Befolkning I Sverige
Jacque Waiden
Under 2023 uppgick antalet inrikes flyttningar ver lnsgrns till 234 200, vilket r en minskning med fyra procent jmfrt med 2022. Totalt hade 8 av 21 ln en inrikes nettoinflyttning under 2023, det vill sga fler inflyttare n utflyttare.
Vid slutet av 2021 uppgick Sveriges folkmngd till knappt 10,5 miljoner personer. Mer n hlften av invnarna bodde i ngon av de 33 folkrikaste kommunerna, vilka tillsammans utgjorde mindre n en tiondel av landets yta.
Trots att gruppen ukrainare i Sverige har blivit tio gnger strre under 2000-talet s var det en relativt liten grupp fre kriget i Ukraina som utbrt under 2022. Gruppen skilde sig frn befolkningen som helhet genom att en strre andel var kvinnor och fler var i arbetsfr lder.
Folkhlsomyndigheten.se stdjer inte lngre Internet Explorer.
Fr att du ska f den bsta anvndarupplevelsen rekommenderar vi dig att anvnda den senaste versionen av ngon av de vanligaste webblsarna (Microsoft Edge, Microsoft Edge Chromium, Google Chrome, Safari, Mozilla Firefox).
Vi har byggt webbplatsen i enlighet med gllande standarder, i stllet fr att anpassa den efter felaktigheter och brister i specifika webblsare.
Flertalet barn och vuxna i Sverige svarar att de har en god allmn hlsa och ett gott psykiskt vlbefinnande. Samtidigt r det vanligt att ha olika typer av psykiska besvr, ssom oro, stress och smnbesvr. Det r ocks fler idag n tidigare som fr psykiatrisk vrd. Hr sammanfattar vi den senaste statistiken om psykisk hlsa i befolkningen, baserat p vra vanligaste datakllor.
Vra enktunderskningar visar att de flesta barn och vuxna i Sverige har en god sjlvskattad hlsa och ett gott psykiskt vlbefinnande. Psykiskt vlbefinnande kan bland annat handla om hur njd man r med livet (livstillfredsstllelse). Bland skolbarn i ldern 11, 13 och 15 r finns en relativt god livstillfredsstllelse 2022 och utvecklingen under 2000-talet har varit stabil. Pojkar skattar generellt sin livstillfredsstllelse hgre n flickor och 11-ringar gr hgre skattningar r 13- och 15-ringar.
ven om de flesta har gott psykiskt vlbefinnande eller god livstillfredsstllelse r psykiska besvr vanligt. Bland skolbarn kan det handla om att knna sig irriterad eller p dligt humr, att ha svrt att somna eller att knna sig nedstmd. Bland vuxna r det vanligt med ngslan, oro eller ngest och smnbesvr. Hgst andel som uppger psykiska besvr finns bland flickor och kvinnor och bland tonringar och unga vuxna. Under 2000-talet har andelen med besvr kat (figur 2), bland bde barn och vuxna.
Allvarlig psykisk pfrestning innebr att man har en relativt hg niv av besvr s som oro, nedstmdhet och hopplshetsknslor, vilket innebr att man skulle kunna ha ett psykiatriskt tillstnd. Allvarlig psykisk pfrestning r vanligast i den yngsta ldersgruppen, srskilt bland kvinnor (figur 3), men ven bland de ldsta kvinnorna finns en hgre andel jmfrt med vriga ldersgrupper.
Bde skolbarn och vuxna under 30 r svarar oftare n andra att de knner sig stressade. Fr skolbarn handlar stressen ofta om skolarbetet. Flickor svarar oftare n pojkar att de knner sig stressade p grund av skolarbetet, men bland bde pojkar och flickor r andelen stressade hgst bland 15-ringar och lgst bland 11-ringar (figur 4).
Under hela 2000-talet har det skett en gradvis kning av andelen som fr vrd fr psykiatriska tillstnd. Det gller bde lkarbesk och lkemedelsuttag. Andelen som har ftt psykiatrisk vrd r hgre bland flickor och kvinnor i alla ldrar, men bland ldre r knsskillnaden mindre. Bland barn och yngre vuxna var adhd den vanligaste diagnosen 2022 och det gller bda knen. Fr kvinnor frn 45 r och uppt var stress och depression vanliga orsaker till vrd, medan det fr mn i samma lder oftast rrde substansberoende. Det r dock relativt f personer ver 65 r som vrdas i den specialiserade vrden (figur 5).
ven om ldre ldersgrupper sllan fr specialiserad vrd har de betydligt hgre uttag av exempelvis antidepressiva lkemedel. Hgst uttag av dessa mediciner har personer 85 r och ldre dr var fjrde man och var tredje kvinna tagit ut antidepressiva 2022 (figur 6). Under 2000-talet har andelen som hmtar ut antidepressiva kat i alla ldersgrupper och bland bda knen, ven bland barn.
rligen dr omkring 1200 personer av suicid i Sverige. Ytterligare omkring 300 fall brukar registreras dr det fanns misstanke om suicid men dr avsikten inte kunnat styrkas. Av samtliga fall r omkring 70 procent mn och det hgsta suicidtalet terfinns bland mn ver 85 r.
Hr kan du med hjlp av vrt webbaserade verktyg flja utvecklingen av psykisk hlsa och suicid med hjlp av rrlig grafik p lns- och kommunniv. Verktyget gr statistiken mer lttillgnglig och interaktiv, och du kan spara och skriva ut den som ett faktablad eller anvnda den i en presentation.
Folkhlsomyndigheten (Fohm) r en nationell kunskapsmyndighet som arbetar fr en bttre folkhlsa. Det gr myndigheten genom att utveckla och stdja samhllets arbete med att frmja hlsa, frebygga ohlsa och skydda mot hlsohot. Vr vision r en folkhlsa som strker samhllets utveckling.
Ngra stora svenska urvalsunderskningar har med frgor om funktionsnedsttning. Andelen personer med funktionsnedsttning varierar frn cirka 10 procent till ver 30 procent. Variationen beror p hur frgan r formulerad i underskningen, hur gruppen definieras och hur underskningen genomfrs.
Statistiska centralbyrns underskning av levnadsfrhllanden har tidigare anvnt flera frgor fr att f fram gruppen personer med funktionsnedsttning. De personer som svarar ja p dessa frgor kan jmfras med svar frn vrig befolkning p frgor om levnadsfrhllanden. Andelen personer med funktionsnedsttning i denna underskning r ver 30 procent. Gruppen kan brytas ner i olika typer av funktionsnedsttning fr att gra jmfrelser.
I Europeiska unionens Statistics on Income and Living Conditions (EU-SILC) stlls frgan om det r svrt att delta i aktiviteter eller klara av sysslor som de flesta andra klarar av. Hr stlls ocks frgor om detta beror p den egna hlsan och om det har pgtt under mer n sex mnader.
Ett annat stt att definiera antalet personer med funktionsnedsttning r att anvnda register som r kopplade till olika std och insatser. Detta ger en betydligt mindre grupp, jmfrt med urvalsunderskningar.
Den tidigare handikappersttningen r ett ekonomiskt std till personer med funktionsnedsttning ver 19 r som har merkostnader p grund av sin funktionsnedsttning eller som behver hjlp i vardagen. Den 1 januari 2019 infrdes merkostnadsersttning. Den kommer p sikt att erstta handikappersttningen. .
Personer med viss funktionsnedsttning kan f ngon eller ngra av de tio insatserna i lagen om std och service till vissa funktionshindrade, LSS. Den 1 oktober 2020 hade 75 800 personer minst en kommunalt verkstlld insats.
Denna rapport beskriver resultaten frn befolkningsunderskningen SRHR2017, om sexuell och reproduktiv hlsa och rttigheter. Rapporten bygger p resultaten frn en befolkningsunderskning som genomfrdes p regeringens uppdrag under 2017. I rapporten beskrivs bland annat resultat om sexuella trakasserier och vld, sexlivet, sex, relationer och egenmakt, sex mot ersttning, sexualitet och digitala arenor, pornografianvndning och sexuell hlsa, reproduktiv hlsa samt sex- och samlevnadsundervisning.
Rapporten r en aktuell kunskapsbas fr vidare folkhlsoarbete. Fr en kad jmstlld och jmlik hlsa, behver skillnaderna utifrn kn, socioekonomi och sexuell identitet beaktas, och ojmstllda sexuella villkor mellan knen tgrdas.
Sverige r glest befolkat. Andelen ldre i befolkningen r hg vilket beror p lng medellivslngd och mnga r med lngsam befolkningstillvxt. Fdelsetalen lg dock lnge ver genomsnittet i Europa vilket i kombination med stor invandring gjorde folkkningstakten frhllandevis hg, men den har nu bromsat in. Var femte invnare r fdd utomlands.
Via vrt nyhetsbrev fr du uppdaterad information om vad som hnder vid Utrikespolitiska institutet. Hr fr du tips p intressanta seminarier, nya inlgg i Utrikesmagasinet och tips p nya artiklar och publikationer frn vra forskare och redaktrer. Anml dig nu!
Antalet kvinnor och mn i olika ldrar skiljer sig lite t. Upp till 60 rs lder finns det ngot fler mn n kvinnor. Det beror frmst p att det fds fler pojkar n flickor. P 100 fdda flickor fds det ungefr 106 pojkar. Bland de ldsta personerna r det tvrtom, det vill sga fler kvinnor n mn. Detta beror p att kvinnor lever lngre. Det syns tydligt i pyramidens topp att det r fler kvinnor n mn bland de allra ldsta.
Sveriges befolkning har frndrats mycket under de senaste dryga hundra ren. Befolkningspyramiden frn r 1900 har en bred bas och en topp som smalnar av allt eftersom. Vid den hr tiden var nstan 25 procent av befolkningen 10 r eller yngre, medan bara drygt 8 procent var 65 r eller ldre. Det var allts mnga barn och f ldre.
Om man jmfr den senaste befolkningspyramiden med hur det sg ut i mitten av 1700-talet ser vi tydligt att den har ndrat form. Befolkningen d var betydligt mindre n idag, knappt 1,8 miljoner. Det fddes visserligen mnga barn, men spdbarnsddligheten var hg och det var f som levde lika lnge som vi gr idag. Drfr blev det snabbt frre personer och kortare staplar hgre upp i ldrarna. Toppen av pyramiden r ocks mycket smal.
Om vi tittar p ldersfrdelningen fr olika kommuner kan den skilja sig t ganska mycket. Det syns tydligt i exemplen nedan, dr ldersfrdelningen i verkalix och Knivsta r vldigt olika. Under pyramiderna hittar du en lnk till Statistikdatabasen. Dr kan ta reda p hur det ser ut i din kommun.
93ddb68554