Elektroteknik
Bernd Manison
Vid institutionen fr elektroteknik, E2, bedrivs forskning och utbildning inom omrdena kommunikation, antenner och optiska ntverk, system- och reglerteknik, signalbehandling och medicinsk teknik samt elkraftteknik.
Skolan fr elektroteknik och datavetenskap (EECS) r en av fem skolor vid KTH. Vi forskar och utbildar inom mnena elektroteknik, datavetenskap, intelligenta system och mnniskocentrerad teknik. Hr kan du lsa om vr forskning, utbildningar och senaste nytt p EECS. Verksamheten finns p KTH Kista och KTH Campus.
Vi anvnder cookies och andra sprningsteknologier fr att frbttra anvndarupplevelsen p vr webbplats, fr att visa dig personligt innehll och riktade annonser och fr att analysera vr webbplatstrafik. Ls mer om cookies.
Elektroteknik p LTH r vrldsledande inom flera forskningsomrden, t ex signalbehandling, kommunikation, integrerade system och medicinsk teknik.
Utbildningens frmsta ml r att ge en hg kompetens i analys och syntes av elektrotekniska system. Viktiga moment i utbildningen utgrs drfr av kurser som ger ingende knnedom om svl komponenter som system.
Utbildningen kan gra dig bde till expert med mer specialiserad kunskap, eller generalist genom att gra ett bredare val av kurser. Kombinerade dator- och elektronikkunskaper ger strre kompetens vad gller att koppla ihop datorn med omgivningen, exempelvis med drivrutiner och elektronikmoduler.
Avancerad elektroteknik har en stor betydelse i samhllet. Civilingenjrsutbildningen i elektroteknik vid LTH r fr dig som vill jobba i teknikens framkant med konstruktion av den nya teknik vi ser i samhllet i dag, som exempelvis mobiltelefoner, robotar och solceller.
Det r stor brist p civilingenjrer i elektroteknik s arbetsmarknaden r mycket god, svl inom industrin som i den akademiska vrlden. Utbildningen r vl etablerad och eftertraktad p svl den nationella som internationella arbetsmarknaden. Som frdig civilingenjr har du en nstintill tidls kompetens och r med och pverkar hur vrt framtida samhlle kommer att se ut. Som civilingenjr r det mjligt att arbeta med allt ifrn konstruktion och produktion till utveckling och forskning.
Efter examen kan du arbeta med att utveckla tekniken inom omrden som frnybar energi, framtidens fordon, smarta hem och AI, medicinsk teknik, datakommunikation, rymdteknik, frsvar, robotar, mobiltelefoni och all den teknik som hanterar vrt digitala samhlle. Du kan t ex arbeta som konsult, utvecklingsingenjr, projektledare eller vlja en akademisk karrir som forskare.
Utbildningen r indelad i ett grundblock och i ett frdjupande block. Grundblocket lses under utbildningens tre frsta r och innefattar enbart obligatoriska kurser. Det frdjupande blocket lses frn och med utbildningens fjrde r och innefattar en specialisering, valfria kurser samt ett examensarbete.
Det r stor valfrihet inom utbildningen med hela tio olika specialiseringar, som r starkt knutna till forskargrupper som bedriver vrldsledande forskning inom t ex reglerteknik, nanoelektronik, medicinsk teknik och kommunikation. Mnga LTH-studenter fr sin frsta anstllning i direkt anslutning till sitt examensarbete som ofta grs under den sista terminen p programmet.
Det finns goda mjligheter fr dig att lgga en del av din studietid utomlands.
Du som har - eller fr efter de inledande kurserna - ett stort intresse fr datorer och programvaruteknik kan lsa i stort sett samma kurser som LTH:s civilingenjrsutbildning Datateknik. D fr du en strre mjligheter till frstelse fr maskinvaran genom till exempel mtteknik, styrning, grafikhrdvara eller dylikt.
Hllbar utveckling r en integrerad del i alla LTH:s utbildningar och du fr kunskap och verktyg fr att i framtiden arbeta med viktiga omrden och pverka samhllsutvecklingen.
Utbildningen i elektroteknik lr dig att arbeta med lsningar fr flera av de globala mlen, srskilt:
Under de frsta tre ren lggs grunden fr dina fortsatta studier och du lser mnen som exempelvis fysik och programmering. Infr utbildningens tv sista r vljer du en specialisering inom ett omrde som du vill lra dig mer om. I specialiseringen ingr valfria kurser som ger dig mjlighet att skapa en egen utbildningsprofil som passar dina intressen och framtidsplaner.
Utbildningen i elektroteknik har tio olika specialiseringar att vlja mellan. Du kan lsa mer om dem nedan.
Fretag drivs av strvan att n framgng p sin marknad. Det rena teknikinnehllet i en produkt r en pusselbit i detta men mnga andra faktorer har mycket stor betydelse hur utfallet blir. Till sist mts framgngen i bolagets ekonomiska resultat samt dess frmga att expandera och bygga upp en position dr man blir en uthllig och vlrenommerad leverantr p en etablerad marknad.
Fr en E-ingenjr innebr detta att delta i ett flde dr en produkt med elektronikinnehll skapas, verifieras, frses med komponenter frn underleverantrer, byggs samman, testas, levereras till kund, servas under sin livstid och till sist tas om hand fr att ersttas av ngot nytt hos en njd och trogen kund.
Allt detta omges av processer och arbetsflden som fretagen utvecklar och driver. Det finns en mngd kunskap som inte har att gra med teknologin i sig. Detta inkluderar affrsmodeller, organisation och processer men ocks etik och miljhnsyn.
Lr dig avancerade metoder fr att analysera, konstruera samt behandla digitala bilder. Maskininlrning, artificiell intelligens, snabba algoritmer samt implementeringsmetoder fr bsta prestanda r exempel p innehll.
Idag anvnds bilder och kameror alltmer som ett stt fr datorer att ta in och bearbeta information frn omvrlden. Datorstdd medicinsk diagnos, autonom fordonsnavigering och identifiering av personer genom ansiktsigenknning r exempel p tillmpningar. Dessutom finns det mnga applikationer som krver snabb och realistisk datorgrafik. Det kan till exempel vara spel, interaktiv design, arkitektur eller specialeffekter fr film.
Specialiseringen mot bilder och grafik ger ett brett och gediget kunnande inom omrdet med mnga kurser i kontakt med forskningsfronten fr sitt mne. Inom datorgrafik finns kurser som vardera fokuserar p omrdena interaktiva vrldar, fotorealistisk rendering och grafik fr mobila enheter. Inom bildanalys och datorseende ges kurser som behandlar olika metoder att operera p datorrepresenterade bilder och bildstrmmar med lgnivoperationer, hgnivoperationer, med statistiska operationer och med operationer frn generell signalbehandling. I specialiseringen ingr ocks kurser som ger frdjupad teoretisk kunskap inom olika nrliggande omrden.
En specialisering fr konstruktion av analoga och digitala system, dr du anvnder moderna kiselteknologier dr miljarder transistorer tillsammans bygger upp ett system p ett enda chips. Med analog konstruktion kan vi idag bygga hela sndare och mottagare p en enda kiselbricka, till exempel fr Bluetooth och WiFi. Mnga av kurserna r projektkurser dr du fr lra dig design, konstruktion och verifiering.
Specialiseringen har mycket stark koppling till forskningen. Dina lrare r huvudsakligen spetsforskare, i mnga fall vrldsledande, inom omrdet system fr digital och analog konstruktion dr integrerad teknik (IC-teknik) r i absolut fokus.
Tillgng till energi r en frutsttning fr vrt moderna samhlle. Fr att skra vr framtid pgr en snabb och hgt prioriterad global utveckling mot ett hllbart samhlle. Tydliga tecken r EU:s klimatml om energi och milj. Denna utveckling innehller mnga hgteknologiska utmaningar och krver ingenjrer med djupa kunskaper om energi, inte minst elenergi, och med frstelse fr energisystems miljpverkan. Detta r fokus fr specialiseringen energi och milj, som ger mjlighet att frdjupa sig inom elteknik och milj- och energisystem.
Inom elfrsrjningen handlar det om att generera elektricitet (helst ur frnyelsebara energikllor) och att verfra el dit den behvs p ett skert stt som inte str omgivningen. Mycket finns ocks att gra inom energianvndningsomrdet med exempelvis belysning och inom transportsektorn. De generellt lga frlusterna vid verfring och omvandling av elenergi gr att energieffektivisering ofta innebr att elektriska lsningar erstter annan teknik och fr nnu strre spridning n idag.
Samtidigt som den tekniska utvecklingen levererar olika stt att nrma oss en hllbar framtid behver samhllet vlja vilka lsningar som r lmpligast. Konkreta exempel r EU:s direktiv och frordningar inom ekodesign, producentansvar och utfasning av farliga material. En frutsttning fr hllbara val i alla dimensioner (milj, ekonomi, socialt) r tillgng till personer med frmga att analysera just sdana aspekter av den senaste tekniken.
r nyckelteknologier fr dataverfring och du studerar hr hur signaler genereras och detekteras samt de komponentteknologier som anvnds. Omrdet r en grund fr avancerade teknologier frn smartphones till laptops, internet, medicinska instrument och belysning.
Inom specialiseringen fr Fotonik och hgfrekvenselektronik fr du en gedigen utbildning i grnslandet mellan elektronik och fysik. Du lr dig kretskonstruktion fr elektroniska kommunikationssystem, men ven fysiken, hur elektronikkomponenter fungerar och funktionaliteten bakom optiska kommunikationssystem med lasrar. Specialiseringen ger en vldigt gedigen utbildning inom omrdet hrdvara.
Teknologin blir allt mer avancerad vilket bidrar till att ka prestandan, men vi strvar ocks efter en kad integration av olika funktioner och teknologier. Det r viktigt att ha en god versikt ver hela system fr att kunna anpassa delarna till helheten. Specialiseringen berr ett brett teknikomrde som strcker sig frn nanoteknik till elektronik och fotonik (lran om fotoner, dvs ljus).
Denna specialisering kombinerar kurser relaterat till hghastighetselektronik och fotonik vilka blandas med kurser i antennteknik och kretsdesign. Inriktningen ger drfr en mycket god bredd och djup inom omrdet hrdvara och kopplar bde till spetsforskning vid LTH och industriella tillmpningar.
Inom specialiseringen kommunikationssystem skapar vi en frstelse fr hur man kan kommunicera digitalt, hur de olika komponenterna hnger samman och hur systemen kan bli s effektiva som mjligt. Det finns tv olika spr inom specialiseringen. I spret nt fokuserar vi p ntverk i olika former, givetvis mycket internet, och hur man kan skapa skra applikationer i ett ppet ntverk. I spret trdls kommunikation fokuserar vi p hur nya och existerande trdlsa kommunikationssystem r uppbyggda och hur dessa kan gras s tillfrlitliga och effektiva som mjligt.
d3342ee215