Psykosocial Arbetsmiljö

[Mireille Kreines]

Den1 januari 2025 erstts denna frfattning av freskrifter i en ny struktur. Vi har sorterat om alla paragrafer i vra nuvarande 67 freskrifter in i 15 nya freskrifter. Du kan redan nu ta del av de nya freskrifterna p webbplatsen.

Arbetsmiljverket har publicerat den frsta rapporten av tv om vr utvrdering av freskrifterna om organisatorisk och social arbetsmilj. Rapporten redovisar de s kallade intressentmlen i utvrderingen. Mlen handlar om hur arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, fretagshlsovrden, forskare och andra av Arbetsmiljverkets intressenter anvnder freskrifterna. Intressenterna beskriver ven hur freskrifterna gr att tillmpa i arbetsmiljarbetet.

Alla ska m bra p jobbet. Ohlsosam arbetsbelastning, krnkningar eller mobbning leder ofta till psykisk ohlsa. Drfr r frebyggande riskbedmningar en viktig del i ett sunt arbetsliv och en bra arbetsmilj.

Oliver Sjberg brjade i byggbranschen i 20-rs ldern och fick allt annat n en bra start. Hans arbetsgivare trakasserade honom och han hamnade p botten. Byggnads blev hans rddning tillbaka och idag har han en ny arbetsgivare och trivs med sin tillvaro som snickare.

Ohlsosam arbetsbelastning, krnkningar och mobbning leder till psykisk ohlsa. Drfr r det frebyggande arbetet och riskbedmningar viktiga delar fr ett sunt arbetsliv och en bra arbetsmilj. Information om vad som gller enligt freskriften Organisatorisk och social arbetsmilj (OSA 2015:4).

Infr arbetsmiljveckan pratar vi med Maria Hernroth, hllbarhetschef p Svensk Byggtjnst och expert p just psykosocial arbetsmilj. Samt Johan Torstensson Aas, central ombudsman p Byggnads med arbetsmiljansvar.

Fr sjtte ret i rad storsatsar Byggnads under den europeiska arbetsmiljveckan. ver 1200 arbetsplatser ska kontrolleras ver hela landet och rets tema r psykosocial arbetsmilj. Lr dig om vad du har rtt till p arbetsplatsen, hur en korrekt skyddsrond ska g till och hur Byggnads arbetar fr att vi ska f skra arbetsplatser dr alla trivs och mr bra.

Trots arbetet med att stoppa machokulturen r mobbning och krnkningar fortfarande vanligt i byggbranschen. Och i en majoritet av fallen r chefen en av dem som mobbar. Det visar Byggnads medlemsunderskning.

Affisch att stta upp p arbetsplatsen med de tta viktigaste arbetsmiljomrdena: belastning, fallskador, psykosocial arbetsmilj, kemisk exponering, fallande freml, asbest och kristallina fiber, vibrationer och buller.

Skyddsombud i Byggnads har ett mycket viktigt uppdrag. Att pverka arbetsmiljn fr dig och dina arbetskamrater gr inte bara arbetsplatsen bttre, du rddar ocks liv. Din roll inte bara att frebygga och flja upp arbetet med arbetsmiljn. Du r ocks en nyckelperson fr att uppn Byggnads vision om allas trygghet och lika vrde.

Du ska inte skadas, bli utsliten eller d p jobbet. Du ska inte heller bli diskriminerad, krnkt, trakasserad eller behva m dligt p din arbetsplats. Drfr handlar Byggnads arbetsmiljarbete inte bara om skyddshjlmar och rcken. Att ha balans i livet, knna tillhrighet och vara tillfreds med jobbet och vardagen r minst lika viktigt.

Kartlggning av psykosocial arbetsmilj. Lisbeth Slunga Jrvholm, verlkare, docent Arbets- och miljmedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen fr folkhlsa och klinisk medicin, Ume universitet. Strategier. Delaktighet Behvs extern resurs?

Kartlggning av psykosocial arbetsmilj Lisbeth Slunga Jrvholm, verlkare, docent Arbets- och miljmedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen fr folkhlsa och klinisk medicin, Ume universitet

Flj upp det systematiska arbetsmiljarbetet! Enligt freskrifterna om systematiskt arbetsmiljarbete ska arbetsgivaren flja upp en gng per r. Du fr ocks skyddsronder och checklistor fr snabbare uppfljning av SAM i vardagen.

Med hjlp av ett aktivt arbetsmiljarbete i vardagen kan bde verksamhet, medarbetare och arbetsmilj utvecklas p ett stt som frmjar god hlsa p arbetsplatsen. Det systematiska arbetsmiljarbetet, SAM, beskriver hur det gr till genom att lpande underska arbetsmiljn, riskbedma, tgrda eventuella risker och sedan flja upp.

P varje arbetsplats ska det finnas en arbetsmiljpolicy som beskriver hur arbetsfrhllandena i verksamheten ska vara fr att ohlsa och olycksfall ska frebyggas och en tillfredstllande arbetsmilj uppns. De risker som finns i verksamheten r en viktig utgngspunkt nr arbetsmiljpolicyn ska formuleras.

Rutiner br ge besked om nr, hur och av vem det systematiska arbetsmiljarbetet ska genomfras samt vilka som br medverka. Tydliga rutiner bidrar till frutsgbarhet, effektivitet, trygghet och transparens i verksamheten.

Arbetsgivaren ska underska, genomfra och flja upp verksamheten s att ohlsa och olycksfall i arbetet frebyggs och en tillfredsstllande arbetsmilj uppns. Det gr man bland annat genom att:

Arbetsgivaren ska ta hnsyn till arbetstagarens srskilda frutsttningar fr arbetet genom att anpassa arbetsfrhllandena eller vidta annan lmplig tgrd (Arbetsmiljlagen, AML, 3 kap. 3). Arbetsgivaren har huvudansvaret fr arbetsmiljn. Det innebr att arbetsgivaren ska frdela uppgifterna i verksamheten p ett sdant stt att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare fr i uppgift att verka fr att risker i arbetet frebyggs och en tillfredstllande arbetsmilj uppns.

Arbetsgivaren ska ocks se till att det finns en organiserad verksamhet fr arbetsanpassning och rehabilitering p arbetsstllet (AML 3 kap. 2a). Denna verksamhet ska dels uppfylla arbetsmiljlagens krav, dels bestmmelserna i 22 kap. lagen om allmn frskring.

Arbetsmiljn r inte bara arbetsgivarens ansvar utan ven arbetstagarnas. Arbetstagarna deltar i arbetsmiljarbetet genom att till exempel rapportera risker, tillbud, sjukdom och olycksfall, fresl tgrder och lmna synpunkter p det som genomfrts. Arbetstagare ska ocks

Skyddsombudet (ven kallad arbetsmiljombud) r med vid planering och genomfrande av arbetet, till exempel vid underskning av arbetsfrhllandena, vid riskbedmningar, i samband med planering av arbetsprocesser och arbetsorganisation, vid frndring av lokaler samt vid rliga uppfljningar. Ett skyddsombud fretrder arbetstagarna i arbetsmiljfrgor. De r en viktig resurs som dagligen finns ute i verksamheten och kan se hur arbetsmiljn och verksamheten kan utvecklas och frbttras. Tillsammans med skyddsombudet kan chefen identifiera och hantera arbetsmiljrisker och p s stt frebygga ohlsa och olycksfall bland arbetstagarna.

Skyddsombud utses av den fackliga organisation som har eller brukar ha kollektivavtal med arbetsgivaren. Oftast r skyddsombudet redan en facklig frtroendeman, men det finns inget krav p att ett skyddsombud mste vara fackligt ansluten. I strre organisationer kan det finnas fler skyddsombud. Har organisationen flera skyddsombud utses ett huvudskyddsombud som samordnar skyddsombudens olika arbetsmiljfrgor.

Fretagshlsovrden r en expertresurs i arbetsmiljarbetet. Den kan till exempel behva anlitas vid underskningar och riskbedmningar och fr att fresl tgrder och utbilda personal. Fretagshlsovrden genomfr ocks medicinska kontroller. Arbetsgivaren ska erbjuda arbetstagarna medicinska kontroller nr de bland annat utstts fr bullerproblem, vibrationer, nattarbete och arbete med frsksdjur.

Arbetsmiljverket kontrollerar att arbetsgivaren fljer de lagar och regler som finns p arbetsmiljomrdet. Kontrollen grs genom en inspektion p arbetsplatsen. Vilka arbetsplatser som ska kontrolleras vljs utifrn var Arbetsmiljverket uppfattar att det finns strst risker.

I det systematiska arbetsmiljarbetet ingr att uppmrksamma och ta hnsyn till bde organisatoriska och sociala frhllanden samt arbetsmiljfrgor av fysisk karaktr. Det handlar om att uppmrksamma och ta hnsyn till alla frhllanden i arbetsmiljn som kan pverka de anstlldas hlsa och skerhet. Det r drfr viktigt att du som chef, med eller utan std av HR eller fretagshlsovrd, har en kontinuerlig dialog med din personal fr att fnga upp eventuell oro och i mjligaste mn omhnderta den. Det kan drfr vara bra att dagligen eller veckovis stta av tid s att det skapas utrymme fr anstllda som behver ventilera olika frgor. Det ska tydligt framg vart man ska vnda sig om man vill f std och hjlp fr att f svar p frgor eller hantera oro.

Det frebyggande arbetsmiljarbetet fngar upp tidiga signaler p ohlsa och brister i arbetsmiljn. Exempel p tidiga signaler p ohlsa r nr arbetsprestationen frsmras gradvis och produktiviteten minskar. ven sdant som att attityden frndras negativt av arbetet eller att engagemanget och motivationen minskar kan vara tidiga signaler p ohlsa. Tidiga signaler kan ocks vara hg korttidsfrnvaro eller bristande koncentration som kan bero p stress, trtthet, frsmrade sociala kontakter, mobbning, riskbruk av alkohol eller andra droger.

Mlet med det frebyggande arbetet r att undvika olyckor och ohlsa. D behvs kunskap om de viktigaste riskfaktorerna och hur de kan elimineras eller minskas. Det handlar om specifika och avgrnsade risker som leder till riktade insatser fr att frebygga olyckor och ohlsa.

Det r arbetsgivaren som har arbetsmiljansvaret p en arbetsplats. Det innebr bland annat att du som chef ska informera de anstllda om risker och skerstlla att de har tillrckligt stor kunskap fr att undvika arbetsplatsolyckor och ohlsa. Detta frutstter att du som arbetsgivare knner till vilka risker som finns. Det finns flera olika stt att underska och kartlgga arbetsmiljrisker, hr fljer ngra exempel:

Anvnd befintlig kunskap om vilka risker som finns fr att bestmma hur de fysiska, organisatoriska och sociala arbetsfrhllandena ska underskas. Med hjlp av underskningarna identifieras nnu icke knda risker.

Nr du som chef tillsammans med skyddsombudet och de anstllda underskt de risker som finns i arbetsmiljn r nsta steg att bedma hur allvarlig varje risk r. En riskbedmning ska gras av alla risker som identifierats i verksamheten. Bedmningar ska ven gras av risker som identifieras i samband med frndringar i verksamheten, till exempel infr omorganisationer och ombyggnationer men ven vid tillbud och olyckor. Riskbedmningarna ska finnas dokumenterade. Nr risker ska underskas p nytt r det vrdefullt att kunna jmfra med tidigare bedmningar.

3a8082e126