Laxtrappa

[Darci Carlton]

BeskLaxtrappan i Gullspng dr den unika Gullspngslaxen leker p hstkanten. En laxtrappa har anlagts i den nedre och brantaste delen av Gullspngsforsen fr att underltta fr lax och ring att n lekplatsen nedanfr dammluckorna i kraftverksdammen.

Vrldsunik art

I Gullspngslvens strmmande vatten lever den unika Gullspngslaxen, en art som bara leker naturligt p ett stlle i vrlden. lven rinner genom Gullspngs samhlle och frbinder de bda sjarna Skagern och Vnern med varandra. Sida vid sida med laxen lever ven Gullspngsringen som ocks trivs bra och frodas hr.

Hsten en tid fr lek

Du r vlkommen att gra ett besk vid trappan ret om, men en rikare upplevelse fr du under laxens och ringens lektid, som i regel pgr under oktober och november. Fr bsta mjliga chans att f syn p de lekande fiskarna s rekommenderar vi dig att promenera upp via den s kallade laxstigen till den lugnare lekplatsen cirka 400 meter uppstrms.

Utflyktsplats med tips

P plats finns information p en tavla vid sidan om den gamla jrnvgsbron som berttar mer om arten och dess frutsttningar. Under lektiden r det bra att ta med dig polariserande solglasgon, de underlttar fr att f syn p fiskarna. ven lite tlamod kan behvas fr det r ibland inte helt enkelt att f syn p fiskarna i det mrka vattnet d lekdrkten gr att de r mrkare n vanligt. Det gr fint att ta med matsck -bord och bnkar finns.

Laxtrappans historia

Under tidigt 1900-tal byggdes en kraftverksdamm i Gullspng fr att utvinna vattenkraft ur den stora Gullspngsforsen. Drmed blockerades Gullspngslaxens naturliga vg till lekplatsen i sjn Skagern, och delar av lvfran torrlades. Laxens normala milj blev frstrd och arten var nra att frsvinna. 2004 startade Projekt gullspngslaxen, med syfte att bevara det lilla laxbestndet som fanns kvar. En laxtrappa anlades i den nedre och brantaste delen av Gullspngsforsen.

Nya lekomrden

Laxtrappan har byggts genom att forsens botten har sprngts ut stegvis och sm bassnger har skapats genom gjutna "trappsteg". Hela minimivattenfringen slpps fram genom fiskvgen, vilket underlttar fr lax och ring att hitta upp. Tillsammans med de tgrder som genomfrs i Gullspngsforsen innebr detta att nya lek- och uppvxtomrden skapas i en tidigare torrlagd del av lven och laxen kan nu ter vandra upp hit fr att leka.

Vgbeskrivning

Frn vg 26, svng in till Gullspng centrum. Flj Storgatan och passera centrumkrnan, parkera vid anvisad parkering p vnster sida av vgen (Brogatan). Under lektiden finns sedan smskyltar som visar till trappan och lekplatsen. Extra parkeringsplatser finns vid parkeringen vid Fortums lokal. Busshllplats finns i Gullspngs centrum, ca 600 meter frn Laxtrappan.

En laxtrappa (fiskevg) vid Jokkfallet i Kalix lv har under lng tid varit ett

angelget nskeml. Redan r 1824 freslog Trend byamn att en laxtrappa

skulle byggas vid Jokkfallet. Frgan har under 1900-talet varit freml fr

studier och utredningar. vre Norrbygdens vattendomstol hrefter ingende

prvning i dom r 1971 meddelat tillstnd att anlgga en fiskevg vid

Jokkfallet. Domen verklagades till vattenverdomstolen. I dom den 13 maj

1975 lmnade vattenverdomstolen tillstnd att p hger strand av Jokkfallet

anlgga en fiskevg.

Sklen fr anlggande av en fiskevg vid Jokkfallet har under rens lopp

blivit allt starkare. Genom kraftverksbyggnader i Lule lv m. fl. vattendrag

har de naturliga laxreproduktionsomrdena i Norrlandslvarna blivit mycket

mindre.

ven om viss mngd smolt (laxyngel) nu uppfds p konstlad vg har

laxfngsten minskat i skrgrdar och lvar i Norrbotten. Forskare har pvisat

att natursmolt av lax r vrdefullare n den odlade smolten p grund av att

natursmolten har strre mjligheter att uppn lekmogen lder.

Det berknas att produktionen av laxsmolt i Kalix lv uppgr till ungefr

310 000 smoltenheter (laxsmolt). Denna produktion sker nedstrms om

Jokkfallet. Fallet utgr ett naturligt hinder fr laxens uppvandring. Enligt

utredning av fiskeriintendent . Karlstrm r hela 80 % av fr laxproduktion

lmpade omrden i Kalix lv belgna uppstrms om Jokkfallet.

En laxtrappa i Jokkfallet berknas ge en kning av laxproduktionskapaciteten

i Kalixlvens vattensystem med lgt rknat 100 000 smoltenheter.

terfngsten av natursmolt av lax berknas till 15 % med en medelvikt av 4

kg. Den rliga terfngsten kan sledes berknas ka med minst 60 000 kg

lax.

Fiskeriintendenten i Norra distriktet anser att fiskeristyrelsen br vara

huvudman fr fiskevgen. Enr Jokkfallet ligger i ett omrde med stor

arbetslshet br fiskevgen kunna utfras som ett statligt beredskapsarbete.

Enligt fiskeriintendenten br ersttning utg till Jokks by fr frsmrat

Fr fem r sedan brjade Lilian Johansson bada ret runt i laxtrappan i Rssjholmsn i Munka-Ljungby i ngelholms kommun. Sedan dess har baden blivit allt fler och de senaste tv ren har hon tagit ett dopp i princip varje dag.

Vandringsfisk r fiskarter som fretar tydlig rstidsbunden fiskvandring. Lax, ring och asp r exempel p fiskar som vxer till sig i havet och sedan vandrar upp lngs vattendrag fr att leka.[1] Omvnt mnster kan ses hos len, vars yngel fljer golfstrmmen till svenska kusten, letar sig upp i lvar och sjar fr vxa till sig och drefter tervnda till havs fr sin lek.[2] Gemensamt fr vandringsfiskar r att fri passage mellan lvar, sjar och hav r av stor vikt och att olmpligt upprttade vandringshinder kan utplna hela populationer.

En frsta version av fisktrappan patenterades r 1837 av Richard McFarlan frn Kanada. I ritningarna fanns en fiskvg som skulle hjlpa fiskarna att g runt en damm vid ett vattendrivet sgverk. Mellan r 1852 och 1854 byggdes Ballisodare Fish Pass i Irland i syfte att leda lax frn en flod dr fiskefrbud gllde. Den frsta riktiga laxtrappan byggdes r 1880 i Rhode Island i USA men avlgsnades 1924 nr dammen som var gjord av tr ersattes av en betongdamm.[3]

En slitrnna r en version av fisktrappa som r anpassad fr att bde fiskarter som simmar nra ytan och arter som simmar p djupare niver ska kunna komma till andra vattenniver. Med slitsarna eller spalterna har fiskarterna mjlighet att hoppa mellan vattenniverna alternativ att simma med hg hastighet genom det brusande vattnet.

Uppfinnaren Bror Hgbom. Fiskvgen r ett prefabicerat omlp (byggd p fabrik) fr fiskvandring frbi dammbyggnader eller andra hinder fr att gynna lekvandrande fisk exempelvis l, sik, harr, nejonga, ring och lax. Slitrnnan vilar p cirkelformade vilopauser fr fisk som fungerar som brare av konstruktion. Fiskvandringrondellen r frdelaktig vid torrfror, hga fallhjder och ogstvnlig terrng dr man inte kan bygga naturlika bckar och omlp.[6]

En fiskhiss transporterar fiskar frn en lgre vattenniv till en hgre vattenniv, oftast vid en damm, med hjlp av en hiss. Fiskarna simmar in i hissen vid den lgre vattennivn och slpps sedan ut p andra sidan dammen. Frdelen med detta r att ven mindre fiskar som inte orkar simma i en del andra fisktrappor kommer upp till hgre vattenomrden. Denna teknik anvnds oftast p hgre dammar d en annan typ av fisktrappa ofta skulle krva en mycket lng konstruktion.[7]

Denna typ av fisktrappa anvnder sig av en vakuumpump fr att skapa en pumpeffekt i ett rr dr fisken kan simma upp. I rret finns en vattenniv, det vill sga en luftbubbla fr att kunna kontrollera fldet.[8]

En stenramp r en kanal dr strre stenar r utplacerade fr att sakta ner vattenfldet s att fisken kan simma motstrms. Denna typ imiterar naturliga vattendrag och skapar naturliga dammar dr fisken kan vila. Eftersom dessa kanaler blir mycket lnga passar de bst fr mindre dammar dr fallhjden r lg.[9]

tgrder i vatten[5] r utpekad nationell databas fr fiskvgar och dammutrivningar och andra biotoprestaureringar i Sverige. Databasen finansieras av Havs- och vattenmyndigheten och frvaltas av Lnsstyrelserna.

Stornorrfors kraftstation, belgen vid Umelven, r ett fascinerande tekniskt msterverk som ven rymmer en unik laxtrappa. Denna utflykt ger en kombination av att utforska industriell ingenjrskonst och beundra laxens resa mot sina lekomrden. Hr fr du en detaljerad guide till Stornorrfors kraftstation och vad du kan frvnta dig under besket.

Sollefteforsen gs till 50 procent vardera av Eon och Sollefte kommun. Tankarna p en fiskevandringsled s att fisken kan vandra vidare ven uppstrms kraftverket har funnits lnge. Fr en tid sedan antog kommunfullmktige en motion med innebrden att Sollefteforsen skulle lta genomfra en opartisk utredning.

Utredarna har tittat p tre olika alternativ. Tv p den sdra sidan och en p den norra. Utredarnas slutsats r att det r mjligt att bygga en laxtrappa. Men att det kommer att kosta en del. Mellan 50 - 70 miljoner kronor. Dessutom skulle konsekvenserna fr kraftverket bli cirka 5,25 miljoner konor om ret i minskad produktion.

Flera andra, bland annat centerpartisterna Paul Hglund och Ingemar Jonsson var ocks kritiska. Ngon utredning delades nmligen inte ut, det blev bara en muntlig fredragning. Utredningen i sin helhet finns hos Sollefteforsen AB.

Frgan om ny bolagsordning fr Hga Kusten Destinationsutveckling AB blev en stor frga. Bolaget ifrga r redan i gng. Men Bolagsverket hade en del syn p formalia i bolagsordningen. Nr det nu skulle ndras ville Roger Johansson (VISKB) och Ingemar Jonsson (C) inflika en del vriga ndringar ocks, framfrallt att Sollefte som destination ska synas tydligare. Det blev upphovet till en del kommunjuridisk kaos.

En terremiss skulle nmligen innebra att bolaget, som redan startat och har verksamhet, inte skulle kunna fortstta. Nu blev det inte s, majoriteten rstade igenom ndringarna, men flera centerpartister och representanter fr Vstrainitiativet reserverade sig.

Viktor Karlsson menar att de skyhga priserna p el i sdra Sverige mste motarbetas. I likhet med kommunalrdet Erling Cronqvist (C) verkar ledarskribenten ha uppfattningen att de hga priserna beror p att vi har elbrist i Sverige trots att vi kat vr elexport. Rickard Nordin (C) lever i samma villfarelse och han skriver i en replik p vr debattartikel att bde smskalig och storskalig vattenkraft hotas.

3a8082e126