Kolare

[Juanjo Pollreisz]

Kolarekallas en person som har till yrke att tillverka trkol. S lngt bakt i tiden som det gr att belgga kolleveranser till hyttor och smedjor, dvs till 1300 el. 1400-talet, s har kolfrsrjningen ombesrjts av endera bnder som levererat kol mot betalning eller som skatt, eller av kolare med ngon form av anstllning. Bndernas kolning utfrdes i senare tid, dvs. d skogarna ej lngre var oskiftade, i regel i egen skog varp kolet transporterades till hyttan eller smedjan. Kolare med ngon form av anstllning kunde tex. arbeta p strre kolningsplatser vid bruket/berget dit ved frdes, eller vara "kolartorpare". De sistnmnda bebodde vanligen ett torp belget p brukets fngskog, fr vilket arrendet utgick i form av kolleveranser. Vanligen tycks bndernas kolleveranser ha utgjort ryggraden i kolfrsrjningen. D det fanns gott om inhemska kolleverantrer frefaller det inte troligt att kolningen hrde till de primra uppgifterna fr invandrade tyskar och valloner.

Man knner inte ursprunget fr vare sig ligg- eller resmilan. Liggmilan anses vara ldre i Sverige n resmilan som brjade anvndas tidigast p 1500-talet. Mjligen frdes denna in av tyskar eller valloner. Det enda som generellt kan sgas om frdelar och nackdelar med de tv typerna r att liggmilan r mer arbetskrvande. Orsaken till att resmilan med tiden blev mer och mer dominerande var att konkurrensen om det grvre virket efter hand hrdnade pga. sg- och massaindustrin. Resmilan lmpar sig nmligen bttre fr klent virke och liggmilan fr grovt virke. Liggmilan frsvann dock aldrig helt, ven om resmilan dominerade stort p 1900-talet.

3a8082e126