Kunskapsteori

[Kum Verna]

Betecknandefr nyare tidens filosofi frn och med Descartes r att kunskapsteorin ofta ses som den mest grundlggande disciplinen. Med Descartes skeptiska tvivel p huruvida vi ngonsin har tillrckligt goda grunder fr att alls

Registrering

I god tid fre kursstart skickas mail ut till alla antagna studenter, med information och instruktioner. Antagna studenter frvntas registrera sig sjlva (webregistrering).

Hur ska kunskap, samt andra epistemiska begrepp, ges en tillfredsstllande analys, givet Gettierproblemet? r epistemiskt rttfrdigande, och kunskap, externalistiskt eller internalistiskt? Vilken struktur har de skeptiska argumenten och hur kan de bemtas? r epistemiskt rttfrdigande fundamentistiskt eller koherentistiskt, eller av annat slag? Ska kunskapsansprk och kunskapstillskrivningar frsts kontextualistiskt? Vad r a priori kunskap, och finns sdan kunskap? Br kunskapsteorin naturaliseras?

Lroplattform: Lsanvisningar, detaljerad kursplanering med mera kommer att lggas upp p kursens Athenasida. Antagna studenter som har aktiverat sitt studentkonto och blivit registrerade p kursen blir automatiskt deltagare p kursens Athenasida.

Inom kunskapsteorin frsker man att besvara frgor om vad det innebr att ha kunskap om ngot, eller vad det innebr att ha goda skl att tro att ngot r sant. Kursens ml r att ge en verblick ver centrala problem och teoribildningar inom kunskapsteorin samt att frmedla grundlggande kunskaper om klassiska och moderna teorier om kunskap och epistemiskt rttfrdigande. P kursen behandlas bl.a. fljande: - kunskapsteoretiskt centrala begrepp som sanning, sannolikhet, frdigheter, propositionell kunskap, epistemiskt rttfrdigande och goda skl- analyser av kunskapsbegreppet- internalistiska och externalistiska teorier om kunskap och epistemiskt rttfrdigande- fundamentistiska och koherentistiska teorier om kunskapens och det epistemiska rttfrdigandets struktur- induktionsproblemet- skeptiska argument och olika stt p vilka kunskapsteoretiker frskt bemta dem.

Studenten ska efter avslutad kurs- ha en god frstelse fr kunskapsteoretiskt centrala begrepp som sanning, sannolikhet, frdigheter, propositionell kunskap, epistemiskt rttfrdigande och goda skl- frst och kunna redogra fr den klassiska analysen av kunskapsbegreppet och fr de motexempel mot denna analys som presenterats- knna till ngra alternativ till den klassiska analysen av kunskapsbegreppet och argument som framfrts fr och mot dessa alternativa analyser- ha en god frstelse fr skillnaden mellan internalistiska och externalistiska teorier om kunskap och epistemiskt rttfrdigande- knna till centrala argument som framfrts fr och emot internalistiska och externalistiska teorier- ha en god frstelse fr skillnaden mellan fundamentistiska och koherentistiska teorier om kunskapens och det epistemiska rttfrdigandets struktur- knna till centrala argument som framfrts fr och emot fundamentistiska och koherentistiska teorier- ha en god frstelse fr induktionsproblemet- ha en god frstelse fr centrala skeptiska argument- knna till olika stt p vilka filosofer frskt bemta skeptiska argument- ha versikt ver centrala problem och teorier i kunskapsteorin- ha en grundlggande frmga att kritiskt och sjlvstndigt diskutera kunskapsteoretiska teorier och problem.

Examinationen bestr av tre delar: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och tv skriftliga prov om 3 respektive 4 hp. Studerande som inte har mjlighet att delta i alla seminarier har mjlighet att erhlla betyget godknd p den del av examinationen som utgrs av seminarier genom att fullgra skriftliga eller muntliga examinationsuppgifter enligt anvisningar av betygsttande lrare. Fr seminariedeltagande ges ngot av betygen underknd eller godknd. P de skriftliga proven ges ngot av betygen underknd, godknd eller vl godknd. Fr att f betyget godknd p hela kursen krvs minst godknt p samtliga tre prov. Fr betyget vl godknd p hela kursen krvs betyget vl godknd p bda skriftliga proven samt betyget godknd p seminarierna. Studerande, som tv gnger underknts i prov, har rtt att hos Humanistiska fakultetsnmnden begra att annan examinator utses att bestmma betyg.TILLGODORKNANDEKursen kan tillgodorknas som moment inom ngon av kurserna Filosofi A, Filosofi B eller Pbyggnadskurs i filosofi. Kursen kan ej tillgodorknas tillsammans med kurser med identiskt eller starkt likartat innehll. Tillgodorknande prvas alltid individuellt i enlighet med Ume universitets tillgodorknandeordning.

Sprkfilosofi och kunskapsteori r tv av filosofins centrala delar. Sprkfilosofin studerar frgor som mening, sanning, tolkning, samt hur kommunikation alls r mjlig. Centrala begrepp inom semantik och pragmatik studeras.

Kunskapsteori, epistemologi, r studiet av vad kunskap r, vilka slag av kunskap det finns, och vad man kan veta. Skeptiker anser att vi inte kan veta ngot alls, eller tminstone att vi aldrig kan veta vad vi vet. Finns det stt att besvara skeptiska utmaningar?

Vill du vlja bland vra kurser och kombinera mnen som du sjlv r intresserad av att lsa? Har du redan en examen eller ett arbete och vill vidareutbilda dig? Genom att lsa fristende kurser kan du designa din egen utbildning.

Filosofins historia r fylld av skeptiker, till exempel Pyrrhon och David Hume. En del skeptiker vill avvisa kunskapsansprk och brjar argumentationen utifrn det. Andra vill rttfrdiga kunskapsansprk, men finner under vgen fram till hllbar kunskap mnga kunskapsansprk som inte hller fr prvning. Descartes r ett exempel p en filosof som i skandet efter en stabil bas fr kunskap finner mnga skeptiska argument mot sdant som man vanligen tar fr sjlvklart. Drfr r Descartes en filosof som sker och finner fast och plitlig kunskap men p samma gng ger mnga skeptiska argument. P det sttet kan man sga att skeptiker inte bara ifrgastter kunskapsansprk utan ven problematiserar bilden av kunskap. Till kunskapsteorin grnsar vetenskapsteorin, som stller kunskapsteoretiska frgor som huruvida vetenskap r en rationell verksamhet, som ger tillfrlitlig kunskap om vrlden och i vilken grad vetenskapen r pverkad av olika ideologier eller kulturer.

En frgestllning som grnsar till vrdeteori r frgan om kunskaps vrde. Med andra ord, har exempelvis ett rd som r grundat p kunskap ett strre vrde n ett rd som ges helt slumpmssigt, om bda rden leder till samma konsekvenser? Frgestllningen gr tillbaka till Platons dialog Menon.[3]

En av de ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv mest betydelsefulla frsokratiska filosoferna var Parmenides, som levde under 400-talet f.Kr. Han bodde i staden Elea i dagens Syditalien, och behandlade grundlggande metafysiska frgor med ett konsekvent rationalistiskt perspektiv. Hans rationalism r bland de mest lngtgende genom filosofihistorien; han ansg att frnuftet var den enda tillfrlitliga kllan till kunskap. All empirisk kunskap betraktade han som oplitlig.

Frn sitt studium av vra grundlggande begrepp och logiska slutledningsregler kommer han fram till en vrldsbild som skiljer sig radikalt frn den vardagliga. Hans huvudverk heter Om naturen och finns delvis bevarat. Boken bestr av en berttelse om rttvisans gudinna som visar Parmenides tv vgar: Sanningens vg och Skenets vg. Skenets vg motsvarar den empiriska vrldsuppfattningen, medan Sanningens vg drar de fulla konsekvenserna av en strikt rationalistisk sdan. Hans instllning till den empiriska "forskningsvgen" illustreras av fljande utdrag frn hans verk: "Hll din tanke borta frn denna forskningsvg, och lt inte den inrotade vana som har bildats av rik erfarenhet locka dig in p denna stig; lita inte p det blinda gat, det ekande rat eller tungan, utan prva med ditt frnuft den omstridda bevisning som jag har lagt fram."

Parmenides frsker strikt skilja mellan varat och icke-varat. Icke-varat ska inte ses som ett annat slags vara, utan som frnvaro av detta. Frn denna intuitivt riktiga utsaga drar han slutsatsen att frndring r omjlig, ty frndring innebr att ngot som frr inte existerade kommer att existera. Samma resonemang tillmpas p rummet; eftersom tomrum per definition r icke-vara s innebr det att tomrum inte existerar. Allting som finns r helt kompakt och rrelse r omjlig. Parmenides radikala slutsatser frsvarades av hans lrjunge Zenon, som frskte visa p rimligheten i dessa genom sina paradoxer.

De frsta skeptikerna vi knner till terfinns bland antikens tidiga filosofer. Pyrrhon frn Elis betraktas ofta vara skepticismens upphovsman. Han menade att man helt och hllet br avhlla sig frn att flla omdmen om vrlden; det har dessutom den frdelen att man nr sinnesfrid (ataraxia). En del av hans efterfljare kallade avstngning av omdmet fr "epoche". Pyrrhons lrjunge Timon frn Filius sammanfattade Pyrrhons instllning p fljande stt:

En s kallad "global skepticism", det vill sga instllningen att vi inte kan veta ngonting, har ansetts vara djupt problematisk av den anledningen att den sjlv tycks flla ett absolut omdme. En del anser att Pyrrhon undviker den invndningen eftersom han inte ens gr med p att hans egen skepticism helt skert r korrekt.

Bland de andra betydelsefulla antika skeptikerna kan Arkesilaos frn Pitane och Karneades frn Kyrene nmnas. Bda tv verkade i Platons akademi, efter Platons dd. Under sent 100-tal f.Kr. grundades en skeptisk skola i Alexandria, av Ainesisdemos frn Knossos. Det var dr lran om de "pyrrhonska troperna" frst formulerades. Dessa "troper" (ungefr "betraktelsestt") nedtecknades senare av skeptikern Sextus Empiricus i slutet av 100-talet e.Kr. Denna skeptiska argumentsamling bestod av tio olika faktorer, troperna, som pverkar vr uppfattning av vrlden. En av dessa troper r att olika arter har olika synorgan; vissa har helt runda gon och andra avlnga. Givet detta r det rimligt att tnka sig att ven deras faktiska synuppfattning skiljer sig t sinsemellan. Eftersom vr egen syn endast r en av flera mjliga kan vi inte sga att just den p ett riktigt stt terspeglar verklighetens sanna natur. P samma stt frhller det sig med vra olika sinnen: ett objekt kan uppfattas p ett stt av gat, men p ett annat stt av knseln. Med dessa relativistiska faktorer i bakgrunden menade skeptikerna att den enda hllbara positionen var en radikal skepticism.

3a8082e126