och lutheranen Knut Posse samt Gustaf Sparre, friherre till Sundby. Runt stersjn organiserades ett ntverk av Sigismundtrogna. Hans Bilefeldt, tyskfdd stadsskrivare i Stockholm 1592-1598, verkade frn Lbeck varifrn han i brev brnnmrkte hertig Karls machiavellism och strnga styre. Frn Danzig (nuvarande Gdansk) organiserade kamreraren Knut Persson kungens underrttelsevsen i Sverige och stersjlnderna. En del av flyktingarna kunde tervnda efter Gustav II Adolfs vertagande av tronen 1611, men mnga blev kvar p kontinenten.

Adelns starka stllning var en sttesten under Sigismunds lnga polska regenttid (1587-1632). Fr att bli vald hade han tvingats ge ett svvande lfte om att Estland skulle verg frn Sverige till Polen, ett lfte som adelsmnnen stndigt pminde honom om. Att Sigismund verhuvud taget kandiderade till tronen berodde frmst p faderns vilja. Syftet var att via en svensk-polsk allians vinna kraft gentemot Ryssland samtidigt som Jagelloniska arvspengar lockade. Sigismund umgicks under 1590-talet med planer p att verge sitt polska rike fr att enbart satsa p sitt hemland Sverige. Hans planer var s uppenbara att misstnksamheten mot honom kade i Polen. Inte heller strktes hans aktier av ointresset fr den polska adelns krigiska frlustelser och krav p aristokratisk glansfullhet.

Sigismund drogs under 1590-talet allt starkare till katolicismen. Han gifte sig 1592 med den strngt katolska Anna av sterrike och efter hennes dd med hennes syster Konstantia. Det vxande habsburgska inflytandet i Polen var inte populrt. Motreformationens offensiv mrktes ocks genom Sigismunds pvliga rdgivare, som den tidigare nmnda diplomaten och biskopen Malaspina.

Sigismunds frdrivna anhngare i Polen liksom de kvarvarande katolikerna i Sverige klagade bittert p hertig Karls religisa frtryck. Men Sigismund blev sjlv i hgsta grad en frfljare av andra religisa lror. Polen som tidigare hade huserat skilda religioner - katoliker, protestanter, grekisk-ortodoxa, judar och till och med muslimer - blev under hans ledning en repressiv kraft inom den katolska motreformationen.

Egentligen gav Sigismund aldrig upp hoppet om att terervra den svenska kronan. En vg till Stockholm gick via Moskva. Vid flera tillfllen frskte Sigismund vinna den ryska tsartiteln, antingen fr sig eller sonen Vladislav. Syftet var att frhindra en fr Polen livsfarlig svensk-rysk allians. I sina ryska strvanden hade kungen fr en gngs skull std av adeln och dess ledande man Jan Zamoyski. Ryssland var ett sargat och splittrat rike med ideliga maktskiften och med grannlnder som alla ville ta fr sig av bytet. Mest lovande fr Sigismund sg det ut 1605 d den av honom stdde Dimitrij, den falske pretendenten (pstdd son till Ivan den frskrcklige), valdes till tsar. ret efter strtades dock denne och mnga polacker i Moskva ddades. 1610 hade Sigismunds ldste son Vladislav valts till ny tsar men kravet att han skulle verg till den rysk-ortodoxa tron kunde inte godtas. Perioden har i rysk historia kallats den stora oredans tid och att redogra fr alla turer i maktkampen r inte hr mjligt. Det rcker med att pminna om ett par av de mer udda aktrerna som den andre falske pretendenten vid namn Dimitrij och svenske prins Gustav (Erik XIV:s son med Karin Mnsdotter och drmed Sigismunds kusin) innan Michail Romanov frn 1613 etablerade ett ryskt arvrike under tten Romanov som hrskade fram till 1917. Ett flttg lett av Vladislav 1617-1618 gav vissa frdelar men varken tsartiteln eller drmmen om Ryssland som ett brohuvud mot den svenska kronan kunde uppfyllas. Mer eller mindre ventyrliga frsk gjordes ocks i fortsttningen men stupade p bristande realism eller adelns ointresse. Gustav II Adolfs trontilltrde innebar att den svenska expansionen tilltog. Trots fortsatta stridigheter fram till de bdas dd 1632 sg Sigismund alltid med hgaktning p sin svenske kusin. Situationen p hemmaplan var ocks besvrlig. Ett adelsuppror mot Sigismund rasade 1606-1609. Det slogs ned men hdanefter var kungen nnu mer beroende av de stora jordmagnaterna och den katolska kyrkan.

Trots sina upprepade krigsplaner ses inte Sigismund som ngon krigslysten person, tminstone inte utifrn tidens oupphrliga krig och massakrer. Inte heller var han privat ngon katolsk fanatiker. Systern Anna Vasa var en god lutheran och gavs en framtrdande plats vid hovet. ven andra lutheraner uppskattades av Sigismund. Mest ihgkommen, vid sidan om de flitiga dynastiska frsken, r han fr flyttningen av huvudstaden frn Krakow till Warszawa som fullbordades 1609. Staden fick genom hans frsorg ett praktfullt kungligt slott, vilket minutist teruppbyggdes efter andra vrldskrigets hrjningar liksom andra delar av Warszawas ldre del. Ryttarstatyn utanfr slottet lt Vladislav uppfra efter faderns dd.

Den samtida politiska makten flyttade under Sigismund till Warszawa, men den historiska symboliken blev kvar i Krakow. Frutom Sigismund vilar hr i slkten Vasas valv snerna Vladislav IV (regent 1632-1648) och Johan Kasimir (1648-1672). Med den senare dog den polska grenen av huset Vasa ut. Under hans tid, 1660, avsades ansprken p Sveriges krona. En utomktenskaplig son till Vladislav och Jadwiga Luszkomska, greve Vladislav Konstantin Wasenau (dd 1698), blev kapten ver drottning Kristinas livvakt i Rom.

Under 1500-talet genomfrdes successivt den svenska vergngen till protestantismen i Luthers tappning. Striden mellan protestanter och katoliker utkmpades inte bara mellan stater utan i minst lika hg grad inom dessa. Johan III:s (regent 1568-1592) ktenskap med den varmt katolska Katerina Jagellonica av polsk kungatt fick lngtgende konsekvenser. Kung Johan lutade t katolicismen, utan att verg till lran. Fr drottning Katerina (1526-1583) var sonen Sigismunds katolska uppfostran en helig plikt. Hon drmde om att Sigismund, som fddes p Gripsholms slott dr frldrarna sprrats in av Erik XIV, en gng skulle sitta p Polens tron. Starka krafter i Sverige, med Johans halvbror hertig Karl i spetsen, var emellertid beslutsamma motstndare till alla former av katolskt inflytande.

Julia, Mattias och Kristoffer berttar om hndelserna bakom reformationen och vilka fljderna blev. Varfr ville Martin Luther frndra kyrkan? Varfr gillade mnga kungar och furstar Martin Luthers nya ider om kyrkans roll?

SO-rummet riktar sig i frsta hand till elever och lrare p mellanstadiet (k 5-6), hgstadiet och gymnasiet, men ven till hgskole- och universitetsstuderande samt alla andra som r intresserade av de fyra SO-mnena.

Syftet med SO-rummet r att frenkla arbetet i skolan fr elever och lrare, dels genom SO-rummets egna material i olika mnen, dels genom att samla merparten av alla bra och fria SO-resurser som finns utspridda p Internet p ett och samma stlle. Mlet med sajten r skapa inspiration, ka intresset och ka kunskaperna inom SO-mnena.

Fr bildmaterialet p SO-rummet gller i allmnhet olika typer av licenser. Mnga av bilderna r upphovsrttsskyddade medan andra har Creative Commons-licenser eller andra liknande licenser. Ngra av bilderna r helt fria att anvnda. Om du vill bruka en bild i eget syfte, s mste du sjlv ta reda p om bilden r fri att anvnda eller vilka villkor som gller. Detta gr du genom att klicka p bildlnken som finns under de flesta bilderna. Om en bildlnk saknas r bilden i regel upphovsrttsskyddad och kan inte anvndas utanfr SO-rummet.

3a8082e126