Ic hæfde híerde mon cýðaþ þætte efne se betsta Enȝlisc sprecere on
ƿorulde tódæȝ nolde ne underȝieten síe on þæs Ælfrædes cyninȝes
ƿinceastres strǽtum. éaðe mæȝ sƿelce sprecere ƿolde stranȝe elþéodisce
riht-cƿide* habban, ac unandȝietfullice? ond ȝiet english spreceras
maȝon elþéodig folc underȝietan hƿonne híe sprecaþ english mid riht-
cƿidum ƿel stranȝum. ic onȝiete ƿé maȝon næfre cnáƿan nearƿe hú
Enȝlisc ȝesprecen ƿæs, ac mé þuhte þá tƿírǽdnessa be þýs sind
forlytlu; ond éac ƿitodlíce, biþ ne áne enȝlisce riht-cƿide, ac moniȝ,
hanȝiende on hƿǽr ond hƿonne mon aƿéne?
Hƿæt secȝaþ ȝé?!
Déorán
* ("correct") pronounciation (oððe riht-bínamung?)
Nis ȝeréord oþþe undersprǽca þe onȝíetaþ ǽȝðer óþer ac is menn. On
Geánlǽhte Ricu and on Englalande sprecaþ ƿé þæt ilcan ȝereord, ac on
Amercan þurfon híe underȝeƿritu þonne híe sáƿon “Trainspotting”, þá
hƿíle þe on Englalande, ne þearf man þæt.
Norþmenn and Sƿéon hæbbaþ ȝereord sƿíþe ȝelícu; hie sind on maniȝum
ƿísum þæt ilce ȝereord oþþe undersprǽca. Norþmenn magon Sƿéon
onȝíetan, ac Sƿéon ne magon þá sprǽce Norþmanna ongietan.
Ic rǽdde ǽne be undersprǽca on þǽm Niþerlondum (ic ȝeƿéne). Is rǽw
undersprǽca þe gáþ tó þǽm ȝemǽre and ofer þæt ȝemǽre in Þéodisclandes
inneweard. Þá þe ƿuniaþ on Niþerlondum neah þǽre Þéodiscre ȝemǽre
ongietaþ Niþerlandisc and ealle þǽre sprǽce þæs folces þe ƿuniaþ hem
bi, and þe furþor þæt folc þe lǽsse híe ongietaþ forþǽm þe furþor þæt
folc, þe lǽsse hire undersprǽca sindon ȝelíca. Húru, híe ne ongietaþ
þá þe ƿuniaþ hem bi on oþrum síde Þéodiscre ȝemǽre, þéah híe sprecaþ
neah þæt ilca ȝereord, and Niþerlandisc is sƿíþe unȝelíc hire ȝereord,
ac híe mágon him éaþe ongietan.
Mín wine is láréoƿ hér on Canadan. Manige lárgeonge cumaþ from Cina.
Héo cuþe eaþe ongietan þætte híe sǽdon þeah hire útsprǽce næs symle
sƿá tilu ond hƿílum ƿæs yfel. Ac níƿlíce cómon lárgeonge from
Indian. Ǽrest, héo ne cúþe hem ongietan. Ic cúþe for þǽm ic eom from
London, Englande, and ic hierde Indian útsprǽce siþðan ic cild ƿæs.
Is lang andsƿare ac ic ȝeƿéne þæt sume englisce menn ne cúþe ongietan
ús (gif ƿé éode eft in timan) and sume cúþe. Þá æþele menn þe foron
ȝeond Englalande and sceoldon sprecan mid ǽþele menn from
Norþanhymbre, Cente, Denalande and Normandíe sceolden ús onȝietan
hƿonne ƿé sprecaþ englisc forþǽm híe sindon ȝeƿuna elþéodisca útsprǽca
tó híeranne.
Déorán
> > * ("correct") pronounciation (oððe riht-bínamung?)- Hide quoted text -
>
> - Show quoted text -
Híe (sprǽcewitan) ƿénaþ þæt Norþmenn magon eaþe onȝietan Sƿeonisc for
manigfealdum þingum. Híe ne hæbbaþ áne æþele sprǽce oþþe sprǽcbisen*
sƿá oþera sprǽca ac hæbbaþ maniȝa undersprǽca and híe sindon ȝeƿune þá
undersprǽca tó híeranne. Híe sindon ȝeƿune ƿrǽtlica útsprǽca and
ƿrǽtlicu ƿord tó híeranne.
Híe ne hæbbaþ áne æþele sprǽce oþþe sprǽcbisen forþǽmþe Dena ǽrest
oferrícsodon Norþƿeȝe and híera sprǽc ƿæs séo æþela sprǽc. Þá
oferrícsodon Sƿeon him and híera sprǽc ƿæs séo æþela sprǽc. For
þissum þingum hæbbaþ híe cúþnese Sƿeoniscre sprǽce.
Eaþe mæȝ samhƿilce ceapmenn meahten Eald Frysisc and Eald Niþerlandisc
onȝietan.
*Prestige language or standard language
> > - Show quoted text -- Hide quoted text -