Socialtjänst
Ingelore Clason
Den som har en funktionsnedsttning kan anska om hjlp och std, en insats, och vnder sig d till kommunens handlggare. Handlggarens uppgift r att lyssna p vad du vill ha fr hjlp, utreda dina behov och prva om du kan f det du ansker om.
Beslutet grundas p lagarna, lagen om std och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjnstlagen (SoL), och vilket behov du har. Nr utredningen r klar fr du ett skriftligt beslut med posten.
r du missnjd med beslutet du ftt kan du verklaga. Om du vill verklaga beslutet ska du skriva till Frvaltningsrtten i Linkping, men det r till oss p kommunen som du ska lmna eller skicka in ditt verklagande.
Vi som arbetar med att ge std, service och omsorg har tystnadsplikt. Det innebr att vi inte fr tala med ngon utomstende om vad du berttat eller annat som rr dig. Vi fr inte heller lmna uppgifter om dig till annan myndighet utan ditt samtycke.
Om du behver hjlp nr du ansker om insats frn kommunen har du rtt att anlita en utomstende person som hjlper dig att fra din talan. Du ger d en annan person fullmakt att vara ditt ombud. Handlggaren har dock rtt att trffa dig personligen.
Vi behandlar uppgifterna fr att kunna ge dig terkoppling utifrn vad du fyllt i formulret. Den rttsliga grunden fr behandlingen r uppgift av allmnt intresse. Mer information om hur vi hanterar dina personuppgifter, dina rttigheter och kontaktuppgifter till dataskyddsombud och personuppgiftsansvarig finns att lsa p nykoping.se/personuppgifter.
Sjuttio ukrainska flyktingar folkbokfrde sig direkt i Nykpings kommun i tisdags 2 juli via Skatteverket. Den 3 juli folkbokfrde sig ytterligare 12 personer och fler r att vnta. Detta sedan EU fattat beslutet att frlnga massflyktsdirektivet till 2026 och det blev mjligt fr ukrainare att folkbokfra sig i Sverige.
7 december 2023 fattade socialnmnden beslut om budget fr 2024. Budgetramen faststlldes till 299 miljoner kronor, en kning med 8 miljoner kronor jmfrt med 2023. Socialnmndens strsta kostnader ligger p insatser fr barn och unga samt ekonomiskt bistnd.
Samhllsvgledningen upphr med sin verksamhet i Trekanten i Brandkrr och i Culturum frn och med rsskiftet sedan Kompetens- och arbetsmarknadsnmnden fattat beslutet att avsluta uppdraget. Samtidigt ges ett nytt uppdrag med en ny inriktning till Division Social omsorgs verksamhet Individ- och familjeomsorg.
Socialtjnsten eller socialfrvaltningen r i Sverige namnet p den kommunala frvaltning som lyder under varje kommuns socialnmnd eller annan nmnd som svarar fr det praktiska och politiska arbete som regleras av socialtjnstlagen. Det exakta namnet p nmnd och frvaltning kan skifta frn kommun till kommun.
Socialtjnsten bestr av vrd, ldreomsorg, std till missbrukare, std och service till personer med funktionsnedsttning och ven individ- och familjeomsorg (IFO). Varje kommun ansvarar fr att detta skts och att allt folk som bor i kommunen fr den hjlp och det std som behvs. Dessa uppgifter kan drfr se olika ut frn kommun till kommun. I socialtjnstlagen str att kommunen har skyldigheter att hjlpa sina invnare med olika bidrag och std. De hjlpinsatser man kan f via socialtjnstlagen kallas bistnd. I lagen finns inte alla insatser kommunen kan hjlpa till med, antingen som ren service eller mot betalning.
Om en individ r i akut ndsituation r han eller hon i behov av hjlp och bistnd direkt frn kommunen om det inte gr att lsa p ngot annat stt. Kostnaderna fr socialtjnsten i hela Sverige var knappt 164 miljarder kronor r 2008, dr cirka 54% var kostnader fr ldreomsorg, 26% fr personer med funktionsnedsttning, och 20% fr individ- och familjeomsorg.[2] Ekonomiska bistnd skiljer sig vldigt mycket, r 2004 utgick frn 220 kronor upp till 2 310 kronor per invnare.[frtydliga]
Inom varje kommun finns en socialnmnd, vilken ansvarar fr och tar beslut i socialtjnstens verksamhet. Fr ett flertal av de funktioner som socialtjnsten utfr krver Socialtjnstlagen (ibland fortkortad SoL) att socialnmnden fattar beslut.[3] Detta rr till exempel beslut som vertag av vrdnad av ett barn och r srskilt hrt reglerat i lagen.
Forte tog dels fram en vergripande strategi fr forskningen[7], dels en mer konkret kartlggning och prioritering av forskningsbehoven, i samarbete med Statens beredning fr medicinsk och social utvrdering (SBU).[1] SBU r den myndighet som r nationellt ansvarig fr att sammanstlla forskningsresultat inom socialtjnstens verksamhetsomrden.[8] Med hjlp av enkter bland personer som arbetar i socialtjnsten, personer med professionell eller privat erfarenhet av socialtjnsten och brukar- och intresseorganisationer, samt med hjlp av en arbetsgrupp med representanter fr bde socialtjnsten och brukar- och intresseorganisationer, listade Forte och SBU de tio forskningsfrgor som de tillfrgade ansg var mest angelgna.[1]
Socialtjnstens fregngare var fattigvrden. Fattiga som inte kunde frsrja sig hamnade ofta i en "fattigstuga", och de som kunde/orkade fick ven arbeta dr. Ett annat system som ocks frekom frr var "rotegngen". D fick man frst bo hos en bonde och hjlpa till, drefter fick man flytta till en andra och drefter en tredje. Man skulle ven ha med sig en fattigklubba fr att visa att man skte hjlp.
Socialvrd r ett liknande begrepp som frekom i svensk skrift frsta gngen 1929. Det syftar/syftade frmst p hjlp till mnniskor med sociala eller materiella svrigheter. Ordet anvnds inte lngre i officiella frvaltningstexter.[9] Det anvnds dock fortfarande i Finland och p land, bland annat i 2014 rs socialvrdslag.
Socialhjlp kallades det ekonomiska bistnd som hanterades enligt 1956 rs socialtjnstlag. Denna gllde fram till 1982 rs infrande av den moderna svenska socialtjnsten. 1982 ersattes socialhjlpen av socialbidrag.[10]
Som jourhem till Skvde kommun spelar du en viktig roll tillsammans med oss vriga inom sektor socialtjnst. Vi arbetar med att stdja och skydda utsatta grupper i samhllet. Hos oss str mnniskan i fokus och ingen dag r den andra lik.Som medarbetare och uppdragstagare i Skvde kommun r du en viktig spelare i ett lag som varje dag, ret om levererar tjnster, vrd och service till vra invnare. ARBETSUPPGIFTERVi sker nu ett jourhem till vr familjehemsvrd. Som jourhem tar ni emot barn och ungdomar som har behov av att under en kortare tid vistas i en annan familj n den egna. Vissa barn flyttar sedan tillbaka till sin familj medan andra barn flyttar vidare till ett familjehem fr en mer lngsiktig vrd.Som jourhem erhller man ekonomisk ersttning p en niv som mjliggr att en vuxen kan vara hemma p heltid fr att vara redo att ta emot ett barn nr behov uppstr. Vra familjehemssekreterare finns med som std infr och under tiden placering pgr. KVALIFIKATIONERVi sker dig/er som har en trygg tillvaro och som knner att det finns mjlighet och intresse av att ta emot barn hem till dig/er. Hur en familj r konstruerad r inte det viktiga, det viktiga r att det finns vuxen/vuxna med trygghet och energi ver att ge till ett barn som i stunden behver det. Det behver finnas ett rum i ditt /ert hem dr barnet kan knna sig vlkommen och f ha som sitt under tiden placeringen pgr.Vi ser det som meriterande att tidigare haft uppdrag med barn eller erfarenhet av barn genom arbete eller liknande. VRIGTDet gr ocks bra att vnda sig direkt till Familjehemsgruppens rekryteringsansvariga:Elzana Etem 0500-498767, [email protected]Sara Hedin 0500-498495, [email protected] Rekrytering kommer att arbetas med kontinuerligt utifrn anskningar som inkommer.Jmstllda och jmlika verksamheter r vldigt viktigt fr oss. Olika bakgrunder och tillhrigheter ser vi som en tillgng. Vra arbetsplatser ska ocks vara fria frn diskriminerande strukturer.Skvde r en ppen och vxande stad, med mnga mtesplatser. Var du n r har du nra till natur och friluftsliv, kultur och aktiviteter fr alla ldrar. I Skvde r vi vana vid en hg niv p alla plan. Hr finns bland annat Hgskolan i Skvde, Frsvarsmakten och Skaraborgs sjukhus. Vi har mnga framgngsrika fretag och startups samt internationella innovationsarenor fr industri och dataspelsutveckling. Skvde r staden som inte njer sig med ngot annat n att ligga i framkant. Vlkommen att vara med och spela med oss du ocks!Har du skyddade personuppgifter ska du kontakta den kontaktperson som finns angiven i annonsen.Vi tar grna emot samtal frn dig som r intresserad av jobbet, men vi tackar nej till dig som sljer annonser och rekryteringstjnster.
Det finns inget enkelt svar p din frga och det gr inte att sga exakt vad som ingr i hemutrustning och hur mycket bistnd man har rtt att f. Det grs alltid en individuell prvning fr att se vad den enskilde r berttigad till.
Fr att ha en sklig levnadsniv ska man ocks ha ett hem som fungerar tillfredsstllande. Det finns ingen allmn rtt fr den som fr en bostad och har dlig ekonomi att f ekonomiskt bistnd till utrustning av bostaden. Drfr fr de flesta klara av situationen som mnniskor i allmnhet gr, det vill sga genom planering, sparande, ln och gvor frn sitt sociala ntverk etc. Det gller srskilt fr unga personer som flyttar hemifrn och som har kunnat planera fr sin flytt till eget boende.
I vissa fall kan det finnas srskilda skl, bde ekonomiska och sociala, fr att socialtjnsten ska ge bistnd till grundutrustning av ett hem. Det kan till exempel rra sig om en person som inte kommer att ha mjlighet att kpa ndvndig hemutrustning inom verskdlig tid, eller om en ung person som av sociala skl inte kan bo kvar hemma. Den hemutrustning som avses ska kunna tillgodose behov som exempelvis matlagning, umgnge, smn, frvaring, rengring och rekreation. ven radio, TV och dator med internetuppkoppling br ing i en hemutrustning.
Ni har alltid rtt att anska om ekonomiskt bistnd avseende hemutrustning. Socialtjnsten kommer drefter gra en individuell bedmning.