Konsonanter Svenska

[Christopher]

Svenskasprket r rikt p vokaler, med speciellt mnga frmre rundade vokaler ur ett internationellt perspektiv. Karakteristiskt r ocks distinktionen mellan korta och lnga fonem. De frikativa konsonanterna domineras av tonlsa varianter. Ngra av konsonanterna uppvisar stor variation ver sprkomrdet. Det gller framfrallt allofoner av sje-ljudet och r-ljudet. I delar av sprkomrdet frenas /r/ ofta med efterfljande konsonanter och omvandlar de senare till retroflexa varianter.

Svenska sprket har en relativt rik uppsttning vokaler. Det karaktriseras av en distinktion mellan kort och lng vokal, vilket r betydelsebrande i betonade stavelser. Frekomsten av flera frmre rundade vokaler r ocks karaktristiskt fr svenskans fonemsystem.

Med en klassisk definition av fonem kan man i standardsvenskan identifiera upp till 18 vokalfonem. Hos mnga talare r dock antalet fonem ngot frre, p grund av sammanfall av uttalet av vissa par av fonem. De 18 vokalfonemen kan uppdelas i 9 lnga och 9 korta vokaler, vilka presenteras i fljande tv tabeller.

Svenskan har cirka 18 konsonantfonem. Klusilerna och nasalerna bildar ett stabilt system, medan frikativerna /ɧ/ (sje-ljud) och /ɕ/ (tje-ljud), samt /r/-ljudet r mer instabilt och uppvisar stora variationer ver tid och geografiskt. Sandhi frekommer, bl.a. vid generering av retroflexa konsonanter under pverkan frn fregende /r/.

Standardsvenskan anses normalt ha 18 konsonantfonem, enligt nedanstende tabell. De nio fonemen i vre halvan av tabellen (nasaler, samt tonlsa och tonande klusiler) bildar ett stabilt subsystem, 33, med tre artikulationsstllen i den horisontella dimensionen. Som framgr av tabellens fotntter r situationen i den undre halvan av tabellen lngt mer instabil och flytande. Bakre varianter av sje-ljudet och r-ljudet har vandrat in sderifrn. Tje-ljudet /ɕ/ och sje-ljudet /ɧ/ har verlappande uttal, om man betraktar hela sprkomrdet.

Svenskans fonotax medger relativt lnga konsonantkluster. Svenskans morfem kan innehlla upp till tre konsonanter i fljd, men det r d alltid ngon av fljande sex kombinationer: /spl/, /spj/, /spr/, /str/, /skr/, /skv/. Tvrs ver morfemgrnser kan svenska ord innehlla nnu fler konsonanter i fljd, t.ex. sex stycken i ordet "fransksprkig".[20]

Att lra sig skillnaderna mellan vokaler och konsonanter kommer frbttra din frstelse fr sprket. Det r ocks bra att knna till dem nr du ska lra dig hur ord stavas (ls mer om stavning). Vi fr till exempel lra oss att inga ord kan innehlla mer n tv likadana konsonanter intill varandra.

Nr man vl lrt sig behrska sprket r annars vokaler och konsonanter ingenting som normalt reflekteras ver vid tal, skrift eller lsning.

Vissa ljud i svenska sprket kallas konsonanter. De sges med mindre ppen mun och tungan och lpparna anvnds. De mste anvndas tillsammans med en vokal fr att bilda ett riktigt ljud. Konsonanterna kan inte ensamma bilda ett ord.

Trna p att sga alla konsonantljuden tillsammans med de olika vokalerna. Ta ett papper fr varje konsonant.

Skriv ett stort B verst p det frsta papperet. Skriv sedan stort och tydligt under:

BA

BE

BI

BO

BU

BY

B

B

B

Ta sedan nsta konsonant och skriv likadant p nsta papper. Man kan d skifta ordningen p vokalerna och brja p . Lt grna barnet gra dessa olika listor. Trna sedan barnet p att sga dessa olika konsonant och vokalljud tillsammans, tills hon eller han kan det perfekt.

Dessa arbeten inom svensk grammatik handlar om lsande, skrivande och kommunikation mellan mnniskor. Det r min frhoppning att sidorna skall vara till nytta fr lrare, skolan, pedagoger, frfattare, skribenter, studenter, frldrar, invandrare samt alla andra, som r intresserade av sprket.

Det r min drm att dessa arbeten skall hjlpa mnniskor med den svenska grammatiken och ka intresset fr lsandet och skrivandet i Sverige. Det svenska sprkets bevarande och utveckling r oerhrt viktigt. Krleken till sprket r ngot vi fr vidare till kommande generationer.

Tanken r att frklara den svenska grammatiken p ett enkelt stt, s att alla skall kunna frst den. Drfr finns det mnga exempel p hur ljuden, vokalerna, konsonanterna, stavelserna, orden, ordklasserna, satsorden, satsdelarna, satserna - huvudsats och bisats och alla skriv- och skiljetecken anvnds. Grunden i min pedagogik r att g till grunden och frklara allt s enkelt och klart som mjligt - och sedan lgga till mnga exempel som visar anvndningen.

Det svenska alfabetet har 20 konsonanter men 18 konsonantljud. Det fr att vissa konsonantljud tecknas med flera bokstver, s som: s, c och z. Konsonantljuden bildas genom att luftstrupen frtrngs eller blockeras i munnen och svalget. Konsonantljuden skiljer sig ven t beroende p om stmbanden vibrerar eller inte. Konsonantljuden p, t och k r tonlsa medan konsonantljuden b, d och g r tonade. Konsonanter kan vara lnga och de kan vara korta. F, l och m r exempel p lnga konsonanter i svenska sprket och r extra viktiga att va p eftersom mnga sprk inte har det. Vlkommen till Majema!

De grundlggande ljuden i svenska sprket kallas vokaler och konsonanter. Det bildas olika typer av sprkljud nr vi ska uttala vokaler eller konsonanter. Nr vi uttalar vokaler kommer luftstrmmen frn halsen och ut genom munnen. Nr det gller konsonanter s bildas ljudet enbart i munnen och med hjlp av bakre delen av tungan. Konsonanter anvnds tillsammans med minst en vokal fr att bilda ett svenskt ord. Konsonanter kan allts inte ensamma bilda ett svenskt ord. Huvudregeln r att man anvnder kort vokal framfr tv konsonanter och lng vokal framfr en konsonant. Det finns sjlvklart undantag som bekrftar regeln, som till exempel: hem och mun.

Konsonanter r allts ett av svenskans sprkljud och tillsammans med vokaler s bildar dessa ljud ord. Svenska sprket har 18 konsonantljud och mnga som lr sig svenska kan ha extra svrt med sj- och tj-ljuden. Det finns ocks konsonanter som uttalas vldigt lika, dr formen, rrelsen, p munnen blir nstan identisk. Hr kommer ngra exempel:

Vill du f fortbildning och inspiration, ta del av f konkreta tips och vningar som du kan testa i klassrummet redan nsta dag eller frdjupa dig i ngot av vra lromedel? Ls mer om och anml dig till vra kostnadsfria webbinarier.

Svenska sprket har nitton konsonanter, dessa r:

b, c, d, f, g, h, j, k, l, m, n, p, q, r, s, t, v, z, x,

Konsonanter och vokaler skiljer sig genom att det r helt olika sprkliga ljud. En konsonant bildas helt och hllet uppe i munnen med assistans av tungans bakre del. Nr en vokal uttalas frs luftstrmmen frn halsen och passerar genom din mun. Om du tnker p detta mrker du att det r skillnad.

I det svenska sprket kan vokaler och konsonanter vara korta eller lnga. I standardsvenska har till exempel ordet tt en lng vokal och en efterfljande kort konsonant. I ordet ttt r vokalen istllet kort och den efterfljande konsonanten lng. Dessa tv kombinationer r typiska; lng konsonant kombineras i standardsvenskan med kort vokal och vice versa. Men i mnga svenska dialekter finns fler kombinationer n s.

Fonetikern Felix Schaeffler vid Ume universitet har mtt lngden p vokalerna och konsonanterna i dialekter frn 86 orter i Sverige och svensktalande delar av Finland. Av hans doktorsavhandling framgr att det finns tv olika system utver det nmnda standardsvenska. Vissa norrlndska dialekter kombinerar korta vokaler med korta konsonanter, och ngra dialekter i svensktalande Finland och i Dalarna innehller alla logiskt mjliga kombinationer av lnga och korta vokaler och lnga och korta konsonanter.

Dialekternas system fr kombinationer av korta och lnga vokaler och konsonanter berttar om det svenska sprkets utvecklingshistoria. Sprkhistoriskt antar man att svenskan en gng innehll alla mjliga kombinationer. Det var frst under medeltiden som standardsvenskan frlorade de lng-lnga och kort-korta sekvenserna, s att bara kombinationerna lng-kort och kort-lng blev kvar.

De olika systemen avspeglas tydligt i Schaefflers omfattande och unika mtningar och hans databaserade klassificering visar god verensstmmelse med traditionella dialektindelningar. Dessutom visar underskningen att ngra dialekter har tydliga spr av ldre, delvis vergivna, system. I lderdomliga dialekter som tillter alla fyra lngdtyperna markeras ocks lngdskillnaderna mycket tydligare n i dialekter med tre eller tv lngdtyper, framfrallt vad gller konsonanterna.

Den tydliga lngdmarkeringen finns ocks i Nrpesdialekten i finska sterbotten som frst under den senare delen av 1800-talet har frlorat lng-lnga sekvenser. Det visar att ett ldre system kan lmna kvar spr ven om systemet som sdant vergivits. Ljudmtningarna har gjorts p det material som har spelats in inom dialektprojektet SweDia 2000 (Lyssna p dialekterna p: www.swedia.nu).

Felix Schaeffler r ursprungligen frn Mnchen i Tyskland. Han kom till Sverige 2001 fr att delta i projektet SweDia 2000 som doktorand. Tidigare studerade han under en period vid Institutionen fr lingvistik i Lund. Huvuddelen av sin fonetiska utbildning fick han vid Ludwig-Maximilians-Uuniversitetet i Mnchen, Tyskland.

Disputationen ger rum kl 13.15 i hrsal F, Humanisthuset, Ume universitet. Fakultetsopponent r Professor emeritus Bjrn Lindblom, Institutionen fr lingvistik, Stockholm. Ladda ner hela eller delar av avhandlingen p adress: urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-587

Att skriva ngot som sticker ut och drar blickar till sig r en konstform, och det r ngot som r oerhrt viktigt nr det handlar om exempelvis annonskampanjer. Men har du tnkt p att vissa ord ser vldigt konstiga ut i skrift, trots att de bde r korrekt stavade och lter helt normalt nr du sger dem. Det handlar om sammansttningar av ord som skapar dubbleringar av konsonanter som annars aldrig dubblas.

Sammansatta ord r ngot vi lskar i Sverige. Motsatsen, srskrivning, leder ofta till stor upprrdhet bland sprkpoliserna i Sverige. Och vi r mnga sdana. I exempelvis engelskan r srskrivning mer regel n undantag, men hr tycker vi som sagt om att hlla ihop vra ord. Faktum r att de flesta nya svenska ord r en sammansttning av andra ord, som till exempel killgissa, sekundrkrnkt, serieotrohet, skogsbad och viralgranska som tillhr nyordslistan 2017.

3a8082e126