Litterära Begrepp

[Lynne Pruskowski]

Ursprungligen berttelser och bilder med konsekvent genomfrda dubbelbetydelser, s att det som skildras kan framst som oskyldigt och harmlst, men i sjlv verket framstller tankevckande budskap som ven kan vara provokativa. Numera avses med allegori inte alltid genomfrda och konsekvent fasthllna dubbelmeningar, det kan ven syfta tolkningar som lyfter fram mer eller mindre konsekvent genomfrda dubbelmeningar.

terger ett hndelsefrlopp i efterhand, antingen kronologiskt eller med uppbruten kronologi. En berttelse bestr ofta av fljande bestndsdelar: en presentation av personer, plats och tid, en beskrivning av en komplikation eller ett problem som ska lsas samt till sist en avslutning dr lsningen p komplikationen presenteras.

Litteraturbanken r full av berttelser! Frutom de som finns hr i Skolan kan man lsa Hjalmar Bergmans berttelse om flickan som stllde till skandal genom att g p fest ikldd frack HR, eller varfr inte Karin Boyes framtidsskildring Kallocain, som finns HR.

En kombination av tre stavelser, dr den frsta r betonad och de tv andra r obetonade betonade. Betonade stavelser markeras med X och obetonade markeras med x. Daktyl markeras allts Xxx. Daktyl r en versfot.

Fabeln tillhr de folkliga berttargenrerna med rtter lngt tillbaka i tiden och r en kortberttelse koncentrerad till ett enda tydligt hndelsefrlopp med en moralisk sentens i slutet. I centrum str frmnskligade djur med stereotypa egenskaper.

Berttarteknisk term fr att beskriva och analysera med vems blick en lsare leds genom fiktiva gestaltningar av hndelser, miljer och personer. Man skiljer mellan intern och extern fokalisering. Extern fokalisering innebr att miljer, hndelser och personer betraktas och bedms utifrn av berttaren. Intern fokalisering innebr att berttaren s att sga frflyttar sig in i en av de gestaltade personerna och lsaren leds genom de fiktiva gestaltningarna av hndelser, miljer och vriga personer utifrn dennes perspektiv.

Tv personer ur Hjalmar Sderbergs bcker har av andra frfattare plockats upp och blivit huvudpersoner i nya bcker. Det gller Lydia ur Sderbergs roman Den allvarsamma leken (1912), som blev huvudperson i Gun-Britt Sandstrms bok Fr Lydia (1973), samt titelpersonen i Bengt Ohlssons roman Gregorius (2004), som r en vidareutveckling av en biperson i Sderbergs Doktor Glas (1905).

En kombination av tv stavelser, dr den frsta r obetonad och den andra betonad. Den betonade stavelsen markeras med X och den obetonade markeras med x. Jamb markeras allts xX. Jamb r en versfot (versfot= en dikts minsta enhet).

Ursprungligen ett medeltida versmtt om fjorton versrader frdelade p tv fyrradiga strofer (quatrainer) och tv treradiga strofer (terziner). Femfotad jamb r ett vanligt versmtt i sonetten. Rimfltan kan t.ex. vara ABBA ABBA CDC DCD, men andra varianter finns ocks. Innehllsmssigt finns vanligen en spnning eller motsttning mellan quatrainerna och terzinerna.

I antik metrik var spond en versfot som bestod av tv lnga stavelser. I modern svensk vers r spond en versfot med tv lika tryckstarka (betonade) stavelser.

Betonade stavelser markeras med X och obetonade markeras med x. Spond markeras allts XX. Spond r en versfot.

Konventionella exempel r kronan som symbol fr makt och hjrtat som symbol fr krlek. I litterra texter anvnds ofta mer tillflliga och individuella symboler och vad en sdan symbol frmedlar kan tolkas p olika stt.

Ett system av tecken som br fram innehllet och enligt detta synstt kan alla slags teckensystem som br fram innehll definieras som texter. Enligt receptionsforskare blir texterna till i sjlva lsakten och tolkningen.

Versftter
Havet r fullt av daktyler som lgger sig.
I smntung jmvikt rrs spondns boj.
P stranden dansar jamb vid jamb.
Dr str fem troker stelt p linje.
Anapester till hst rycker an.

"frmga att utforma muntliga framstllningar och texter som fungerar vl i sitt sammanhang." samt "genomfra muntlig och skriftlig framstllning som tar hnsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i vrigt."

Genom att anvnda litteraturvetenskapliga begrepp nr du lr dig och framfr allt reflekterar ver och diskuterar olika typer texter visar du upp frmgan att vlja rtt begrepp (ord) "som fungerar vl i sitt sammanhang." Det gller att "kunna" prata om litteratur med de "rtta" orden fr det gynar "kommunikationssituationen".

berttarens frhllande till sin uppdiktade vrld, speciellt till de litterra personernas tankar. Det finns tre vanliga perspektiv: Allvetande berttare, Frstapersonsperspektiv (t.ex. jag springer...) och Tredjepersonsperspektiv (t.ex. han springer...). Beskriver rsten i berttandet, vem som berttar och varifrn det berttas, det vill sga berttandets frhllande till berttelsens kronologi samt till den fiktionsvrld och de hndelser som det berttas om.

anser inom textdiskussioner en sammanfattning av en (fiktiv) text. Avser ett kronologiskt hndelsefrlopp i en berttelse och brukar i berttande srskiljas frn intrig eller plot. Kallas i vissa sammanhang ocks fr story. En bra fabel r en kort och konkret redogrelse ver handlingen i en berttelse. Undvik detaljerna och beskriv det stora och framfr allt de mest betydelsefulla hndelserna.

Denna betydelse av faber rknas till en undergenre till berttelser, vanligen med djur som huvudkaraktrer. Fabeln tillhr de folkliga berttargenrerna med rtter lngt tillbaka i tiden och r en kortberttelse koncentrerad till ett enda tydligt hndelsefrlopp med en moralisk sentens i slutet. I centrum str frmnskligade djur med stereotypa egenskaper.

(engelska: terblick) r ett berttartekniskt grepp som anvnds inom film, teater och sknlitteratur dr den kronologiska framstllningen avbryts fr att en kortare stund terge hndelser som har intrffat tidigare.

konflikt eller problem Strsta och mest viktiga konflikten i berttelsen. Strsta problemet som mste lsas, i berttelsen. Ofta ett spnnande eller konfliktfyllt hndelsefrlopp. Intrigen (ven plot) avser kronologin i terberttandet, som inte alltid behver flja sjlva hndelsefrloppets kronologi utan kan till exempel brja med att terge hur ett hndelsefrlopp slutar.

Begreppet anvndes av Aristoteles som menade att tragedin renar oss. Katarsis r definitionsmssigt det pltsliga knslomssiga klimax eller sammanbrott bestende av en vervldigande knsla av frnyelse, av nytt liv. Begreppet uttrycker en stark emotionell upplevelse.

gestaltar eller frklarar ett tema; ibland sklet till temat. terkommande typsituationer som belyser och gestaltar ett tema. Ibland anvnds ocks tema och motiv synonymt. Vanliga motiv/teman r vnskap, krlek, dd, uppbrott, skande etc.

en litterr rrelse under det sena 1800-talet som gick ut p att gestalta realistiska hndelsefrlopp och personer fr att underska och visa hur givna frutsttningar pverkar mnniskors handlande. Betonar autentisk och exakt verklighetstergivning.

grek. peripeteia "pltslig frndring", vndpunkt betecknar en avgrande vndpunkt i ett antikt drama. Med peripeti menas ocks en kraftig vndning eller en upplsning i en film, en sk "Point of no return". Ordet r dock primrt frknippat med de antika dramerna.

att behrska grunderna i den retoriska arbetsprocessen handlar inte frmst om att kunna redogra fr den retoriska arbetsprocessens olika delar, utan att kunna tillmpa den som std i sitt arbete med texter och muntlig framstllning. Eleven kan till exempel gra en skriftlig eller muntlig framstllning om sprk eller litteratur. P s stt integreras flera ml i undervisningen.

sprkliga "knep" som gr talet mer konstnrligt/effektivt och hjer drigenom dess vrde. Retoriska verkningsmedel r taltekniska och stilistiska medel som har betydelse fr det intryck framstllningen gr p lsaren. Exempel r stilfigurer av olika slag och en genomtnkt disposition (ordning).

bildas nr vissa ljudfljder upprepas i olika ord och vanligen avses slutrim som man-kan och kvinna-vinna. Andra vanliga exempel p rim r upprepningar av ljudlikheter i ordens brjan, allitteration, och upprepningar av ljudlikheter i betonad stavelse som inte infaller i ordets slut, assonans.

en litterr genre. En saga r en fantastisk och fantasifylld berttelse som oftast brjar med "Det var en gng..." och slutar: "Och s levde de lyckliga i alla sina dar." Den har ocks vldigt ofta en sensmoral.

sakprosa r olika slags informerande texter eller texter som har som syfte att pverka, till exempel samhllsinformation, bruksanvisningar, journalistiska texter, faktatexter samt vetenskapliga och populrvetenskapliga texter. Sakprosatexter r ofta praktiska och mlinriktade och har inte frmst ett estetiskt syfte.

termen sprkriktighet syftar p sdant som kan anses vara riktigt eller felaktigt, ssom stavning, anvndning av skiljetecken, ordformer, fasta konstruktioner och meningsbyggnad. Texter ska inte bara flja normer fr sprkriktighet. De ska liksom muntliga framstllningar ocks fungera vl i sitt sammanhang. mnesplanen lgger vikt vid egenskaper som inte direkt kan hnfras till sprkriktighet, utan som snarast hr till den kommunikativa kvaliteten och den globala textstrukturen i stort. Detta r uttryckt i kunskapskraven som anpassningtill mne, syfte, mottagare och kommunikationssituation.

nr mnniskor talar kommunicerar de mer n det som faktiskt sgs. Sprkbrukares sprkliga beteenden vcker ofta knslor som inte alltid kommer upp till en medveten niv, men frgar uppfattningen om den som talar. Att bli varse detta faktum och reflektera ver sprkets roll vid mten med andra mnniskor frmjar den personliga utvecklingen och ger eleverna redskap fr att reflektera ver grupptillhrighet och sprkbruk. Attityder till sprklig variation handlar till exempel om attityder till dialekter, sociolekter, kronolekter eller grad av formellt/informellt sprkbruk i olika kommunikationssituationer.

en representation av en (annan) sak, t.ex. hjrta fr krlek. Allts ngot utver den bokstavliga betydelsen och kan allts till skillnad frn metaforen frsts bde bokstavligt och symboliskt; t.ex. symboliserar kronan makt, ugglan symboliserar vishet och hjrtat r symbol fr krlek. I litterra texter anvnds ofta mer tillflliga och individuella symboler och vad en sdan symbol frmedlar kan tolkas p olika stt. Se exempel (bild).

c80f0f1006