Historiografi Pdf
Rosalie Checca
N2 - Historiografi selain dimengerti sebagai hasil karya sejarah dapat pula dijabarkan sebagai suatu proses penulisan sejarah. Pengertian yang prtama berkenaan dengan studi hasil tentang karya tulis sejarah. Studi ini padapokoknya mempelajari ciri-ciri dan kecendrungan dari materi yang ditulis. Sedangkan penegrtian kedua berkaitan dengan tahap-tahap metode penelitian sejarah yang biasa dikenal dengan;Heuristik, kritik, sistesa fakta atau disebut juga penulisan sejarah (historio+Sejarah;grafi=penulisan). Ada pula yang menyebut sintesa fakta sebagai gabungan tahap interpretasi dan tahap historiografi. Metodologi sejarah yang ingin dibatasi penegrtiannya di sini adalah suatu ilmu bagaimana cara mengetahui mengenai langkah-langkah sekaligus wawasan teori yang berkenaan dengan penulisan sejarah. Pengertian inijela smempunyai hubungan erta dengan batasan kdua dari historiografi seperti dikemukakan di atas. Makalah ini akan membahas dua hal pokok, pertama tinjauan tntang jenis-jenis, ciri-ciri serta kecendrungan historiografi khususnya dalam sejarah Indonesia, dan kedua, pmbahasan tntang kaitan antara proses penulisan sejarah dengan metodologi.
AB - Historiografi selain dimengerti sebagai hasil karya sejarah dapat pula dijabarkan sebagai suatu proses penulisan sejarah. Pengertian yang prtama berkenaan dengan studi hasil tentang karya tulis sejarah. Studi ini padapokoknya mempelajari ciri-ciri dan kecendrungan dari materi yang ditulis. Sedangkan penegrtian kedua berkaitan dengan tahap-tahap metode penelitian sejarah yang biasa dikenal dengan;Heuristik, kritik, sistesa fakta atau disebut juga penulisan sejarah (historio+Sejarah;grafi=penulisan). Ada pula yang menyebut sintesa fakta sebagai gabungan tahap interpretasi dan tahap historiografi. Metodologi sejarah yang ingin dibatasi penegrtiannya di sini adalah suatu ilmu bagaimana cara mengetahui mengenai langkah-langkah sekaligus wawasan teori yang berkenaan dengan penulisan sejarah. Pengertian inijela smempunyai hubungan erta dengan batasan kdua dari historiografi seperti dikemukakan di atas. Makalah ini akan membahas dua hal pokok, pertama tinjauan tntang jenis-jenis, ciri-ciri serta kecendrungan historiografi khususnya dalam sejarah Indonesia, dan kedua, pmbahasan tntang kaitan antara proses penulisan sejarah dengan metodologi.
All content on this site: Copyright 2024 Elsevier B.V. or its licensors and contributors. All rights are reserved, including those for text and data mining, AI training, and similar technologies. For all open access content, the Creative Commons licensing terms apply
Kursen Historiografi, exkursionspedagogik och Frintelsens minnesplatser riktar sig till pedagoger och andra som arbetar med unga mnniskor. I utbildningen behandlas historiografiskt arbete kring Frintelsen. Drtill ingr studier i utvecklandet av exkursionspedagogik samt didaktik fr att genomfra studieresor till Frintelsens minnesplatser. Ocks utvecklande av frtrogenhet med relevanta kllor fr pedagogiskt arbete om Frintelsen r en del av kursen. En av utgngspunkterna i kursen r att skapa pedagogiska redskap fr att kunna ka barns och ungas medvetenhet och frstelse av historien och av sin samtid d det handlar om att mta rasistiska, antisemitiska och historierevisionistiska uttryck.
Centralt i kursen r ocks att kritiskt studera frgor som rr demokrati, tolerans, antisemitism och extremism. Kursen berr ven kulturteoretiskt perspektiv p jiddischkulturens nrvaro och frnvaro i Europa.
Kursen genomfrs delvis p distans och delvis i internatform. Det frsta internatet brukar frlggas till Kunglv, utanfr Gteborg, det andra genomfrs som exkursioner i Polen och det tredje hos Sveriges Museum om Frintelsen i Stockholm. Internaten bekostas av Segerstedtinstitutet och Sveriges Museum om Frintelsen. De kostnader som tillkommer gller viss del av kurslitteraturen och resor till och frn internaten. Kursen examineras genom lpande seminarieuppgifter, obligatoriskt deltagande p internaten samt ett skriftligt examinationsarbete.
Kursen PDG692, Historiografi, exkursionspedagogik och Frintelsens minnesplatser ges som uppdragsutbildning (omfattning ca 20%) av Institutionen fr pedagogik, kommunikation och lrande (IPKL), Segerstedtinstitutet vid Gteborgs universitet i samarbete med Sveriges Museum om Frintelsen.
Som metavitenskapelig prosjekt er historiografi beslektet med visse aspekter av historiefilosofien. Begrepet historiefilosofi har to betydninger. P den ene siden omfatter det mer eller mindre spekulative teorier knyttet til sprsmlene om historiens ml og mening, slik vi for eksempel finner dette uttrykt i sykliske teorier om historiens evige gjenkomst (Aristoteles, Friedrich Nietzsche, Oswald Spengler) eller i linere historieoppfatninger som legger vekt p at historien har mening og beveger seg mot et ml (Augustin, Georg F. W. Hegel, Karl Marx). P den andre siden kan historiefilosofi ogs bety en systematisk analyse av historievitenskapens begreper og metoder, eller det vi med et annet uttrykk kan kalle historieforskningens grunnlagsproblemer. Sentrale sprsml innenfor historiefilosofien i denne forstand er for eksempel knyttet til forskjellen mellom historievitenskap og naturvitenskap, sprsml om historiske forklaringer og om objektivitet og sannhet i historiske framstillinger. Denne vitenskapshistoriske og filosofiske disiplinen oppsto p slutten av 1800-tallet. Idhistorisk sett bektraktes de tyske filosofene Heinrich Rickert (1863-1936) og Wilhelm Dilthey (1833-1911) som grunnleggerne av historiefilosofi som studiet av historievitenskapens grunnlagsproblemer.[6]
Historiografi som vitenskap har et relativt fjernt slektskap med spekulativ historiefilosofi i den frste betydningen av ordet, bortsett fra at det selvsagt kan vre historiografisk interessant underske hvordan enkelthistorikere eller historiske retninger og skoledannelser er pvirket av ulike historiefilosofiske retninger. Et eksempel p dette er Ottar Dahls hovedoppgave fra 1952, Historisk materialisme. Historieoppfatningen hos Edvard Bull og Halvdan Koht. Dahls framstilling markerer klar avstand til den historiske materialismen som historiesyn, men anvender dette historiesynet som et analytisk redskap til forst den marxistiske dimensjonen i historieoppfatningen til Bull og Koht.[7]
Det kan vre fruktbart ogs i fortsettelsen bruke Dahls litterre produksjon som eksempel: Et av de mest innflytelsesrike arbeider i norsk historieforskning etter andre verdenskrig er utvilsomt Grunntrekk i historieforskningens metodelre, som utkom frste gang i 1967. Tittelen yter ikke innholdet rettferdighet. Boken er langt mer enn en metodelre i snever forstand; Grunntrekk gir en relativt bred innfring i historiefagets vitenskapsteoretiske forutsetninger, der alle fagets tradisjonelle grunnlagsproblemer er behandlet. Samtidig kan boken bidra til belyse nrmere hvor grensene gr mellom en historiefilosofisk eller historieteoretisk tilnrming til historieskrivningen og en historiografisk.
I en historieteoretisk behandling av et problem vil framstillingen vre drevet av en overordnet logisk-teoretisk problemstilling. Selve framstillingsmten vil vre analytisk og de historiske eksemplene fr en underordnet karakter. Dahls Grunntrekk svarer i alle hovedtrekk til en historieteoretisk framstilling i denne forstand.
En historiografisk framstilling derimot vil vre basert p en fortellende historiefaglig argumentasjon, der utsagn om aktrer og endringer i tiden styrer framstillingen. Enda en gang tilbyr Ottar Dahls produksjon et godt eksempel: I boken Norsk historieforskning i det 19. og 20. rhundre, som utkom frste gang i 1959, gir Dahl en framstilling av ulike perioder i historievitenskapens utvikling i Norge, med vekt p fagets indre forhold og med fokus p de skriftende historikergenerasjonenes problemorientering.
Historiografisk forskning har alts en rekke uttrykksformer. Det er skrevet historiografisk orienterte biografier om enkelthistorikere eller historiografiske analyser av forfatterskapet til n eller flere historikere. Det er lagd historiske framstillinger av historieforskningen om ett bestemt tema eller en bestemt epoke, og det finnes framstillinger av hvordan historieforskningen er blitt institusjonalisert, for nevne noen ulike tilnrminger.
Opplysningstidens historikere str i et brytningspunkt mellom den beskrivende tradisjonen og den moderne historieforskningen. Francois Voltaire (1694-1778) hadde primrt en deskriptiv tilnrming til historien, men anvendte ogs forklaringer p en mer systematisk mte i kombinasjon med en gjennomfrt skeptisk tilnrming til kildematerialet.[16]
Den moderne vitenskapelige historieskrivningen fikk imidlertid frst sitt gjennombrudd med den tyske historismen p 1800-tallet. Historismen var delvis en historiefilosofi som gikk ut p at historien utviklet seg eller utfoldet seg i egenartede perioder, srpreget for hver enkelt nasjon eller hvert enkelt folk.[17] Viktigere i vr sammenheng er det at historismen representerte gjennombruddet for et bestemt vitenskapelig ideal, som gikk ut p historikeren skulle nrme seg fortiden med et upartisk, ikke-moraliserende sinn, der idealet var bde beskrive og forklare fortidens hendelser. Beskrivelsene og forklaringene skulle vre mest mulig individualiserende og legge vekt p det enestende (das Einmalige) i hvert enkelt historisk forlp.[18]
Et godt eksempel p denne bastardposisjonen er den franske Annales-skolen, som ved siden av den tyske historismen, har vrt den mest innflytelsesrike retningen innen historiefaget siden historie ble en vitenskap. Annales-skolen, som ble grunnlagt av Marc Bloch (1886-1944) og Lucien Febvre (1878-1956) i slutten av 1920-rene, kombinerer p det metodiske plan en sterk tillit til objektive, kvantitative teknikker med en tolkende tilnrming til symboler og kulturelle uttrykk. Det har vrt et mer eller mindre tydelig forskningsideal skape totalhistorie, det vil si en historie som gjennom bruk av alle typer av relevant kildemateriale forskte gi et helhetsbilde av befolkning og samfunn innenfor en region.
93ddb68554