på Jylland eller i Jylland?
Koen de Troij
Varför säger många svenskar 'på Jylland'? Är jag den ende som tycker det
låter lite underligt? Jylland är ju ingen ö.
Går det också bra att säga 'i Jylland', som på danska, eller är det helt
enkelt fel?
Med vänliga hälsningar,
Koen de Troij
Jan Böhme
Koen de Troij wrote:
>
> Varför säger många svenskar 'på Jylland'? Är jag den ende som tycker det
> låter lite underligt? Jylland är ju ingen ö.
Inte bara öar, utan också halvöar och uddar, tar "på" på Svenska.
> Går det också bra att säga 'i Jylland', som på danska, eller är det helt
> enkelt fel?
>
När det gäller geografiska namn där ordet "halvön" ingår, finns
överhuvud inget val. På Kolahalvön, på Malacca-halvön etc.
Men även andra halvöar, som inte har "halvön" i sig, vilket svenska
halvöar vanligen inte har, tar "på" om de i första hand uppfattas som
halvöar. På Hornslandet, på Värmlandsnäs, på LIsterlandet, på
Storsudret.
Att Jylland tar "på" på svenska beror på att det av svenskar uppfattas
som enbart ett geografiskt begrepp, just en halvö.
Den danska synen är ju litet annorlunda. Där är Jylland också ett
regionbegrepp ungefär som Svealand och Götaland hos oss.
Och även vi säger "i Svealand" och "i Götaland".
"I Jylland" låter konstigt för en svensk. Att gå så långt som till att
hävda att det i alla lägen _måste_ vara fel vet jag inte om man kan.
Men det låter tillräckligt konstigt för att man kraftfullt bör avråda
utlänningar för att använda det.
Jan Böhme
Jan Böhme
Fredrik :Ostman
+-----< Koen >
| Varför säger många svenskar 'på Jylland'? Är jag den ende som tycker det
| låter lite underligt? Jylland är ju ingen ö.
+-
Det är en halvö.
--
______ _~
(_/_ _ _ _/) _ . /) / ) , _/) _
__/ _/(_(/_(/__/(_/_/Z_ (_/_/)_/__/))_(I_/)_
Poul Erik Jørgensen
Jan Böhme <jan....@REMOVE.THIS.sh.se> schrieb im Beitrag
<34FD28...@REMOVE.THIS.sh.se>...
> Koen de Troij wrote:
> >
> > Varför säger många svenskar 'på Jylland'? Är jag den ende som tycker
det
> > låter lite underligt? Jylland är ju ingen ö.
>
Helt enig med Jan Böhme. På dansk siger vi f.eks. på Djursland, på
Sjællands Odde, på Grenen, på Fyns hoved - altsammen halvøer. Derfor ville
det være logisk også at sige på Jylland. Formentlig siges i Jylland, da
Jylland er en slags "større provins", på samme måde man siger som i
Bretagne, i Cornwall.
mvh
JR
Alexander Backlund
Jan Böhme skrev i meddelandet <34FD28...@REMOVE.THIS.sh.se>...
>Koen de Troij wrote:
>>
>> Varför säger många svenskar 'på Jylland'? Är jag den ende som tycker det
>> låter lite underligt? Jylland är ju ingen ö.
>
>Inte bara öar, utan också halvöar och uddar, tar "på" på Svenska.
Är versalen i "svenska" någon stilistisk finess (svenska med stort s=riktig
svenska)?
--
* Alexander Backlund
http://www-pp.hogia.net/alexander.backlund/
* Swnet.svenskas VAF:
http://www-pp.hogia.net/alexander.backlund/swnet.svenska/VAF.html
"Man äger ej snille för det man är galen." (Kellgren)
Markus Holst
Jan Böhme skrev i meddelandet <34FD28...@REMOVE.THIS.sh.se>...
>Koen de Troij wrote:
>>
>> Varför säger många svenskar 'på Jylland'? Är jag den ende som tycker det
>> låter lite underligt? Jylland är ju ingen ö.
>
>Inte bara öar, utan också halvöar och uddar, tar "på" på Svenska.
... och en del skånska fiskelägen. På Baske och på Mölle. det finns säkert
fler.
Elias Granqvist
"Markus Holst" <markus...@hor.mail.telia.com> wrote:
Av tradition har man sagt "på" ett fiskeläge, men detta bruk har nog
börjat luckras upp, särskilt om orten inte endast är ett fiskeläge
längre. Således säger de flesta innevånarna i Glommen i Halland "i"
Glommen, fast det i äldre texter brukar ha prepositionen "på". Glommen
är nog numera främst att betrakta som en förort till Falkenberg.
Elias Granqvist
Jan Böhme
> >
> >Inte bara öar, utan också halvöar och uddar, tar "på" på Svenska.
>
> svenska)?
Tja, vad tror du ;-)
Nej, i själva verket var det en eftersläpning av skifttangenten från
citationstecnet i "på". Jag sköt in ett till "på" i efterhand för att
korrigera meningen, men då uppmärksammade jag uppenbarligen inte
versalen.
Jan Böhme
Markus Holst
Jan Böhme skrev i meddelandet <34FD8A...@REMOVE.THIS.sh.se>...
>> Är versalen i "svenska" någon stilistisk finess (svenska med stort
s=riktig
>> svenska)?
>Nej, i själva verket var det en eftersläpning av skifttangenten från
>citationstecnet i "på". Jag sköt in ett till "på" i efterhand för att
>korrigera meningen, men då uppmärksammade jag uppenbarligen inte
>versalen.
>
>Jan Böhme
Jag håller med Dig. det är bättre att stava/skriva fel än inte alls, och nu
skall jag använda en sån där insmilande sak för första gången :). Blev det
rätt?
Markus Holst
Bertel Lund Hansen
Markus Holst skrev:
>Jag håller med Dig. det är bättre att stava/skriva fel än inte alls, och nu
>skall jag använda en sån där insmilande sak för första gången :). Blev det
>rätt?
jA.
--
Venlig hilsen, Bertel
Orange
On Wed, 4 Mar 1998 12:22:58 +0100, "Markus Holst"
<markus...@hor.mail.telia.com> thought "Why don't I post
something?", and did just that:
>
>Jan Böhme skrev i meddelandet <34FD28...@REMOVE.THIS.sh.se>...
>>Koen de Troij wrote:
>>>
>>> Varför säger många svenskar 'på Jylland'? Är jag den ende som tycker det
>>> låter lite underligt? Jylland är ju ingen ö.
>>
>>Inte bara öar, utan också halvöar och uddar, tar "på" på Svenska.
>
>
>... och en del skånska fiskelägen. På Baske och på Mölle. det finns säkert
>fler.
Men tydligen inte halvön Skåne, som dessutom är mycket mindre än
Jylland. "Jag bor i Skåne".
Christian Henriksson
--
A sign in front of a roadworks in Japan:
Stop. Drive sideways.
--
BTW, to mail me, remove the REMOVE from my e-mail
address
Mads Orbesen Troest
> Helt enig med Jan Böhme. På dansk siger vi f.eks. på Djursland, på
> Sjællands Odde, på Grenen, på Fyns hoved - altsammen halvøer. Derfor ville
> det være logisk også at sige på Jylland.
Jeg ville også sige på Djursland, men jeg har aldrig i mit liv sagt
(eller hørt mine med-Jyder sige) på Jylland. Måske fordi vi bor her.
;-)
These were the incoherent ramblings of ...
... Mads Orbesen Troest <mot...@RemoveThis.sprog.auc.dk>
Tony Martinsson
On Wed, 4 Mar 1998, Markus Holst wrote:
>Jan Böhme skrev i meddelandet <34FD28...@REMOVE.THIS.sh.se>...
>>Koen de Troij wrote:
>>
>>Inte bara öar, utan också halvöar och uddar, tar "på" på Svenska.
>
>
>... och en del skånska fiskelägen. På Baske och på Mölle. det finns säkert
>fler.
Som bördig från kullabygden ställer jag mig väldigt undrande till detta
vi, inklusive Mölleborna säger alltid _i_ Mölle, inget annat - förekommer
nog mest hos folk som är norr ifrån.
Däremot så säger folk som bor _i_ Råå _på_ Råå, men det är deras ensak,
för det gör knappast någon annan, med mindre man pratar med en Råå-bo.
-----------------------------------------------
Tony Martinsson e9...@mh1.hh.se
http://www.hh.se/stud/e94tm/ ICQ:53 94 117
----------------------------------------------
Jan Böhme
Orange wrote:
>
> >Jan Böhme skrev i meddelandet <34FD28...@REMOVE.THIS.sh.se>...
> >>Koen de Troij wrote:
> >>Inte bara öar, utan också halvöar och uddar, tar "på" på Svenska.
> >
> Men tydligen inte halvön Skåne, som dessutom är mycket mindre än
> Jylland. "Jag bor i Skåne".
..som också, i likhet med Jylland _på danska_, är ett regionalt eller
provinisellt begrepp, inte ett geografiskt begrepp i första hand.
Dessutom är ju inte hela Skåne en halvö. Hela göingebygden, till
exempel, kan inte på något sätt sägas tillhöra någon halvö.
Motsvarande gäller inte för Jylland. Där är snarare problemet att den
geografiska halvön är _större_ än det regionala begreppet, eftersom hela
Slesvig och stora delar av Holstein tillhör samma halvö.
Jan Böhme
Fredrik :Ostman
+-----< Elias Granqvist >
| Av tradition har man sagt "på" ett fiskeläge, men detta bruk har nog
| börjat luckras upp, särskilt om orten inte endast är ett fiskeläge
| längre.
+-
Detsamma gäller gods som Djursholm.
Fredrik :Ostman
+-----< Christian Henriksson >
| Men tydligen inte halvön Skåne
+-
Skåne är inte en halvö.
Bertel Lund Hansen
Mads Orbesen Troest skrev:
>Jeg ville også sige på Djursland, men jeg har aldrig i mit liv sagt
>(eller hørt mine med-Jyder sige) på Jylland. Måske fordi vi bor her.
Nej, jeg tror ikke, det er forklaringen. Jeg har i min
(tidligere) omflakkende tilværelse aldrig hørt "på Jylland".
--
Venlig hilsen, Bertel
Per Erik Rønne
Jan Böhme <jan....@REMOVE.THIS.sh.se> wrote:
> Motsvarande gäller inte för Jylland. Där är snarare problemet att den
> geografiska halvön är _större_ än det regionala begreppet, eftersom hela
> Slesvig och stora delar av Holstein tillhör samma halvö.
Hele Slesvig er en del af Jylland - nemlig Sønderjylland, der historisk
er "landet" mellem Eideren og Kongeå, og som også omfatter omliggende
øer som Fyn. Nord for Kongeåen har vi så Nørrejylland, som _også_
omfatter øerne nord for Limfjorden.
Ved Jylland forstås ganske simpelt ikke en halvø på dansk, med de to
danske "lande" der lå vest for Storebælt. I ældste tid havde de to
danske "lande" placeret øst for Storebælt også særskilt benævnelse. Når
man talte om Sjælland og Skåneland sammen, kaldtes området for "Danmark"
- fladlandsboernes grænseland. Det er i hvert fald den betegnelse man
finder hos Ottar omkring 800, og på landets dåbsattest i Jelling. Ottar
foretog en sørejse, hvor han beskrev Danmark som omfattende Viken [Bohus
Len], Halland, Skåne og Sjælland. Bornholm var selvstændigt, mens
Blekinge slet ikke omtales. Harald Blåtand vandt sig fra faderens jyske
udgangspunkt hele Danmark og Norge, og ligger da også begravet i
Roskilde. Danmarks første konge i den _ubrudte_ kongerække.
I øvrigt siger man også om folk der bor i Frederiksberg Kommune i
København, at de bor _på_ Frederiksberg. Man har sikkert også oprindelig
snakket om 'i Sjælland', når man har villet snakke om "landet" i stedet
for øen. De omliggende øer hørte naturligvis også med til landet...
Men en klar logik i et naturligt sprog, kan man ikke forvente sig.
--
Per Erik Rønne
E-mail: xer...@diku.edu.dk
Homepage: http://www.diku.dk/students/xerxes
Remove '.edu' before e-mail [anti-spam]
Koen de Troij
Tack för hjälpen allesamman!
Koen de Troij:
> Varför säger många svenskar 'på Jylland'? (...) Jylland är ju ingen ö.
Jan Böhme:
> Inte bara öar, utan också halvöar och uddar, tar "på" på Svenska.
Just det, Jylland kan man betrakta som en halvö. Det hade jag inte tänkt
på.
> Men det ["i Jylland"] låter tillräckligt konstigt för att man
> kraftfullt bör avråda utlänningar för att använda det.
Det var klarspråk! Jag har förstås ingen ambition att "förbättra" det
svenska språket på egen hand. Jag var bara ute efter en rimlig
förklaring.
Det finns för övrigt fler svenska uttryck som jag som icke-svensk tycker
låter väldigt roliga, t.ex.:
- äta p-piller ("mums-mums, vad gott!")
- låna en toalett ("glöm inte lämna tillbaka den efteråt!")
- ta adjö (istället för 'säga' adjö; man kan ju inte 'ta' hejdå heller,
eller hur?)
osv.
Men, jag vet...
Per Erik Rønne:
> (...) en klar logik i et naturligt sprog, kan man ikke forvente sig.
... och det håller jag med om. Så det är ingen idé att reagera på de tre
ovanstående exemplen.
Med vänliga hälsningar
Koen de Troij
Bertel Lund Hansen
Koen de Troij skrev:
>- äta p-piller ("mums-mums, vad gott!")
>- låna en toalett ("glöm inte lämna tillbaka den efteråt!")
De to udtryk er ganske almindelige på dansk også.
>- ta adjö
Vi kan tage afsked. Vi kan også tage af sted [1], men vi kan ikke
tage farvel. Vi kan forresten give nogen en god modtagelse, men
de kan ikke selv tage den. Man måske hvis vi er meget
overstrømmende, så kan de tage det pænt. Der er nogle, der ikke
kan tage den slags diskussioner.
[1] "tage" bruges her med betydningen "rejse". Vi kan nemlig også
tage på landet, hvis vi vil ud at lugte til en ko.
--
Venlig hilsen, Bertel
Per Erik Rønne
Bertel Lund Hansen <b...@iname.com> wrote:
> Koen de Troij skrev:
>
> >- äta p-piller ("mums-mums, vad gott!")
> >- låna en toalett ("glöm inte lämna tillbaka den efteråt!")
>
> De to udtryk er ganske almindelige på dansk også.
Vi kan låne et toilet. Pigerne "æder" nu ikke deres p-piller. Jeg tror
de nøjes med at "spise" dem.
Alexander Backlund
Koen de Troij skrev i meddelandet <350070...@botkyrka.mail.telia.com>...
>Det finns för övrigt fler svenska uttryck som jag som icke-svensk tycker
>låter väldigt roliga, t.ex.:
>- äta p-piller ("mums-mums, vad gott!")
Att äta betyder ingenting annat än att någonting vilket inte är en vätska
inmundigas. Det går sålunda bra att äta småsten, gift och gasbinda utan att
man för den skull säger någonting om lämpligheten i handlingen eller det
eventuella välbehag den framkallar.
>- låna en toalett ("glöm inte lämna tillbaka den efteråt!")
>- ta adjö (istället för 'säga' adjö; man kan ju inte 'ta' hejdå heller,
>eller hur?)
Man tar också farväl.
Ole Nielsby
Alexander Backlund skrev:
>
>[...]
>
>Man tar också farväl.
Engang kunne man i Danmark afslutte en hot date med et
forsigtigt håndkys og derefter tage godnat:
Da bandtes venskabs bånd;
da raktes mund og hånd;
godnat tog hver da glad
og skiltes ad.
Th. Kingo
Men sådan gør man ikke idag, hverken sprogligt eller fysisk.
Mvh/Ole N.
Klaus Ole Kristiansen
Jan Böhme <jan....@REMOVE.THIS.sh.se> writes:
>Orange wrote:
>>
>> >Jan Böhme skrev i meddelandet <34FD28...@REMOVE.THIS.sh.se>...
>> >>Koen de Troij wrote:
>> >>Inte bara öar, utan också halvöar och uddar, tar "på" på Svenska.
>> >
>> Men tydligen inte halvön Skåne, som dessutom är mycket mindre än
>> Jylland. "Jag bor i Skåne".
>..som också, i likhet med Jylland _på danska_, är ett regionalt eller
>provinisellt begrepp, inte ett geografiskt begrepp i första hand.
>Dessutom är ju inte hela Skåne en halvö. Hela göingebygden, till
>exempel, kan inte på något sätt sägas tillhöra någon halvö.
Ikke engang den skandinaviske?
>Motsvarande gäller inte för Jylland. Där är snarare problemet att den
>geografiska halvön är _större_ än det regionala begreppet, eftersom hela
>Slesvig och stora delar av Holstein tillhör samma halvö.
Slesvig blev tidligere kaldt Sønderjylland, og er en del af Jylland.
Hele det nordlige Jylland er derimod en ø.
Klaus O K
Klaus Ole Kristiansen
Koen de Troij <koen.d...@botkyrka.mail.telia.com> writes:
>Det finns för övrigt fler svenska uttryck som jag som icke-svensk tycker
>låter väldigt roliga, t.ex.:
>- låna en toalett ("glöm inte lämna tillbaka den efteråt!")
Det minder mig om et engelskkursus i fjernsynet, jeg engang så en bid af.
Først forklarede de, at låne hedder "borrow". Så var der en speakerstemme der
sagde: "When you want to use the phone, use 'use'," mens en yngre kvinde
dukkede op i billedet, og holdt en æske frem, hvorpå der stod "use".
Det samme gælder vel for et toilet. På dansk vil man sige "låne", mens
"borrow" ville lyde helt forkert på engelsk. "Låne" kan godt være på
stedet, "borrow" betyder at tage med sig.
Klaus O K
Jan Böhme
Klaus Ole Kristiansen wrote:
>
> Jan Böhme <jan....@REMOVE.THIS.sh.se> writes:
>
> >Dessutom är ju inte hela Skåne en halvö. Hela göingebygden, till
> >exempel, kan inte på något sätt sägas tillhöra någon halvö.
>
uppfattas som en halvö.
> >...den geografiska halvön är _större_ än det regionala begreppet, eftersom
> >hela Slesvig och stora delar av Holstein tillhör samma halvö.
>
> Slesvig blev tidligere kaldt Sønderjylland, og er en del af Jylland.
Jadå. Men tittar man noga på kartan verkar det som även den nordligaste
biten av Holstein rimligen tillhör den geografiska halvön Jyland. Och
Holstein har aldrig hört till det regionala begreppet "Jylland".
> Hele det nordlige Jylland er derimod en ø.
Japp. Men deftersom denna ö inte blev till förrän nån gång i slutet på
1800-talet (1862? 1868?) så har den geografiska nomenklaturen inte
riktigt anpassat sig än.
Och Limfjorden är fortfarande Limfjorden, och inte Limsundet.
Jan Böhme
Henning Makholm
xer...@diku.edu.dk (Per Erik Rønne) writes:
> > Motsvarande gäller inte för Jylland. Där är snarare problemet att den
> > geografiska halvön är _större_ än det regionala begreppet, eftersom hela
> > Slesvig och stora delar av Holstein tillhör samma halvö.
>
> Hele Slesvig er en del af Jylland - nemlig Sønderjylland, der historisk
> er "landet" mellem Eideren og Kongeå, og som også omfatter omliggende
> øer som Fyn. Nord for Kongeåen har vi så Nørrejylland, som _også_
> omfatter øerne nord for Limfjorden.
>
> Ved Jylland forstås ganske simpelt ikke en halvø på dansk, med de to
> danske "lande" der lå vest for Storebælt.
Af hensyn til de svenske læsere må jeg vist lige gøre opmærksom på at
det Per påstår ovenfor ikke svarer til særlig mange nulevende
danskeres sprogbrug.
"Jylland" betyder halvøen samt den nørrejyske ø (nord for Limfjorden).
Hvorvidt man medtager det tyske område mellem grænsen og Eider er et
temperementsspørgsmål, men normalt vil fx "et sted i Jylland" henvise
til den danske del.
Als og øerne i Limfjorden vil ofte være medtaget når nogen siger
Jylland. Fyn vil aldrig.
--
Henning Makholm
http://www.diku.dk/students/makholm
Bertel Lund Hansen
Henning Makholm skrev:
>Af hensyn til de svenske læsere må jeg vist lige gøre opmærksom på at
>det Per påstår ovenfor ikke svarer til særlig mange nulevende
>danskeres sprogbrug.
Drejer det sig ikke kun om én?
>Hvorvidt man medtager det tyske område mellem grænsen og Eider er et
>temperementsspørgsmål,
Det vil jeg ikke benægte, men jeg har aldrig opfattet "Jylland"
som andet end den danske del.
--
Venlig hilsen, Bertel
Henning Makholm
b...@iname.com (Bertel Lund Hansen) writes:
> Henning Makholm skrev:
> >det Per påstår [...] svarer ikke til særlig mange nulevende
> >danskeres sprogbrug.
> Drejer det sig ikke kun om én?
Jeg kender ikke andre. Men derfor kan de jo godt være derude et eller
andet sted.
> >Hvorvidt man medtager det tyske område mellem grænsen og Eider er et
> >temperementsspørgsmål,
> Det vil jeg ikke benægte, men jeg har aldrig opfattet "Jylland"
> som andet end den danske del.
Jeg vil tro det er kontekstafhængigt. I sammenhænge hvor moderne
statsgrænser er ligegyldige (geologi, naturgeografi, arkæologi?) kan
det vel være naturligt at sige Jylland om hele halvøen...
Per Erik Rønne
Henning Makholm <mak...@andvare.diku.dk> wrote:
> Jeg vil tro det er kontekstafhængigt. I sammenhænge hvor moderne
> statsgrænser er ligegyldige (geologi, naturgeografi, arkæologi?) kan
> det vel være naturligt at sige Jylland om hele halvøen...
Naturligvis. I normal sammenhæng forstår man på dansk - nutidigt dansk -
det som ligger nord for grænsen.
Det andet er, som du selv nævner, historisk.
Per Erik Rønne
Jan Böhme <jan....@REMOVE.THIS.sh.se> wrote:
> Klaus Ole Kristiansen wrote:
> >
> > Jan Böhme <jan....@REMOVE.THIS.sh.se> writes:
> >
> > >Dessutom är ju inte hela Skåne en halvö. Hela göingebygden, till
> > >exempel, kan inte på något sätt sägas tillhöra någon halvö.
> >
> Möjligen den, då. Men det är inte så relevant för om _Skåne_ skulle
> uppfattas som en halvö.
For de fleste danskere er Halland og Blekinge en del af Skåne [sådan er
det sprogligt; jeg ved at skåninger foretrækker ordet 'Skåneland''].
Jan Böhme
Per Erik Rønne wrote:
> For de fleste danskere er Halland og Blekinge en del af Skåne [sådan er
> det sprogligt; jeg ved at skåninger foretrækker ordet 'Skåneland''].
På svenska är det skillnad. "Skåne" är landskapet, "Skåneland", när det
används, en beteckning på samtliga de gamla danska landskapen i söder.
Observera dock att den skåneländska samhörighetskänsan torde vara rätt
måttlig; skåningar och blekingar känner sig kanske ibland som delar av
en större enhet, men hallänningar, i synnerhet de som bor norr om Ätran,
betraktar i allmänhet som _västkustbor_, snarare än som någopn sorts
bröder till skåningarna.
Jan Böhme
Arvidsson
>
>For de fleste danskere er Halland og Blekinge en del af Skåne [sådan er
>det sprogligt; jeg ved at skåninger foretrækker ordet 'Skåneland''].
Då har dessa danskar väl inte uppfattat distinktionen mellan dessa
båda begrepp. Att påstå att t.ex. Varberg, Malmö och Karlskrona skulle
ligga i samma landskap är helt fel.
mvh Jens
--
Jens Arvidsson, hosa...@algonet.se
Si hoc legere scis nimium eruditionis habes.
Arvidsson
>hallänningar, i synnerhet de som bor norr om Ätran,
>betraktar i allmänhet som _västkustbor_, snarare än som någopn sorts
>bröder till skåningarna.
Och detta har nog i stor utsträckning att göra med den ökande andelen
utflyttande göteborgare till nordhalland.
Är inte Skåneland annars mest ett begrepp som är användbart när man
diskuterar historia?
Orange
On Wed, 11 Mar 1998 20:57:07 GMT, hosa...@algonet.se (Arvidsson)
thought "Why don't I post something?", and did just that:
>On Tue, 10 Mar 1998 11:10:01 +0100, Jan Böhme
><jan....@REMOVE.THIS.sh.se> wrote:
>
>>hallänningar, i synnerhet de som bor norr om Ätran,
>>betraktar i allmänhet som _västkustbor_, snarare än som någopn sorts
>>bröder till skåningarna.
>
>Och detta har nog i stor utsträckning att göra med den ökande andelen
>utflyttande göteborgare till nordhalland.
>Är inte Skåneland annars mest ett begrepp som är användbart när man
>diskuterar historia?
Nej!
(Gissa varifrån jag kommer.)
Orange
something?", and did just that:
>Jan Böhme <jan....@REMOVE.THIS.sh.se> wrote:
>
>> Klaus Ole Kristiansen wrote:
>> >
>> > Jan Böhme <jan....@REMOVE.THIS.sh.se> writes:
>> >
>> > >Dessutom är ju inte hela Skåne en halvö. Hela göingebygden, till
>> > >exempel, kan inte på något sätt sägas tillhöra någon halvö.
>> >
>> Möjligen den, då. Men det är inte så relevant för om _Skåne_ skulle
>> uppfattas som en halvö.
>
>For de fleste danskere er Halland og Blekinge en del af Skåne [sådan er
>det sprogligt; jeg ved at skåninger foretrækker ordet 'Skåneland''].
Det är nog snarare svenskarna överhuvudtaget som föredrar ordet
"Skåneland".
Per Erik Rønne
Orange <ora...@hem.passagen.se.REMOVE> wrote:
> Det är nog snarare svenskarna överhuvudtaget som föredrar ordet
> "Skåneland".
Jeg troede ellers at det var [stor]svenskerne, som ønskede Skåne[land?]
omdøbt til Södra Götaland. Med vilde skånske protester til følge ...
Arvidsson
On Thu, 12 Mar 1998 18:59:48 GMT, ora...@hem.passagen.se.REMOVE
(Orange) wrote:
>Det är nog snarare svenskarna överhuvudtaget som föredrar ordet
>"Skåneland".
Varför tror du det? Jag tror _aldrig_ jag hört någon använda uttrycket
Skåneland användas i en "vanlig" diskussion. Däremot Blekinge, Skåne
och Halland.
Arvidsson
On Thu, 12 Mar 1998 18:57:46 GMT, ora...@hem.passagen.se.REMOVE
(Orange) wrote:
>>Är inte Skåneland annars mest ett begrepp som är användbart när man
>>diskuterar historia?
>
>Nej!
>
Hm. När har du anledning att diskutera Skåneland om det inte råkar
vara angående forna danska provinser? (Förutom då i metadiskussioner
som denna?
Elias Granqvist
hosa...@algonet.se (Arvidsson) wrote:
>Hm. När har du anledning att diskutera Skåneland om det inte råkar
>vara angående forna danska provinser? (Förutom då i metadiskussioner
>som denna?
Man kan nämna det som ett område i Sverige, vilket har en inofficiell
egen flagga, nämligen en röd med gult kors. Vanligtvis användes väl
den endast av skåningar, dock, inte av hallänningar och blekinebor.
Elias
Elias Granqvist
xer...@diku.edu.dk (=?ISO-8859-1?Q?Per_Erik_R=F8nne?=) wrote:
>Orange <ora...@hem.passagen.se.REMOVE> wrote:
>> Det är nog snarare svenskarna överhuvudtaget som föredrar ordet
>> "Skåneland".
>Jeg troede ellers at det var [stor]svenskerne, som ønskede Skåne[land?]
>omdøbt til Södra Götaland. Med vilde skånske protester til følge ...
>--
Skåne, liksom även övriga Skåneland, brukar numera räknas till
Götaland. Huruvida man kallar det södra Götaland eller inte är väl upp
till var och en, och i ett sådant begrepp skulle i alla fall jag även
inberäkna åtmintone de södra delarna Småland. Något administrativt
begrepp Södra Götaland har aldrig funnits, till skillnad från Västra
Götaland, som är namnet på det nya "storlänet" omfattande Bohuslän,
Västergötland, Dalsland och små delar av Halland.
Elias Granqvist
Karl-Johan Noren
In <1d5sqep.13k...@ppp120.alb.tele.dk>,
xer...@diku.edu.dk (Per Erik Rønne) wrote:
> Orange <ora...@hem.passagen.se.REMOVE> wrote:
>
> > Det är nog snarare svenskarna överhuvudtaget som föredrar ordet
> > "Skåneland".
>
> Jeg troede ellers at det var [stor]svenskerne, som ønskede Skåne[land?]
> omdøbt til Södra Götaland. Med vilde skånske protester til følge ...
Tja, i vart fall i meteorologin är "södra götaland" samma
som Skåne och Blekinge, och det är så jag använder termen
med.
Men menar jag Skåne så säger jag Skåne och ingenting
annat.
--
Karl-Johan Norén (Noren med accent) -- k-j-...@dsv.su.se
http://www.dsv.su.se/~k-j-nore/ -- Våga Vägra "Webb"!
- Att tro att folk är lika dumma som man tror är
dummare än man kan tro
Jan Böhme
xer...@diku.edu.dk (=?ISO-8859-1?Q?Per_Erik_R=F8nne?=) wrote:
>Orange <ora...@hem.passagen.se.REMOVE> wrote:
>> Det är nog snarare svenskarna överhuvudtaget som föredrar ordet
>> "Skåneland".
>Jeg troede ellers at det var [stor]svenskerne, som ønskede Skåne[land?]
>omdøbt til Södra Götaland. Med vilde skånske protester til følge ...
Nja, det där med "södra Götaland" är något som _väderpresentatörerna_
har hittat på. Om de är särskilt storsvenska vet jag inte.
Däremot är det ju rätt att Skåneland inte från uppsvenskt håll brukar
anses som en riksdel i paritet med Svealand eller Norrland, utan
burkar anses ingå i Götaland.
Vilket naturligtvis är fel historiskt sett, men av rätt liten
betydelse ur evighetens perspektiv...
Jan Böhme
Fredrik :Ostman
+-----< Per_Erik_Rønne?= >
| Jeg troede ellers at det var [stor]svenskerne, som ønskede Skåne[land? ]
| omdøbt til Södra Götaland. Med vilde skånske protester til følge ...
+-
Snapphanarna är besegrade. Skåne är inlemmat i Götaland.
--
______ _~
(_/_ _ _ _/) _ . /) / ) , _/) _
__/ _/(_(/_(/__/(_/_/Z_ (_/_/)_/__/))_(I_/)_
Arvidsson
>Västra
>Götaland, som är namnet på det nya "storlänet" omfattande Bohuslän,
>Västergötland, Dalsland och små delar av Halland.
Vilka delar av Halland tänker du på då?
Arvidsson
On Thu, 12 Mar 1998 22:09:45 GMT, el...@mail.wineasy.se (Elias
Granqvist) wrote:
<om Skåneland>
>Man kan nämna det som ett område i Sverige, vilket har en inofficiell
>egen flagga, nämligen en röd med gult kors.
Det har jag alltid trott varit Skånes flagga. Jag tog en titt på vvv
(som ju inte alltid ger en representativ bild i och för sej). Det som
fanns var den storskånska "Föreningen Skånes Framtid", där det på en
sida mycket riktigt talas om "Skånelands" flagga. Intressant nog ges
dock inte en enda referens till vad Blekinge, Halland (eller Bornholm)
skulle ha för anknytning till det hela. Flaggan uppges vara en
uppfinning av Mathias Weibull från sekelskiftet (och är det inte så
att själva begreppet Skåneland är en innovation av någon Weibull).
F.ö. ser jag att man översätter engelskans (OK, latinets) "Scania"
till "Skåneland" vilket jag tycker känns som en ganska obehaglig,
symptomatisk felöversättning.
Jag tycker inte det verkar som att skåneflaggan skulle ha så mycket
med övriga ex-danska provinser att göra.
Jan Böhme
Arvidsson wrote:
>
> Det som
> fanns var den storskånska "Föreningen Skånes Framtid", där det på en
> sida mycket riktigt talas om "Skånelands" flagga. Intressant nog ges
> dock inte en enda referens till vad Blekinge, Halland (eller Bornholm)
> skulle ha för anknytning till det hela.
Åtminstone Bornholm har idag en egen flagga (grönt kors på röda fält),
och torde därför inte uppfatta sig "omfattas" av någon "skåneländsk"
flaga.
Jan Böhme
Arvidsson
>Åtminstone Bornholm har idag en egen flagga (grönt kors på röda fält),
>och torde därför inte uppfatta sig "omfattas" av någon "skåneländsk"
>flaga.
Att jag hade med Bornholm (inom parentes) var för att de nämndes på
FSF-flaggsidan.
Föreningen StorSkånes Framtid får kanske problem med sina tänkta
framtida medborgare. :)
Christian R. Conrad
On Thu, 12 Mar 1998 22:09:45 GMT,
> hosa...@algonet.se (Arvidsson) wrote:
> >Hm. När har du anledning att diskutera Skåneland om det inte råkar
> >vara angående forna danska provinser? (Förutom då i metadiskussioner
> >som denna?
> Man kan nämna det som ett område i Sverige, vilket har en inofficiell
> egen flagga, nämligen en röd med gult kors. Vanligtvis användes väl
> den endast av skåningar, dock, inte av hallänningar och blekinebor.
Va? Jag har alltid hört att det skulle vara _Skånes_[1] flagga, inte
"Skånelands". Vet hallänningarna och blekingarna själva om att de i sin
egenskap av "skånelänningar" begåvats (eventuellt bara av Elias?) med
denna fana? Om de tror som jag, att det är skåningarnas och inte deras,
så _är_ det väl inte deras heller. (En annan fråga är ju hur många av
dem som överhuvudtaget vet att de antas vara, eller anser sig själva
vara, "skånelänningar"...)
[1]: Och sfp:s, det finländska Svenska Folkpartiets.
--
Christian R. Conrad
----------------------------------------------------------------------
Proud and sole owner of all opinions (except quotes) expressed above!
Per Erik Rønne
Arvidsson <hosa...@algonet.se> wrote:
> Det har jag alltid trott varit Skånes flagga.
Det var det gamle ærkebiskoppelige, danske flag, faktisk ældre end det
kongelige, danske flag, Dannebrog.
Ærkebiskoppen af Danmarks primære kirkeprovins var Lund, og omfattede
Skåne, Halland, Blekinge og Bornholm - lejlighedsvist sad der dog også
en biskop i Dalby.
Bispedømmet i Dalby blev i øvrigt oprettet, fordi man i Danmark havde
fået sat en böhmisk svindler ind som biskop i Lund - Lund som netop
skulle være Danmarks [ja, på dette tidlige tidspunkt, hele Nordens]
ærkesæde. Så man fik reduceret Hamburg-Bremens betydning.
Derudover var Lund Ting fra hedenold det fælles ting for de danske
rigsdele øst for Øresund. De øvrige store tingstæder var Ringsted
[Sjælland], Urnehoved [Sønderjylland incl. Fyn] og Viborg
[Nørrejylland].
Per Erik Rønne
Arvidsson <hosa...@algonet.se> wrote:
> Vilka delar av Halland tänker du på då?
Götafloden udgør faktisk den gamle dansk-norske landegrænse. Efter den
svenske erobring af Götaflodens udmunding, er såvel norske Viken
[Bohoslen] som danske Halland blevet reduceret. Älvsborg er blevet til
en stadig større by, Göteborg, som efterhånden opsluger stadig større
dele af Halland.
Arvidsson
>Det var det gamle ærkebiskoppelige, danske flag, faktisk ældre end det
>kongelige, danske flag, Dannebrog.
>
>Ærkebiskoppen af Danmarks primære kirkeprovins var Lund
Ja. Som man sedan tog upp hundratals år senare i nationalromantikens
tidevarv om jag förstått det rätt.
Arvidsson
>Arvidsson <hosa...@algonet.se> wrote:
>
>> Vilka delar av Halland tänker du på då?
>
>Götafloden udgør faktisk den gamle dansk-norske landegrænse. Efter den
>svenske erobring af Götaflodens udmunding, er såvel norske Viken
>[Bohoslen] som danske Halland blevet reduceret. Älvsborg er blevet til
>en stadig større by, Göteborg, som efterhånden opsluger stadig større
>dele af Halland.
Det här skedde väl på 1400-talet någon gång eller tidigare. Jag tror
det var en del gränstvister i gränssocknarna på 1500-talet mellan
hallänningar och västgötar. Men att Göteborg sedan stadigt skulle ha
uppslukat mer och mer av Halland... gränserna måste ha stabiliserats
redan på den tiden. Rätta mej om jag har fel.
VINCENT HERVE
hello there,
i will be in goteborg on 21, 22 and 23rd of march.
i will be alone on 21. what to do, where to go to spend good time in
your town?
thank you by advance from France
hervé
Per Erik Rønne
Arvidsson <hosa...@algonet.se> wrote:
> Det här skedde väl på 1400-talet någon gång eller tidigare. Jag tror
> det var en del gränstvister i gränssocknarna på 1500-talet mellan
> hallänningar och västgötar. Men att Göteborg sedan stadigt skulle ha
> uppslukat mer och mer av Halland... gränserna måste ha stabiliserats
> redan på den tiden. Rätta mej om jag har fel.
Det sker jo i nutiden - byen vokser lige som København og Stockholm ...
Arvidsson
>hello there,
>i will be in goteborg on 21, 22 and 23rd of march.
>i will be alone on 21. what to do, where to go to spend good time in
>your town?
Go to Nefertiti, by Hvitfeldtsplatsen for example.
Best regards
Arvidsson
>Det sker jo i nutiden - byen vokser lige som København og Stockholm ...
Ja, men vilka gränser _har_ ändrats? Inte många. Det talades om V.
Götalands län, Halland ingår inte i detta f.n.
mvh Jens
Jan Böhme
christia...@hedengren.fi (Christian R. Conrad) wrote:
>Va? Jag har alltid hört att det skulle vara _Skånes_[1] flagga, ...
>[1]: Och sfp:s, det finländska Svenska Folkpartiets.
[2]: Och Uppsala ärkestifts.
Jan Böhme
Jan Böhme
xer...@diku.edu.dk (=?ISO-8859-1?Q?Per_Erik_R=F8nne?=) wrote:
>Arvidsson <hosa...@algonet.se> wrote:
>> Vilka delar av Halland tänker du på då?
>Götafloden udgør faktisk den gamle dansk-norske landegrænse. Efter den
>svenske erobring af Götaflodens udmunding, er såvel norske Viken
>[Bohoslen] som danske Halland blevet reduceret.
Där tror jag att du är ute och cyklar. Göta älv är belagd som gräns
mellan Norge _och Sverige_ redan under tolvhudratalet, och innan dess
är vad jag vet inga gränstraktater bevarade.
Så _om_ Askims härad någon gång har tillhört Danmark eller Norge, så
är det nog i en så dimmig forntid att ingen riktigt har kläm på det.
Jan Böhme
Jan Böhme
xer...@diku.edu.dk (=?ISO-8859-1?Q?Per_Erik_R=F8nne?=) wrote:
>Det var det gamle ærkebiskoppelige, danske flag, faktisk ældre end det
>kongelige, danske flag, Dannebrog.
Intressant. Än idag är det den _svenske_ ärkebiskopens, och
ärkestiftets, flagga.
Jan Böhme
Jan Böhme
hosa...@algonet.se (Arvidsson) wrote:
>On Thu, 12 Mar 1998 22:13:53 GMT, el...@mail.wineasy.se (Elias
>Granqvist) wrote:
>>Västra
>>Götaland, som är namnet på det nya "storlänet" omfattande Bohuslän,
>>Västergötland, Dalsland och små delar av Halland.
>Vilka delar av Halland tänker du på då?
Lindome, till exempel.
Jan Böhme
Elias Granqvist
hosa...@algonet.se (Arvidsson) wrote:
>On Fri, 13 Mar 1998 22:35:00 +0100, VINCENT HERVE
><hvin...@club-internet.fr> wrote:
>>hello there,
>>i will be in goteborg on 21, 22 and 23rd of march.
>>i will be alone on 21. what to do, where to go to spend good time in
>>your town?
>Go to Nefertiti, by Hvitfeldtsplatsen for example.
>Best regards
>Jens
By the way: in English, Göeborg is called Gothenburg. - Just so you
don't will make some misunderstandings.
Elias Granqvist
Elias Granqvist
christia...@hedengren.fi (Christian R. Conrad) wrote:
>> Man kan nämna det som ett område i Sverige, vilket har en inofficiell
>> egen flagga, nämligen en röd med gult kors. Vanligtvis användes väl
>> den endast av skåningar, dock, inte av hallänningar och blekinebor.
>Va? Jag har alltid hört att det skulle vara _Skånes_[1] flagga, inte
>"Skånelands". Vet hallänningarna och blekingarna själva om att de i sin
>egenskap av "skånelänningar" begåvats (eventuellt bara av Elias?) med
>denna fana? Om de tror som jag, att det är skåningarnas och inte deras,
>så _är_ det väl inte deras heller. (En annan fråga är ju hur många av
>dem som överhuvudtaget vet att de antas vara, eller anser sig själva
>vara, "skånelänningar"...)
>[1]: Och sfp:s, det finländska Svenska Folkpartiets.
Ja, det är även en flagga för den svenska befolkningen i Republiken
Finland (med färger från Finlands vapen), och den var fårn början
tänkt som en flagga för hela det "östdanska området" (= Skåneland).
Det överensstämmer f.ö. med Uppsala ärkestifts vapen.
Flaga och fana är för övrigt inte samma sak. En flagga hissas på en
stationär flaggstång, medan en fana är fastsatt på en stång avsedd att
bäras.
Elias Granqvist
Per Erik Rønne
Jan Böhme <Jan....@sh.se> wrote:
> Där tror jag att du är ute och cyklar. Göta älv är belagd som gräns
> mellan Norge _och Sverige_ redan under tolvhudratalet, och innan dess
> är vad jag vet inga gränstraktater bevarade.
Der fandtes tilbage i vikingetiden en ø i grænsefloden Götaelven, hvor
den danske og den norske konge kunne udkæmpe tvekampe.
Jeg har dog ikke umiddelbart kunne finde kilder til det, og det er
rigtigt at det skete før 1200. Jeg fandt dog frem til at fæstningens
navn på dansk er 'Elfsborg'.
Husk i øvrigt på, at i den ældste beskrivelse af hvad Danmark omfattede,
siges Viken [nuværende Bohuslen], Halland, Skåne og Sjælland. Det var
hvad man omkring år 800 forstod ved navnet Danmark [betydningen af'Det
Danske Rige' omfattede også Jylland, lige som Færøerne og Grønland ikke
er en del af Danmark, men kun af Riget].
Men de tidligste grænser har nok været lidt usikre. Men en dansk kontrol
over Götaflodens udløb ville under alle omstændigheder have været
praktisk - tænk blot på toldindtægterne!
Per Erik Rønne
Jan Böhme <Jan....@sh.se> wrote:
> Intressant. Än idag är det den _svenske_ ärkebiskopens, och
> ärkestiftets, flagga.
Siger du dermed, at den røde dug med gult kors, det gamle danske
ærkebiskoppelige flag [og senere valgt som Skånelands flag] også er
Uppsala-ærkebispens flag?
Det lyder _lidt_ ejendommeligt.
Per Erik Rønne
Arvidsson <hosa...@algonet.se> wrote:
> Ja, men vilka gränser _har_ ändrats? Inte många. Det talades om V.
> Götalands län, Halland ingår inte i detta f.n.
Jeg mener da at kunne huske, at en del kommuner i det nordligste Halland
er flyttet over til - Göteborg. For ganske kort tid siden.
Arvidsson
On Fri, 13 Mar 1998 23:09:53 GMT, Jan....@sh.se (Jan Böhme) wrote:
>>Vilka delar av Halland tänker du på då?
>
>Lindome, till exempel.
Helt riktigt, Lindome socken ligger i Halland, samt i V.Götalands län.
Men det måste väl vara det enda.
Jan Böhme
xer...@diku.edu.dk (=?ISO-8859-1?Q?Per_Erik_R=F8nne?=) wrote:
>Jan Böhme <Jan....@sh.se> wrote:
>> Intressant. Än idag är det den _svenske_ ärkebiskopens, och
>> ärkestiftets, flagga.
>Siger du dermed, at den røde dug med gult kors, det gamle danske
>ærkebiskoppelige flag [og senere valgt som Skånelands flag] også er
>Uppsala-ærkebispens flag?
>Det lyder _lidt_ ejendommeligt.
I och med att ärkeepiskopatet i Lund upphörde 1658, och inga andra
enskilda svenska stift vad jag vet hade flaggor, kan flaggan ha
överförts till den primus inter pares som biskopen i Lund därefter
lydde under, ärkebiskopen i Uppsala, i samband därmed.
Det är min bästa gissning.
Jan Böhme
Hans Ahlstedt
Arvidsson wrote:
>
> On Thu, 12 Mar 1998 18:59:48 GMT, ora...@hem.passagen.se.REMOVE
> (Orange) wrote:
>
> >Det är nog snarare svenskarna överhuvudtaget som föredrar ordet
> >"Skåneland".
>
> Varför tror du det? Jag tror _aldrig_ jag hört någon använda uttrycket
> Skåneland användas i en "vanlig" diskussion. Däremot Blekinge, Skåne
> och Halland.
>
> mvh Jens
>
> --
> Jens Arvidsson, hosa...@algonet.se
> Si hoc legere scis nimium eruditionis habes.
Hans
C Malte Lewan
Jan Böhme <jan....@REMOVE.THIS.sh.se> wrote:
> Åtminstone Bornholm har idag en egen flagga (grönt kors på röda fält),
> och torde därför inte uppfatta sig "omfattas" av någon "skåneländsk"
> flaga.
Tja, en god vän till åtminstone dåvarande vice ordföranden Bjarne
Henriksen i Komitén for Hjemmestyre på Bornholm nämnde för mig i mail
för knappt två år sedan att Henriksen ibland hissade Skånelandsflaggan
(eller 'Skånelandsflagging' som de säger). (Dock tycktes inte
ordföranden tycka lika bra om flaggan.) Att man hissar den ena flaggan
utesluter ju inte den andra. Det gör det inte heller beträffande
skåneländska och svenska flaggan vilket Ystad och Helsingborg (och snart
Svedala) kommuner tydligt visar.
/Malte Lewan
--
c...@df.lth.se http://www.df.lth.se/~cml
C Malte Lewan
Arvidsson <hosa...@algonet.se> wrote:
> Är inte Skåneland annars mest ett begrepp som är användbart när man
> diskuterar historia?
Det är lika användbart när det gäller folkkultur och dialekt. Eftersom
de kulturella gränslinjerna sedan förhistorisk tid går som sneda linjer
från nordväst till sydöst mellan Mälarområdet och Köpenhamn/Malmö (se
NE:"kulturgräns" för bl a beskrivningen av den viktigaste sådan i
Götaland), så har naturligt speciellt större delen av Halland och västra
Blekinge mer med Skåne att göra än vad också sydligaste Småland har
(gäller dock inte några socknar i sydvästligaste Småland). Det handlar
om allt möjligt ifrån t ex vilka typer av hus man byggde och om man åt
sillsoppa eller inte till... majsjungningssedens utbredning och
dialektens förmjukning av p,t och k till b (eller v), d och g efter
(speciellt) betonad vokal. Utbredningområdet är då _i stort sett_
Skåneland, dvs Skåne, (västra) Blekinge och Halland.*) (Bornholm nämns
tyvärr sällan ens med ett ord i dessa typer av böcker så där vet jag
inte så mycket utom att dialekten visar "et meget nært slægtskab med
folkemålene i Skåne" enligt Gyldendals Egnsbeskrivelse Bornholm (s
100).)
Faktum är att tala om _skånska_ matvanor, _skånsk_ dialekt etc är
egentligen missvisande. Jag känner inte till något viktigt kulturellt
eller dialektalt drag vars utbredningsområde är just kvadraten Skåne.
Gäller ett kulturellt drag i både sydvästra och nordöstra Skåne så kan
man som läsare slå sig i backen på att det gäller i _åtminstone_ södra
halvan av Halland också. Det har säkerligen att göra med att kontakterna
var lätta vattenvägen från Halland till Köpenhamn men vägen till
nordöstligaste Göingebygden och där bortom var svårframkomligare. Både
gamla Malmöhus län (som ett mindre och mer homogent område) och
Skåneland (som ett större _relativt_ (allting är relativt i dessa
sammanhang!) homogent område) är naturliga begrepp för att beskriva
utbredningsområden för oss sydlänningars kulturarvs viktigaste drag.
/Malte Lewan
*) Källor: Erixon: _Svenska kulturgränser och kulturprovinser_, Skånes
hembygdsförbunds: _Skånska matvanor_ och _Skånska årsfester_ samt
Ingers: _Det sydvästskånska dialektområdet_.
C Malte Lewan
Arvidsson <hosa...@algonet.se> wrote:
> On Thu, 12 Mar 1998 22:09:45 GMT, el...@mail.wineasy.se (Elias
> Granqvist) wrote:
> <om Skåneland>
> >Man kan nämna det som ett område i Sverige, vilket har en inofficiell
> >egen flagga, nämligen en röd med gult kors.
>
Det finns nog ingen vad jag vet. Namnet på den enda registrerade flaggan
i Skandinavisk vapenrulla är "Skånelands flagga". Att den heter så har
också Sydsvenska dagbladet uppmärksammat i en del artiklar, t ex
1997-05-29.
> Jag tog en titt på vvv
> (som ju inte alltid ger en representativ bild i och för sej). Det som
> fanns var den storskånska "Föreningen Skånes Framtid",
Hm, antingen menar du "Stiftelsen Skånsk Framtid" (SSF) eller
"Föreningen Skånelands Framtid" (FSF).
I en senare postning:
> Föreningen StorSkånes Framtid får kanske problem med sina tänkta
> framtida medborgare. :)
Varken SSF eller FSF är separatistiska så några medborgare i en
statsrättslig betydelse lär det inte bli.
http://hem1.passagen.se/saxo/Scanian.declaration.html (FSF) skriver:
"Vi förespråkar inte 'Skåneland tillbaka till Danmark' [...]
Vi förespråkar inte heller 'ett fritt Skåneland'"
> där det på en
> sida mycket riktigt talas om "Skånelands" flagga. Intressant nog ges
> dock inte en enda referens till vad Blekinge, Halland (eller Bornholm)
> skulle ha för anknytning till det hela. Flaggan uppges vara en
> uppfinning av Mathias Weibull från sekelskiftet (och är det inte så
> att själva begreppet Skåneland är en innovation av någon Weibull).
> F.ö. ser jag att man översätter engelskans (OK, latinets) "Scania"
> till "Skåneland" vilket jag tycker känns som en ganska obehaglig,
> symptomatisk felöversättning.
Terra Scania (eller "Scaniae") syftade i sin första officiella benämning
(medeltida kungliga brev) på Skånelagens jurisdiktionsområde (som
sammanföll med det skåneländska landstingets område (till 1300-talet?)
och den mäktige Lundabiskopens stift till 1645), dvs Skåne, Blekinge,
Halland och Bornholm.*) Att Scania ska vara en engelsk översättning på
Skåne är en idé som kommit senare.
*) Skansjö: _Skånes historia_ (1997), s 13.
C Malte Lewan
Per Erik Rønne <xer...@diku.edu.dk> wrote:
> Arvidsson <hosa...@algonet.se> wrote:
> > Ja, men vilka gränser _har_ ändrats? Inte många. Det talades om V.
> > Götalands län, Halland ingår inte i detta f.n.
>
> Jeg mener da at kunne huske, at en del kommuner i det nordligste Halland
> er flyttet over til - Göteborg. For ganske kort tid siden.
Det du läste var nog att Regionberedningen förslog regeringen att
Kungsbacka kommun skulle lämna Hallands län för att tillhöra nya Västra
Götalands län. Men det stötte på motstånd i Kungsbacka så regeringen lät
Kungsbacka fortsatt tillhöra Hallands län:
Regeringsproposition 1996/97:108 från 6 mars 1997: "Ändrad länsindelning
och försöksverksamhet i Västsverige":
"Förslaget från utredningen om ett nytt västsvenskt län överensstämmer
med regeringens.
Regionberedningens förslag: Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län
och Skaraborgs län samt Kungsbacka kommun i Hallands län läggs samman
till ett län.
Remissinstanserna: En redovisning av remissinstansernas synpunkter
på Regionberedningens förslag finns i prop. 1995/96:38 (s. 20 ff.).
Sammanfattningsvis saknas lokal och regional förankring när det gäller
Kungsbacka kommun."
...
Som tidigare nämnts i tråden tillhör lilla Lindome socken nu Västra
Götalands län. Lindome låg förstås också _innan_ bildandet av Västra
Götalands län utanför Hallands län. Det är den enda delen av Halland som
inte tillhör (det ganska uppblåsta) Hallands län.
Så Västsvenska Handelskammaren kan lugnt arbeta vidare för sin flagga
vars "vita kors erinrar om att en del av regionen, Halland, har tillhört
Danmark" (http://www.west.cci.se/flagga.html - finns ännu?).
Orange
On Sat, 14 Mar 1998 22:32:29 -0500, Hans Ahlstedt <ahls...@usit.net>
thought "Why don't I post something?", and did just that:
>Arvidsson wrote:
>>
>> On Thu, 12 Mar 1998 18:59:48 GMT, ora...@hem.passagen.se.REMOVE
>> (Orange) wrote:
>>
>> >Det är nog snarare svenskarna överhuvudtaget som föredrar ordet
>> >"Skåneland".
>>
>> Varför tror du det? Jag tror _aldrig_ jag hört någon använda uttrycket
>> Skåneland användas i en "vanlig" diskussion. Däremot Blekinge, Skåne
>> och Halland.
>>
Lyckades inte få tag på ditt meddelande, så vi kör härifrån.
Jag tror nog att Skåneland är ett begrepp som inte bara används i
Skåne. Därmed är det *svenskarnas* ord, inte bara skåningarnas. OK?
Christian Henriksson
--
A sign in front of a roadworks in Japan:
Stop. Drive sideways.
--
BTW, to mail me, remove the REMOVE from my e-mail
address
Orange
On Sat, 14 Mar 1998 08:40:35 GMT, hosa...@algonet.se (Arvidsson)
thought "Why don't I post something?", and did just that:
>On Fri, 13 Mar 1998 23:09:53 GMT, Jan....@sh.se (Jan Böhme) wrote:
>
>>>Vilka delar av Halland tänker du på då?
>>
>>Lindome, till exempel.
>
>Helt riktigt, Lindome socken ligger i Halland, samt i V.Götalands län.
>Men det måste väl vara det enda.
Men det räcker väl?
Orange
On Sat, 14 Mar 1998 18:07:55 GMT, Jan....@sh.se (Jan Böhme) thought
"Why don't I post something?", and did just that:
>xer...@diku.edu.dk (=?ISO-8859-1?Q?Per_Erik_R=F8nne?=) wrote:
Enligt den lilla skriften "Skånelands flagga" skriven av Sven-Olle R.
Olsson, så hade Uppsala stift denna flagga 1456 (under ärkebiskop Jöns
Bengtsson). Olssons teori är att det var ärkebiskop Nils Allesson som
förde detta vapen allra först år 1296 och att han fått det från sin
primas, dvs ärkebiskopen i Lund. Bevisen är svaga eftersom man inte
vet mer om Allessons vapen än att det var ett korsvapen.
Det är väl också intressant att notera att Erik av Pommerns
flaggsymbol var den inverterade skånska (ja, den var ju inte skånsk
då), dvs gul med rött kors.
Jan Böhme
C Malte Lewan wrote:
>
> Terra Scania (eller "Scaniae") syftade i sin första officiella benämning
> (medeltida kungliga brev) på Skånelagens jurisdiktionsområde (som
> sammanföll med det skåneländska landstingets område (till 1300-talet?)
> och den mäktige Lundabiskopens stift till 1645), dvs Skåne, Blekinge,
> Halland och Bornholm.*) Att Scania ska vara en engelsk översättning på
> Skåne är en idé som kommit senare.
Mnja, vänta nu här. Terra Scania(e) låter rent språkligt som en alldeles
förträfflig motsvarighet till "Skåneland". Detta låter sig dock inte
självklart sägas om "Scania" enbart. I själva verket förefaller väl
överhuvudtaget "Scania" och "Skåne" vara paralella, liksom "Terra
Scania(e) och "Skåneland". _Landskapen_ Halland och Blekinge fanns väl
även under medeltiden. Och isåfall måste ju även landskapet Skåne ha
funnits, och hetat någonting på latin. Rimligen just "Scania".
Överhuvudtaget gör kanske den nutida skånska partikularismen klokt i att
tala om "Skåneland" med små bokstäver och "Skåne" med betydligt större.
Den skånska särartskänslan är, mig veterligt, begränsad just till Skåne
(med ett möjligt undantag för Bornholm, som kan inte känner till
särskilt väl). Att försöka ta ett större område på entreprenad, vars
invånare i mycket måttlig omfattning känner någon som helst samhörighet
med Skåne ger just ett storskånskt intryck.
Kort sagt: regionalistiska skåningar bör nöja sig med Skåne. Att försöka
blåsa upp sig med Halland också, utan att ha frågat hallänningarna, är i
bästa fall en smula löjligt.
Och i sämsta fall direkt betänkligt.
Jan Böhme
Jan Böhme
C Malte Lewan wrote:
>
> Arvidsson <hosa...@algonet.se> wrote:
> > Är inte Skåneland annars mest ett begrepp som är användbart när man
> > diskuterar historia?
>
> Det är lika användbart när det gäller folkkultur och dialekt.
Just därför att äldre folkkultur och d:o dialekt, vilket är vad du
syftar på, betingas av den historiska miljö den tillkom i, elller hur?
Det handlar
> om allt möjligt ifrån t ex vilka typer av hus man byggde och om man åt
> sillsoppa eller inte till... majsjungningssedens utbredning och
> dialektens förmjukning av p,t och k till b (eller v), d och g efter
> (speciellt) betonad vokal. Utbredningområdet är då _i stort sett_
> Skåneland, dvs Skåne, (västra) Blekinge och Halland.*)
Just den dialektala förmjukningen är väl inget bra exempel på ett
skåneländskt drag. Den förekommer ju i Bohuslän också, och förefaller ha
varit ett fenomen som har träffat alla dialektområden invid de danska
sunden, Kattegatt och Skagerrak
>
> Faktum är att tala om _skånska_ matvanor, _skånsk_ dialekt etc är
> egentligen missvisande. Jag känner inte till något viktigt kulturellt
> eller dialektalt drag vars utbredningsområde är just kvadraten Skåne.
Nu pratar du nog folkloristisk historia enbart. Om man har vistats på
Hallands nation i Lund aldrig så litet, får man snabbt klart för sig att
också en såpass sydlig dialekt som halmstadsdialekten _idag_ uppfattas
som uppenbart oskånsk av skåningar.
Och det är väl det som är faran med att köra racet Skåneland för hårt.
Att det _har_ motsvarat en kulturell enhet betyder inte att denna
kulturella enhet föreligger i nämnvärd utsträckning _idag_.
Och, som sagt, hurpass mycket samhörighet hallänningar idag känner med
skåningar, ska man nog ta och fråga dem om.
Inte nöja sig med att fråga skåningar.
Jan Böhme
Elias Granqvist
c...@df.lth.se (C Malte Lewan) wrote:
>> Det har jag alltid trott varit Skånes flagga.
>Det finns nog ingen vad jag vet.
Jodå, det finns det. Precis som alla andra landskap i Sverige har
Skåne en flagga som rent av anses som officiell, som är kvadratisk,
och vars motiv motsvarar bilden i landskapets vapen. I Skånes fall
alltså i gult fält (i vapnet guld) ett avslitet rött griphuvud med blå
krona och beväring.
Sådan flagga har fastställts av Kungl. Maj:t samtidigt som vapnet.
Elias Granqvist
C Malte Lewan
Jan Böhme <jan....@REMOVE.THIS.sh.se> wrote:
> C Malte Lewan wrote:
> > Terra Scania (eller "Scaniae") syftade i sin första officiella benämning
> > (medeltida kungliga brev) på Skånelagens jurisdiktionsområde (som
> > sammanföll med det skåneländska landstingets område (till 1300-talet?)
> > och den mäktige Lundabiskopens stift till 1645), dvs Skåne, Blekinge,
> > Halland och Bornholm.*) Att Scania ska vara en engelsk översättning på
> > Skåne är en idé som kommit senare.
>
> Mnja, vänta nu här. Terra Scania(e) låter rent språkligt som en alldeles
> förträfflig motsvarighet till "Skåneland". Detta låter sig dock inte
> självklart sägas om "Scania" enbart. I själva verket förefaller väl
> överhuvudtaget "Scania" och "Skåne" vara paralella, liksom "Terra
> Scania(e) och "Skåneland".
Det är en intressant poäng du gör! Jag läste om Skansjö-sidan i ljuset
av vad du sa och han påpekar att "'land' [översättningen av 'terra'
säger Skansjö uttryckligen] under medeltiden var en vanlig benämning på
en tydligt avgränsad riksdel med egna institutioner, och att termen
'landskap' inte började användas förrän efter medeltiden." (s 13)
Vad jag tror man ska hålla i minne är att Skåne som term inte historiskt
sett varit avgränsad norrut. Från allra första början avsåg det bara
Skanör-Falsterbo-näset. Sedan växte det och man gjorde knappast någon
skillnad mellan Skåne och östra Danmark. Det är också så att "[n]amnen
Skåne och Skandinavien är [...] identiska, språkligt sett." (Skansjö, s
7) Romerska geografer syftade på hela halvön (varav man i början bara
kände till den södra delen förstås).
Inte heller för de danska kungarna verkade någon avgränsning norrut vara
så intressant. De talade i vissa fall om "mine skånske mænd" och avsåg
alla medborgare i östra Danmark
(http://www.scania.org/ssf/history/1022namn.htm). Det är nog inte så
konstigt om den definitionen på Skåne delvis har levt kvar i Danmark.
> _Landskapen_ Halland och Blekinge fanns väl
> även under medeltiden. Och isåfall måste ju även landskapet Skåne ha
> funnits, och hetat någonting på latin. Rimligen just "Scania".
Ja, som citerat ovan så fanns inga landskap till namnen under medeltiden
i Danmark. Vad egentligen Skåne, Bornholm, Halland och Blekinge
egentligen var/är för några skapelser har jag försökt ta reda på i några
månader nu (Skånelands historiska roll är ju mycket lättare att
förklara). "Vilket historiskt berättigande har den indelningen?", kan
man vända på det hela genom, lite provocerande. Ett lustigt tips är en
informationsskylt vid den gamla tingsplatsen i Lund som säger:
"Landstingen blev från 1300-talet renodlade domstolar med såväl
brottsmål som tvistemål. Det skånska landstinget var till en början ting
för de delar av riket där Skånelagen gällde [...] Senare fick Halland
och Blekinge egna landsting." Jag tror också att Skåne _ensamt_ hade en
speciell kunglig ämbetsman ('gälkaren', s 14) - som f ö visst inte var
så populär.
> Överhuvudtaget gör kanske den nutida skånska partikularismen klokt i att
> tala om "Skåneland" med små bokstäver och "Skåne" med betydligt större.
> Den skånska särartskänslan är, mig veterligt, begränsad just till Skåne
> (med ett möjligt undantag för Bornholm, som kan inte känner till
> särskilt väl).
Man ska nog inte överdriva det. Bara att exempel finns bland de aktiva.
> Att försöka ta ett större område på entreprenad, vars
> invånare i mycket måttlig omfattning känner någon som helst samhörighet
> med Skåne ger just ett storskånskt intryck.
En politisk rörelse som nöjde sig med att ta status quo som givet vore
inte mycket till rörelse, eller hur? Tidigare nämnda FSF har genom olika
möten i Halland försökt arbeta för en samhörighetskänsla på grundval av
det gemensamma kulturarvet i historia, folkkultur och dialekt.*) En
rörelse _vill_ något; och den försöker åstadkomma något som den tror på
av olika skäl och som inte redan är. Det kan ju knappast komma som en
överraskning eller belastning för rörelsen i fråga.
*) Det är väl inte fråga om att _ändra_ en identitet utan det är frågan
om att _tillföra_ en (naturlig, menar man) identitet/samhörighetskänsla.
Det har under 1900-talet också handlat om att hitta en historiskt
betingad term för det "historiskt oegentlig[a]" (se NE:"Götaland") södra
Götaland. Till ingen kostnad _alls_ vad jag kan se.
> Kort sagt: regionalistiska skåningar bör nöja sig med Skåne. Att försöka
> blåsa upp sig med Halland också, utan att ha frågat hallänningarna, är i
> bästa fall en smula löjligt.
>
> Och i sämsta fall direkt betänkligt.
Fast här måste jag erkänna att jag mest är oroad över ett flertal
subjektiva och närmast reflexartat negativa reaktioner på användningen
av Skåneland som jag tidigare stött på (fast i mindre och mindre
utsträckning lyckligtvis) men som egentligen saknar vetenskaplig grund.
Det är ett operativt begrepp som är att föredra i mängd sammanhang. Allt
jag ville göra här, är egentligen att etablera att det är _vetenskapligt
befogat_ ur nämnda synvinklar.
Och det _finns_ i alla fall halläningar som tycker det är en bra idé att
använda som samhörighetsområde också. I samband med försöket att starta
upp ett _skånskt_ parti för självständighet för några månader sedan så
skrev en tjej från Halmstad (att det var just därifrån kan nog betraktas
som symptomatiskt förstås) i gästboken: "Ni glömmer väl inte oss i
Halland?" Korrigerat för landskapens olika befolkningsstorlek, så har
Blekinge en åttondel av medlemmarna i FSF enligt ett mail av ordförande
Gert Björk i januari förra året. Halland, vet jag inte hur det är med.
C Malte Lewan
> > > Är inte Skåneland annars mest ett begrepp som är användbart när man
> > > diskuterar historia?
> >
> > Det är lika användbart när det gäller folkkultur och dialekt.
>
> Just därför att äldre folkkultur och d:o dialekt, vilket är vad du
> syftar på,
Nja, definitionen av folkkultur är vad den är (NE): "Vetenskapligt
definieras den som en självständigt utvecklad kultur som inte är direkt
avhängig av eller en kopia av centralt dirigerad eller inspirerad
kultur."
Precis som dialekterna är folkkulturen kraftigt i avtagande men det är
väl inte en vågad gissning att den delvis kan hittas i samma miljöer.
Jag använder också uttrycket "gammal dialekt" ibland, fast då i rent
pedagogiskt syfte.
> betingas av den historiska miljö den tillkom i, elller hur?
Jag är inte helt säker på vad du menar med "historisk miljö". De flesta
etnologer och dialektforskare (kanske undantaget Bengt Pamp?) menar att
det inte har mycket att göra med att Skåneland var en del av Danmark.
Det har däremot att göra med geografiska förhållanden och
kommunikationer (och också till stor del av nabo-opposition åtminstone
vad gäller dialekter - kanske också vad gäller folkkultur? - en
spännande tanke).
Det var det de normala kontaktrörelserna som en gång satte gränserna mot
Sverige på vikingatiden. Det var inget erövringskrig (om jag inte är
helt ute och cyklar). Det är därför som det finns en överensstämmelse
mellan kultur och territorium (min intervju med Hallberg på DAL menade
ungefär så beträffande nedan nämnda dialektdrag).
> Det handlar
> > om allt möjligt ifrån t ex vilka typer av hus man byggde och om man åt
> > sillsoppa eller inte till... majsjungningssedens utbredning och
> > dialektens förmjukning av p,t och k till b (eller v), d och g efter
> > (speciellt) betonad vokal. Utbredningområdet är då _i stort sett_
> > Skåneland, dvs Skåne, (västra) Blekinge och Halland.*)
>
> Just den dialektala förmjukningen är väl inget bra exempel på ett
> skåneländskt drag. Den förekommer ju i Bohuslän också, och förefaller ha
> varit ett fenomen som har träffat alla dialektområden invid de danska
> sunden, Kattegatt och Skagerrak
Inget av mina exempel är perfekta (även om de andra nog är bättre) och
detta har den tydliga bristen som du säger att förmjukningen fortsätter
norrut i (som Ingers säger, s 7) "en smal kustremsa". Denna remsa kanske
vidgas i Bohuslän? Delar av Norge tillhör åtminstone förmjukningen. Mitt
dialektexempel fungerar bäst i Skånes, västra Blekinges och Hallands
gränser mot Småland, där man känner igen Skånelands kontur, även om
vissa undantag finns.
> > Faktum är att tala om _skånska_ matvanor, _skånsk_ dialekt etc är
> > egentligen missvisande. Jag känner inte till något viktigt kulturellt
> > eller dialektalt drag vars utbredningsområde är just kvadraten Skåne.
>
> Nu pratar du nog folkloristisk historia enbart. Om man har vistats på
> Hallands nation i Lund aldrig så litet, får man snabbt klart för sig att
> också en såpass sydlig dialekt som halmstadsdialekten _idag_ uppfattas
> som uppenbart oskånsk av skåningar.
Det är möjligt att den uppfattas så (det gör Lönsboda-accenten i nordöst
av sydskåningar också, enligt min erfarenhet) eftersom den mest skånska
skånskan av många nog snarast uppfattas som den som talas i
befolkningscentrumen i syd och väst. Men fonetiker menar att det finns
klara släktskapsförbindelser mellan skånska och viss halländska och
blekingska. Gösta Bruce skrev t ex 1974 en artikel i _Svenskan
beskrivning_ om accentregler i olika sydsvenska "stadsmål" (han menar
här inte alls "riktiga" gamla mål) och visade att Malmö, Halmstad och
Kristianstad också idag har accentregler för sammansatta ord som skiljer
sig från centralt standardspråk. (Falkenberg, Växjö och Karlskrona tycks
däremot följa det centrala standardspråket helt. Tyvärr redogör inte
Bruce exakt för hur han väljer sin tio talare från varje region.)
Eva Gårding (hans föregångare på professorsposten) påbörjar en typologi
för svenska prosodier 1975 i _The Nordic Languages and Modern
Linguistics_ och kartan över intonationer i tonaccenter (s 471) visar
det klassiska mönstret att södra Halland och (åtminstone) västra
Blekinge tillhör samma grupp som Skåne (det betyder precis raka
motsatsen till Uppland: upp blir ner och ner blir upp).
Men det är ju självklart om dialekterna är släkt. Då utgör ju dessa
_liknande_ substratspråk till dagens regionala standardsspråk.
> Och det är väl det som är faran med att köra racet Skåneland för hårt.
> Att det _har_ motsvarat en kulturell enhet betyder inte att denna
> kulturella enhet föreligger i nämnvärd utsträckning _idag_.
Fast det är knappast orelaterat. Etnologen Holm-Löfgren upprepar flera
gånger i sin _Kulturuppvaknande_ från 1995 (som handlar om
företagskultur och vårdkultur) att den gamla bondekulturen "finns kvar
som osynliga trådar i dagens kulturmönster även på våra hypermoderna
kontor" (s 28-29). En annan etnolog Börje Hanssen skriver i sin
avhandling på 50-talet om Österlen att "vårt eget samhälles
institutioner och våra beteenden kan få sin förklaring genom kunskap,
inte om 1800-talets utan om 1600- och 1500-talens Skandinavien".
/Malte Lewan
PS. Jag glömde säga i en annan postning att det förstås är ytterligare
en bit av Halland som ligger utanför Hallands län och det är Östra
Karups socken i söder som tillhör Skåne län.
PS2. Det var också intressant att veta att det faktiskt finns (bl a) en
skånsk landskapsflagga som Elias skrev! Jag har aldrig sett den vad jag
vet, men den har nog sitt syfte.
Jan Böhme
C Malte Lewan wrote:
>
> Jag är inte helt säker på vad du menar med "historisk miljö". De flesta
> etnologer och dialektforskare (kanske undantaget Bengt Pamp?) menar att
> det inte har mycket att göra med att Skåneland var en del av Danmark.
> Det har däremot att göra med geografiska förhållanden och
> kommunikationer (och också till stor del av nabo-opposition åtminstone
> vad gäller dialekter - kanske också vad gäller folkkultur? - en
> spännande tanke).
Något som tyder på att det inte bara skulle ha haft med Danmark att göra
är ju den relativt tydliga dialektgränsen, som väl också väl delvis är
en kulturgräns, mitt i Ätrans strömfåra. Jag hade en kompis från
Falkenberg, som påstod att dialektgränsen följde Ätran till den grad att
den delade stan i två delar.
Men problemet är ju att det "kulturella Skåneland" som du pratar om här
är en hel del mindre än den historiska landsändan. Halland norr om Ätran
hör definitivt inte dit. Och, som du också påpekar, är det tveksamt i
vilken utsträckning Blekinge öster om Ronnebyån gör det heller. I
synnerhet som det inte fanns något lokalt centrum att tala om i östra
Blekinge före svensktiden.
Det är trots allt en viss skillnad mellan Skåne, Blekinge, och Halland å
ena sidan och Skåne, _halva_ Blekinge och _halva_ Halland å den andra.
Den skånska dominansen blir så mycket starkare i det senare begreppet.
Det blir mest Skåne med två rumptarmar, en åt norr och en åt öster.
> Inget av mina exempel är perfekta (även om de andra nog är bättre) och
> detta har den tydliga bristen som du säger att förmjukningen fortsätter
> norrut i (som Ingers säger, s 7) "en smal kustremsa". Denna remsa kanske
> vidgas i Bohuslän? Delar av Norge tillhör åtminstone förmjukningen.
Japp. Den går nästan hela vägen runt Skagerrak
> Mitt
> dialektexempel fungerar bäst i Skånes, västra Blekinges och Hallands
> gränser mot Småland, där man känner igen Skånelands kontur, även om
> vissa undantag finns.
Guess why? Där har de geografiska gränserna varit som tydligast. Djupa
skogar i Göinge och västra Blekinge, ödehedar i södra Halland.
> > > Faktum är att tala om _skånska_ matvanor, _skånsk_ dialekt etc är
> > > egentligen missvisande. Jag känner inte till något viktigt kulturellt
> > > eller dialektalt drag vars utbredningsområde är just kvadraten Skåne.
> >
> > Nu pratar du nog folkloristisk historia enbart. Om man har vistats på
> > Hallands nation i Lund aldrig så litet, får man snabbt klart för sig att
> > också en såpass sydlig dialekt som halmstadsdialekten _idag_ uppfattas
> > som uppenbart oskånsk av skåningar.
>
> ... och visade att Malmö, Halmstad och
> Kristianstad också idag har accentregler för sammansatta ord som skiljer
> sig från centralt standardspråk. (
Hoppsan! Var det inte nån här för ett tag sedan som beskyllde just
Kristianstadborna för att ha avvikande accentregler i sammansatta ord,
så att man använder akut accent i sammansättningar som "handboll"? Det
har jag aldrig hört i Malmö eller Lund, och inte på Hallands nation
heler.
> Eva Gårding (hans föregångare på professorsposten) påbörjar en typologi
> för svenska prosodier 1975 i _The Nordic Languages and Modern
> Linguistics_ och kartan över intonationer i tonaccenter (s 471) visar
> det klassiska mönstret att södra Halland och (åtminstone) västra
> Blekinge tillhör samma grupp som Skåne (det betyder precis raka
> motsatsen till Uppland: upp blir ner och ner blir upp).
Vad gäller intonationen kan jag hålla med. Fast inte egentligen om din
beskrivning; karakteristiskt för skånsk intonation, tyligast kanske i
sydvästskåne, är ju att akut uppsvensk accent och grav skånsk låter så
lika. Däremot låter inte akut skånsk accent och grav uppsvensk lika ett
enda dugg, de är så långt bort från varandra som det bara går.
> Etnologen Holm-Löfgren upprepar flera
> gånger i sin _Kulturuppvaknande_ från 1995 (som handlar om
> företagskultur och vårdkultur) att den gamla bondekulturen "finns kvar
> som osynliga trådar i dagens kulturmönster även på våra hypermoderna
> kontor" (s 28-29).
Det är väl delvis sant. När byggnadsarbetarna börjar arbetet i elbelyst
mörker och går hem när solen står högt på himlen, är väl den rimligaste
förklaringen till detta energislösande beteende att de, nån stans långt
inne, inte har fattat att de inte har några kor att mjölka längre. I ett
längre perspektiv stämmer ju Tacitus' beskrivningar av germaner och
galler ganska bra med nutida stereotyper om germaner och kelter,
tvåtusen år efteråt. Men jag tror att det finns en fara i att söka
urgamla förklaringar för mycket, och till allt. Det kan lätt bli
självuppfyllande profetia då.
> En annan etnolog Börje Hanssen skriver i sin
> avhandling på 50-talet om Österlen att "vårt eget samhälles
> institutioner och våra beteenden kan få sin förklaring genom kunskap,
> inte om 1800-talets utan om 1600- och 1500-talens Skandinavien".
Tja, vad det nu skulle vara för speciellt med just 1500- och 1600-tal.
Varför inte klämma i med högmedeltid eller vikingatid direkt?
Om man nu skall klämma till, menar jag.
Jan Böhme
C Malte Lewan
> är ju den relativt tydliga dialektgränsen, som väl också väl delvis är
> en kulturgräns, mitt i Ätrans strömfåra. Jag hade en kompis från
> Falkenberg, som påstod att dialektgränsen följde Ätran till den grad att
> den delade stan i två delar.
Ja, där finns flera dialektgränser och Ätran är en. Fast de flesta andra
ligger nog två-tre mil norrut. Man talar ibland om Tvååker-gränsen.
Åtminstone den är en kulturgräns förutom dialektgräns. En dialektgräns
går också i Varberg eller precis söder om.
> Men problemet är ju att det "kulturella Skåneland" som du pratar om här
> är en hel del mindre än den historiska landsändan. Halland norr om Ätran
> hör definitivt inte dit. Och, som du också påpekar, är det tveksamt i
> vilken utsträckning Blekinge öster om Ronnebyån gör det heller. I
> synnerhet som det inte fanns något lokalt centrum att tala om i östra
> Blekinge före svensktiden.
>
> Det är trots allt en viss skillnad mellan Skåne, Blekinge, och Halland å
> ena sidan och Skåne, _halva_ Blekinge och _halva_ Halland å den andra.
> Den skånska dominansen blir så mycket starkare i det senare begreppet.
> Det blir mest Skåne med två rumptarmar, en åt norr och en åt öster.
Genom att acceptera den mindre, blir det lättare att hitta tydliga
exempel, eftersom det inte finns några skarpa gränser. Men speciellt på
västsidan med Halland så går en del kulturgränser högre än norra
Halland. Sigurd Erixons indelning av Sverige i kulturområden tar med
_hela_ Halland och upp till Tjörn (NE: "kulturgränser"), men bara
tidigare nämnda mycket lilla hörna av Småland. Enligt denne Erixon i
upplaga NE är bara västra fjärdedelen av Blekinge med. I en annan
Erixon-karta (som är mycket liknande ) enligt regionutredningen (SOU
1992:64 - "2. Regional identitet") ingår tre fjärdedelar av Blekinge och
Halland upp till Tjörn ungefär igen). Så Tjörn eller Tvååker, det är
frågan. Mitt emellan ligger norra Hallands ände alla fall. Ett annat
exempel på att nästan hela Blekinge är med hittar man beträffande nämnda
majsjungningsseden i _Skånska årsfester_ (s 77). Men hela Blekinge är
alltså faktiskt tveksammare än hela Halland som del i detta
sydvästsvenska kulturområde. Så pass tung är den folkkulturella
kantringen västerut.
Missförstå mig inte: min poäng är _inte_ att Skåneland alla gånger
motsvarar det bäst definierade sydsvenska kulturområdet utan min poäng
är att området är helt rimligt som en _åtminstone_ grov bild av detta
kulturområde och _framför allt att det är klart bättre än alla andra
motsvarande på något sätt etablerade begrepp_; speciellt är det bättre
än Skåne självt.
> > Mitt
> > dialektexempel fungerar bäst i Skånes, västra Blekinges och Hallands
> > gränser mot Småland, där man känner igen Skånelands kontur, även om
> > vissa undantag finns.
>
> Guess why? Där har de geografiska gränserna varit som tydligast. Djupa
> skogar i Göinge och västra Blekinge, ödehedar i södra Halland.
Det stämmer säkert.
> > ... och visade att Malmö, Halmstad och
> > Kristianstad också idag har accentregler för sammansatta ord som skiljer
> > sig från centralt standardspråk. (
>
> Hoppsan! Var det inte nån här för ett tag sedan som beskyllde just
> Kristianstadborna för att ha avvikande accentregler i sammansatta ord,
> så att man använder akut accent i sammansättningar som "handboll"? Det
> har jag aldrig hört i Malmö eller Lund, och inte på Hallands nation
> heler.
Enligt Bruces undersökning är Kristianstad på alla punkter att betrakta
som ett mellanting mellan att ha Malmös accentregler och det centrala
standardspråkets. Han går igenom tio kategorier nonsens-sammansättningar
och av dessa följer Malmö det neutrala standardspråket i tre (fyra):
sommar-träsk, blod-prins, maskros-brand och (delvis) cykel-plank.
Däremot inte: lax-choklad, skogs-hals, klot-armband, banan-kust,
taxi-gris och in-kläckt. Kristianstad följer Malmö (i motsats till
centrala standardspråket) i skogs-hals, delvis banan-kust, taxi-gris och
in-kläckt, men har inga egna påhitt för sig.
> > Eva Gårding (hans föregångare på professorsposten) påbörjar en typologi
> > för svenska prosodier 1975 i _The Nordic Languages and Modern
> > Linguistics_ och kartan över intonationer i tonaccenter (s 471) visar
> > det klassiska mönstret att södra Halland och (åtminstone) västra
> > Blekinge tillhör samma grupp som Skåne (det betyder precis raka
> > motsatsen till Uppland: upp blir ner och ner blir upp).
>
> Vad gäller intonationen kan jag hålla med. Fast inte egentligen om din
> beskrivning; karakteristiskt för skånsk intonation, tyligast kanske i
> sydvästskåne, är ju att akut uppsvensk accent och grav skånsk låter så
> lika. Däremot låter inte akut skånsk accent och grav uppsvensk lika ett
> enda dugg, de är så långt bort från varandra som det bara går.
Du har rätt (du har verkligen öra!). Jag läste i fel tabell. Vad jag
läste var tabellen för "dialectal variation in the fundamental frequency
manifestation of accents in statements and questions" (där verkligen upp
är ner och ner är upp i jämförelsen Skåne - Svealand, s 472). Den
allmänna typologin för intonationer i tonaccenter (jag orkar inte sätta
mig in i det här!) är något mer sofistikerad i sin indelning men kommer
fram till den geografiska fördelning som jag presenterat ovan (det var
den _kartan_ jag såg åtminstone).
> > Etnologen Holm-Löfgren upprepar flera
> > gånger i sin _Kulturuppvaknande_ från 1995 (som handlar om
> > företagskultur och vårdkultur) att den gamla bondekulturen "finns kvar
> > som osynliga trådar i dagens kulturmönster även på våra hypermoderna
> > kontor" (s 28-29).
>
> Det är väl delvis sant. När byggnadsarbetarna börjar arbetet i elbelyst
> mörker och går hem när solen står högt på himlen, är väl den rimligaste
> förklaringen till detta energislösande beteende att de, nån stans långt
> inne, inte har fattat att de inte har några kor att mjölka längre. I ett
> längre perspektiv stämmer ju Tacitus' beskrivningar av germaner och
> galler ganska bra med nutida stereotyper om germaner och kelter,
> tvåtusen år efteråt. Men jag tror att det finns en fara i att söka
> urgamla förklaringar för mycket, och till allt. Det kan lätt bli
> självuppfyllande profetia då.
Agreed.
> > En annan etnolog Börje Hanssen skriver i sin
> > avhandling på 50-talet om Österlen att "vårt eget samhälles
> > institutioner och våra beteenden kan få sin förklaring genom kunskap,
> > inte om 1800-talets utan om 1600- och 1500-talens Skandinavien".
>
> Tja, vad det nu skulle vara för speciellt med just 1500- och 1600-tal.
> Varför inte klämma i med högmedeltid eller vikingatid direkt?
Vet inte. Men det låter tillräckligt specifikt för att en avhandling
antagligen har en motivering.
> Om man nu skall klämma till, menar jag.
Fast han verkar inte anse att han har klämt till utan presenterar det
som en allmän slutsats han drar efter arbetet med avhandlingen. Innan vi
kan hitta någon annan utbildad etnolog än Holm-Löfgren (som tyckte det
var värt att citera) som ifrågasätter Hanssens resonemang kanske vi kan
låta det stå som det är. Men det är förstås sant att här finns ingen
sanning utan bara någons (erfarna) tolkning baserad på viss empiri.
/Malte Lewan
Arvidsson
On Sun, 15 Mar 1998 21:20:03 +0100, c...@df.lth.se (C Malte Lewan)
wrote:
>Tja, en god vän till åtminstone dåvarande vice ordföranden Bjarne
>Henriksen i Komitén for Hjemmestyre på Bornholm nämnde för mig i mail
>för knappt två år sedan att Henriksen ibland hissade Skånelandsflaggan
>(eller 'Skånelandsflagging' som de säger). (Dock tycktes inte
>ordföranden tycka lika bra om flaggan.) Att man hissar den ena flaggan
>utesluter ju inte den andra. Det gör det inte heller beträffande
>skåneländska och svenska flaggan vilket Ystad och Helsingborg (och snart
>Svedala) kommuner tydligt visar.
Det har visst hittats på någon gul-blå-vit västsvensk flagga (ej
identisk med V. Götalands läns). Man skulle då kunna tänka sej en
hallänning som alternerar mellan Västsveriges, Skåne(land)s och
Sveriges flaggor.
Arvidsson
On Sun, 15 Mar 1998 21:20:32 +0100, c...@df.lth.se (C Malte Lewan)
wrote:
>Så Västsvenska Handelskammaren kan lugnt arbeta vidare för sin flagga
>vars "vita kors erinrar om att en del av regionen, Halland, har tillhört
>Danmark" (http://www.west.cci.se/flagga.html - finns ännu?).
Jag letade precis efter referenser till detta, fann samma länk på alta
vista, kom dock aldrig in på sidan.
Arvidsson
On Sun, 15 Mar 1998 23:23:24 GMT, ora...@hem.passagen.se.REMOVE
(Orange) wrote:
>Jag tror nog att Skåneland är ett begrepp som inte bara används i
>Skåne. Därmed är det *svenskarnas* ord, inte bara skåningarnas. OK?
Jag använde det själv nyss...
Allvarligt, i den mån det alls används tänker jag mej fortfarande att
det är skåningar som är gladast i att använda det.
Men det verkar inte som någon av oss har hårda fakta på benen ändå så
det får väl stanna vid individuellt tyckande.
Det kanske vore relevantare att tala om vilka som överhuvudtaget
_känner till_ begreppet.
Arvidsson
On Sun, 15 Mar 1998 23:25:11 GMT, ora...@hem.passagen.se.REMOVE
(Orange) wrote:
>>Helt riktigt, Lindome socken ligger i Halland, samt i V.Götalands län.
>>Men det måste väl vara det enda.
>
>Men det räcker väl?
Ja, ja, det gör det väl!
/J
Arvidsson
On Sun, 15 Mar 1998 21:20:20 +0100, c...@df.lth.se (C Malte Lewan)
wrote:
>> Jag tog en titt på vvv
>> (som ju inte alltid ger en representativ bild i och för sej). Det som
>> fanns var den storskånska "Föreningen Skånes Framtid",
>
>Hm, antingen menar du "Stiftelsen Skånsk Framtid" (SSF) eller
>"Föreningen Skånelands Framtid" (FSF).
Stiftelsen, förstås! Ber 1000 ggr om ursäkt.
>Varken SSF eller FSF är separatistiska så några medborgare i en
>statsrättslig betydelse lär det inte bli.
En stor portion uppblåst regionalchauvinism verkar dock frodas inom
organisationen. (Det finns väl i och för sej orsaker som allmän
Stockholmscentrering o liknande också till detta.)
>Terra Scania (eller "Scaniae") syftade i sin första officiella benämning
>(medeltida kungliga brev) på Skånelagens jurisdiktionsområde (som
>sammanföll med det skåneländska landstingets område (till 1300-talet?)
>och den mäktige Lundabiskopens stift till 1645), dvs Skåne, Blekinge,
>Halland och Bornholm.*)
Jag tycker det låter som självskrivet att "Scania" skulle motsvara
"Skåne", liksom "Hallandia" för Halland (Blekinge vågar jag mej inte
på någon gissning för).
mvh Jens
Arvidsson
On Sun, 15 Mar 1998 21:20:13 +0100, c...@df.lth.se (C Malte Lewan)
wrote:
>Arvidsson <hosa...@algonet.se> wrote:
>> Är inte Skåneland annars mest ett begrepp som är användbart när man
>> diskuterar historia?
>
>Det är lika användbart när det gäller folkkultur och dialekt.
Ja, fast det är ämnen med tung historisk anknytning.
>Eftersom
>de kulturella gränslinjerna sedan förhistorisk tid går som sneda linjer
-kultur- och dialekthistoriska fakta snippade-
Mycket intressanta fakta, som jag ändå tycker att bevisar punkten att
det är i historiska sammanhang Skånelandsbegreppet är av intresse.
>Faktum är att tala om _skånska_ matvanor, _skånsk_ dialekt etc är
>egentligen missvisande. Jag känner inte till något viktigt kulturellt
>eller dialektalt drag vars utbredningsområde är just kvadraten Skåne.
>Gäller ett kulturellt drag i både sydvästra och nordöstra Skåne så kan
>man som läsare slå sig i backen på att det gäller i _åtminstone_ södra
>halvan av Halland också.
Ja. Visst finns det tunga naturliga geografiska samt historiska
anknytningar mellan Skåne-Blekinge-Halland. Konstigt vore det väl
annars.
Det är sättet att resonera som att de två mindre områdena Blekinge och
Halland till någo provinserna till något slags västliga och östliga
utlöpare av Skåne som jag tycker är ogenomtänkt, och något som man
bara gör i Skåne.
Per Erik Rønne
Jan Böhme <jan....@REMOVE.THIS.sh.se> wrote:
> Det är väl delvis sant. När byggnadsarbetarna börjar arbetet i elbelyst
> mörker och går hem när solen står högt på himlen, är väl den rimligaste
> förklaringen till detta energislösande beteende att de, nån stans långt
> inne, inte har fattat att de inte har några kor att mjölka längre.
_Den_ tror jeg nu ikke på. Når de gerne vil starte tidligt, er det fordi
de gerne vil have fri tidligt [start kl. 5, fyraften kl. 13], mens solen
stadig er oppe, og de kan være sammen med deres ægtefælle og børn.
Og jeg ser nogen gange fremhævet, at dialekt og kulturgrænser ikke
skyldes at Skåneland har været dansk siden [sandsynligvis] romersk
jernalder. Man glemmer dog at vende den om: Det forhold at Skåneland fra
starten blev dansk skyldtes de samme forhold der gjorde, at dialekt- og
andre kulturgrænser mere eller mindre følger den gamle danske
rigsgrænse.
Hvordan ligger det i øvrigt med gammel skånelandsk stednavnestof. Jeg
mener at huske et kort et eller andet sted fra, som viste samme
stednavnetyper [forhistorisk type] for Sjælland, Skåne, Halland og
Vestsmåland - men som ikke forekom i Jylland eller Blekinge [jeg kan
ikke huske tilstanden på Bornholm].
BTW: Jeg har set i en FAQ på soc.culture.nordic, at det norddanske stød
skulle findes på _visse_ skånske dialekter. Vi har haft en diskussion om
det i dk.kultur.sprog - ingen har dog kunne finde nogle referencer til
at det skulle være tilfældet. Lad os få en skånsk kommentar.
Stød findes på dansk i det nordlige Sjælland og i Nørrejylland. Ikke i
Sønderjylland og på Sydsjælland og Lolland-Falster [jeg kan ikke huske
vedr. Bornholm].
Arvidsson
On Mon, 16 Mar 1998 19:57:22 +0100, c...@df.lth.se (C Malte Lewan)
wrote:
>majsjungningsseden i _Skånska årsfester_ (s 77). Men hela Blekinge är
>alltså faktiskt tveksammare än hela Halland som del i detta
>sydvästsvenska kulturområde. Så pass tung är den folkkulturella
>kantringen västerut.
Hur är det med påskeldar i sammanhanget?
>Missförstå mig inte: min poäng är _inte_ att Skåneland alla gånger
>motsvarar det bäst definierade sydsvenska kulturområdet utan min poäng
>är att området är helt rimligt som en _åtminstone_ grov bild av detta
>kulturområde och _framför allt att det är klart bättre än alla andra
>motsvarande på något sätt etablerade begrepp_; speciellt är det bättre
>än Skåne självt.
Men varför förenkla. Det verkar som att gränserna går lite olika
beroende vilket begrepp man diskuterar och kriterium man väljer.
Ett annat exempel på att gränserna inte direkt följde landskapet är
bruket i södra halvan av Halland att gå till Skåne under
skördeperioden. I norra Halland däremot var många i Göteborg, med
anledning av arbete inom sjöfarten.
(Många av dessa sjömän kom f.ö. till de nordliga kustsocknarna från
västra Småland. Det verkar som att det inte bara var stor rörlighet i
nord-sydlig riktning utan även i öst-västlig. Fast just det ska man
kanske inte dra så stora växlar på.)
Arvidsson
On Mon, 16 Mar 1998 15:40:54 +0100, c...@df.lth.se (C Malte Lewan)
wrote:
>Det har däremot att göra med geografiska förhållanden och
>kommunikationer (och också till stor del av nabo-opposition åtminstone
>vad gäller dialekter - kanske också vad gäller folkkultur? - en
>spännande tanke).
Fast visst fanns det väl många kontaktytor över gränserna även förr.
En av orsakerna till Dackefejden var väl att Gustav Vasa förbjöd
handel i Blekinge (Ronneby)?
>Det var det de normala kontaktrörelserna som en gång satte gränserna mot
>Sverige på vikingatiden. Det var inget erövringskrig (om jag inte är
>helt ute och cyklar). Det är därför som det finns en överensstämmelse
>mellan kultur och territorium (min intervju med Hallberg på DAL menade
>ungefär så beträffande nedan nämnda dialektdrag).
Ja, det går ju att se på en vanlig karta att det finns naturliga
orsaker till en samhörighet Blekinge-Skåne-Halland.
>Mitt
>dialektexempel fungerar bäst i Skånes, västra Blekinges och Hallands
>gränser mot Småland, där man känner igen Skånelands kontur, även om
>vissa undantag finns.
Fast hur är det med andra exempel. Ta tex. växlingen mellan tungspets-
och tungrots-r som förekommer i Västergötland och Halland (och ...).
>Fast det är knappast orelaterat. Etnologen Holm-Löfgren upprepar flera
>gånger i sin _Kulturuppvaknande_ från 1995 (som handlar om
>företagskultur och vårdkultur) att den gamla bondekulturen "finns kvar
>som osynliga trådar i dagens kulturmönster även på våra hypermoderna
>kontor" (s 28-29).
? Låter esoteriskt...
>En annan etnolog Börje Hanssen skriver i sin
>avhandling på 50-talet om Österlen att "vårt eget samhälles
>institutioner och våra beteenden kan få sin förklaring genom kunskap,
>inte om 1800-talets utan om 1600- och 1500-talens Skandinavien".
Intressant!
Per Erik Rønne
Arvidsson <hosa...@algonet.se> wrote:
> Blekinge vågar jag mej inte på någon gissning för
Blekinginia?
Orange
On Mon, 16 Mar 1998 01:55:22 +0100, Jan Böhme
<jan....@REMOVE.THIS.sh.se> thought "Why don't I post something?",
and did just that:
>Nu pratar du nog folkloristisk historia enbart. Om man har vistats på
>Hallands nation i Lund aldrig så litet, får man snabbt klart för sig att
>också en såpass sydlig dialekt som halmstadsdialekten _idag_ uppfattas
>som uppenbart oskånsk av skåningar.
>
>Att det _har_ motsvarat en kulturell enhet betyder inte att denna
>kulturella enhet föreligger i nämnvärd utsträckning _idag_.
>
>skåningar, ska man nog ta och fråga dem om.
>
>Inte nöja sig med att fråga skåningar.
>
Orange
On Sun, 15 Mar 1998 21:20:32 +0100, c...@df.lth.se (C Malte Lewan)
thought "Why don't I post something?", and did just that:
>Som tidigare nämnts i tråden tillhör lilla Lindome socken nu Västra
>Götalands län. Lindome låg förstås också _innan_ bildandet av Västra
>Götalands län utanför Hallands län. Det är den enda delen av Halland som
>inte tillhör (det ganska uppblåsta) Hallands län.
Vad menar du här med uppblåst? Är det storleksmässigt?
C Malte Lewan
Arvidsson <hosa...@algonet.se> wrote:
> On Mon, 16 Mar 1998 19:57:22 +0100, c...@df.lth.se (C Malte Lewan)
> wrote:
> >Missförstå mig inte: min poäng är _inte_ att Skåneland alla gånger
> >motsvarar det bäst definierade sydsvenska kulturområdet utan min poäng
> >är att området är helt rimligt som en _åtminstone_ grov bild av detta
> >kulturområde och _framför allt att det är klart bättre än alla andra
> >motsvarande på något sätt etablerade begrepp_; speciellt är det bättre
> >än Skåne självt.
>
När man beskriver ett särskilt kulturdrags utbredning så ska man
_givetvis_ bara förenkla när det finns skäl för det (platsbrist, populär
framställning etc). Men i allmänhet gäller, menar jag, som beskrivning
på ifrågavarande kulturområde (med alla tidigare reservationer): varför
_komplicera_ och göra krumbukter för att undvika ett praktiskt ord som
nu dessutom står för ett territorium med urgammal historisk anknytning?
Jag ska vara kortfattad för jag har en statsvetenskaplig uppsats att
skriva. ;-) [Det här är inte mitt huvudämne. Jag kan säga att jag
allmänt sett har ägnat lite för mycket tid åt att läsa om det här, men
bakgrunden är att jag kom till slutsatsen att jag ville ha en bra
kontroll över mitt ursprung och hur saker och ting fungerar och har
fungerat på en rad områden för att vi har kommit fram till dagens
situation. Så då skaffade jag mig kunskap. (Jag har en himla massa
kopior hemma så jag har inte sprungit till biblioteken för er skull.)]
Påskeldar verkar ha varit gemensam tradition i åtminstone södra Halland
och Skåne. Fast dessa kom efter de tidigare _säkert_ gemensamma
midsommareldarna.
Ja, det fanns många kontaktytor över gränserna även förr. Halland har
naturligtvis mycket kulturellt gemensamt norrut och österut också.
Speciellt norra Halland.
Tungrots-r:et är relativt nytt och övergången till denna typ av r är
ungefär samtidig med den i Danmark (NE: "Skåne"): "En ung novation är
skorrande tungrots-r, ännu vid 1800-talets mitt ovanligt i Nordskåne. Än
finns blekingar och nordöstskåningar som aldrig haft något tungrots-r."
Hallands län är uppblåst i _storleks_hänseende, ja. Speciellt på mitten,
Hylte kommun, går en småländsk, vad man brukar ge beteckningen "blobb",
ut. :-)
Norddanske stød på visse skånske dialekter har jag aldrig hört talas om
och betvivlar jag eftersom jag läst en hel del böcker om skånska
dialekter där sammanhanget antydde för mig att de skulle nämnts om de
fanns. Stöt-gränsen går väster om Öresund enligt Kristensens karta i
_Dansk for svenskere_ (1994, s 72).
Jan Böhme
Per Erik Rønne wrote:
>
> Arvidsson <hosa...@algonet.se> wrote:
>
> > Blekinge vågar jag mej inte på någon gissning för
>
> Blekinginia?
Jag har sett "Blecingia" i gamla texter. Detta borde rimligtvis ha
uttalats på medeltidslatinvis, med s-ljud för c-et, men så,l snarare än
med k, har jag settt det, i alla fall.
Jan Böhme
Jan Böhme
Per Erik Rønne wrote:
>
> Når [byggnadsarbetarna] gerne vil starte tidligt, er det fordi
> de gerne vil have fri tidligt [start kl. 5, fyraften kl. 13], mens solen
> stadig er oppe, og de kan være sammen med deres ægtefælle og børn.
Nå, vad är det för vinst med det, när ægtefellen sitter i kassan på
Brugsen till klockan fem, och børnene är i skolan till klockan tre? Jag
hävdar fortfarande, att det finns ett kulturellt element av att en
ordentlig karl _ska_ vara uppe och jobba tidigt, och att det bara är
oduglingar och lättingar som ligger och drar sig i bingen till klockan
sju, i skandinavisk arbetarkultur, som rimligen kommer från
bondekulturen och dess speciella krav på arbetstider. Dygnet har ju bara
tjugofyra timmar. Att tro att man för mer tid över bara för att man
förlägger arbete till de ena eller andra av dess timmar är ju en chimär.
> Og jeg ser nogen gange fremhævet, at dialekt og kulturgrænser ikke
> skyldes at Skåneland har været dansk siden [sandsynligvis] romersk
> jernalder. Man glemmer dog at vende den om: Det forhold at Skåneland fra
> starten blev dansk skyldtes de samme forhold der gjorde, at dialekt- og
> andre kulturgrænser mere eller mindre følger den gamle danske
> rigsgrænse.
Det är naturligtvis en alldeles riktig observation. Samtidigt vet vi ju
inte, hurpass mycket politisk slump som har varit med i spelet vid de
olika nordiska riksenandena under vikingatiden. Hur länge Själland och
Skåne har tillhört samma politiska enhet vet vi ju inte, och kan nog
aldrig få veta säkert. Skånska lokalpatrioter med intresse för saken
brukar gärna vilja föreställa sig ett enhetligt _skåneländskt_
småkungadöme io perioden före Gorm och Tyra.
> Stød findes på dansk i det nordlige Sjælland og i Nørrejylland. Ikke i
> Sønderjylland og på Sydsjælland og Lolland-Falster [jeg kan ikke huske
> vedr. Bornholm].
Stød finns inte i bornholmskan, att döma av vad som postades i
soc.culture.nordic under rubriked "Stød?" för ett år sedan eller så. Ej
heller på Amager, enligt den diskussionen.
Jan Böhme
Arvidsson
On Tue, 17 Mar 1998 09:43:20 +0100, c...@df.lth.se (C Malte Lewan)
wrote:
>varför
>_komplicera_ och göra krumbukter för att undvika ett praktiskt ord som
>nu dessutom står för ett territorium med urgammal historisk anknytning?
Ja, jag håller med om att det är ett användbart begrepp i många
sammanhang, historiediskussioner och andra relevanta ämnesområden (så
som dina kunniga inlägg visar), så länge som man inte försöker
expandera det utanför sitt sammanhang, och börjar dra chauvinistiska
politiska växlar på detta.
Detta med Skånelands flagga tycker jag är ett gränsfall, även om den
nu tydligen är registrerad i detta fall. Om detta skulle ha sin
motsvarighet i praktiken så hade det varit bra, men det har det ju
inte.
Johan Olofsson
ora...@hem.passagen.se.REMOVE (Orange) writes:
> >For de fleste danskere er Halland og Blekinge en del af Skåne [sådan er
> >det sprogligt; jeg ved at skåninger foretrækker ordet 'Skåneland''].
Det vore förmätet av mig att tro mig ha större kunskaper om "de fleste
danskere", men jag är säker på att de flesta själlänningar jag känner
/känt använder Halland och Blekinge som separata begrepp. Nu kanske
min verklighetsuppfattning förvrids av det faktum att dessa danskere
brukar vara lärare.
> Det är nog snarare svenskarna överhuvudtaget som föredrar ordet
> "Skåneland".
Det är sant. Och skåningar får snällt anpassa sig, eftersom ingen
annan skulle förstå oss ifall vi började använda begreppet Skåne i
betydelsen inkluderande Blekinge, Bornholm och Halland.
Dessutom ogillar de Hallänningar jag känner _definitivt_ alla försök
att inkludera Halland i Skåne. Det uppfattas som utslag av storvulen
skånsk nationalism.
Inte helt obegripligt, det heller.
Johan
--
e-mail: j...@lysator.liu.se
s-mail: Majeldsvägen 8a, 587 31 LINKÖPING, Sweden
www: http://www.lysator.liu.se/~jmo/