Kraftledning

[Alyssa Dipiero]

En kraftledning er en elektrisk leder som brukes til overfre elektrisk energi. Navnet kraftlinje brukes gjerne p overfringslinjer som overfrer energi over lange distanser ved hye spenninger, typisk fra 110 kV til 500 kV, men ogs hyere spenninger brukes noen steder. Dette systemet med kraftledninger utgjr sentralnettet, som overfrer energi bde p tvers av Norge, men ogs p tvers av grenser til naboland. I Norge eies og opereres disse hyspentlinjene av Statnett.

Verdens frste kommersielle kraftoverfring over lengre avstand var i 1893 mellom Hllsjns kraftstation (Smedjebacken kommune) og Grngesbergs gruver (Grngesberg), en strekning p 15 kilometer.[1] Vannkraften kom fra Vasselsjn og ble overfrt med vekselstrm.

Kraftledninger m vre bygget av et materiale som har god elektrisk ledningsevne for kunne overfre nok effekt med tilfredsstillende lave tap. For oppn dette benyttes det flere forskjellige mter bygge ledningen p. Som oftest inngr aluminium, p grunn av sin gode ledningsevne, tilgjengelighet og lave vekt. Lav vekt er et viktig poeng ettersom det ofte kan vre langt mellom mastene som holder ledningen, for eksempel nr ledningen spennes over en fjord. Normalt er det flere tynne aluminiumledere som er tvinnet om en kjerne av et strukturelt sterkt materiale, for eksempel stl eller karbon. Ved tvinne ledningene p denne mten oppnr man ogs en mer fleksibel ledning enn om man bare hadde hatt ett stykke metall.

Mlet er f overfrt nok energi til mte behovene over alt samtidig som man srger for at linjetapene holder seg lave. Tapene forekommer ved at energi i form av varme dissiperes langs linjen, slik at mindre energi enn det som ble sendt faktisk kommer frem. Tap p linjen forekommer som flge av linjens resistans, og er gitt av formelen Ptap = RI2. R er resistans p hele linjen, og I er strmmen som fres langs linjen. Ettersom effekten som overfres er produktet av strm og spenning, vil vi ved ke spenningen f en lavere strm (I), og dermed ogs lavere tap. Dette er grunnen til at hyspenning benyttes for overfre energi over lange avstander.

Svenska kraftnt anvnder kakor (cookies) fr att frbttra och anpassa ditt besk p vr webbplats. Genom att anvnda webbplatsen accepterar du anvndandet av dessa kakor. Ls mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Svenska kraftnt ansvarar fr elskerheten i transmissionsntet, men alla mnniskor mste vara varsamma nr det kommer till el. Det r viktigt att du fljer de regler och avstnd som finns. Ett trd som faller eller en maskin som hanteras ofrsiktigt kan skada mnniskor eller mrklgga en hel stad. Chansa aldrig och ta inga risker nra kraftledningar. El kan orsaka skador ven om man inte rr sjlva ledningen. Spnningsniverna r s pass hga att olyckor kan uppst flera meter frn kraftledningen.

Det r viktigt att inte ngon eller ngot befinner sig fr nra en kraftledning. Illustrationen visar skerhetsavstndet, det vill sga det avstnd frn kraftledningens ledningslinor som varken mnniskor, maskiner eller ngot annat fr befinna sig inom.

Vertikalt ned frn kraftledningens lina ska skerhetsavstndet vara minst 5,5 meter. Horisontellt ut frn kraftledningens lina r skerhetsavstndet minst 6,5 meter. Det r ett absolut minimiavstnd och beroende p erfarenhet eller maskiner och verktyg kan avstndet behva kas.

Ledningslinornas hjd ver marken varierar med rstid och belastning, men de hnger som lgst cirka 7 meter ovan mark. Avstndet kan minska nr marken r tckt av sn. Man kan aldrig frutstta att ett tidigare mtt avstnd fortfarande gller.

Hll alltid skerhetsavstndet nr du jobbar i nrheten av ledningen! Innan du brjar, gr alltid en bedmning om det finns ngon risk att avsiktligt eller oavsiktligt komma innanfr skerhetsavstndet. Om du tror det, kontakta Svenska kraftnt. Vi hjlper dig att bedma risken och tar reda p hur arbetet kan utfras p ett skert stt.

Fr att frhindra att arbetsredskap eller maskiner kommer innanfr skerhetsavstnden ska vgportaler byggas p arbetsvgar. Vgportalens hjd beror p ledningens konstruktion och vljs efter kontakt med Svenska kraftnt.

b. Om strckan ligger ovanfr den rda grafen kan ni antingen kontakta Svenska kraftnt fr att avgra vilken graf som ska anvndas eller sektionera enligt anvisning nedan och anvnda den rda grafen i figur 2.

Vid sektionering av elstngsel ska ett isolationsstaket av icke ledande material som r minst 2 m anvndas mellan sektionerna. Detta fr att frhindra samtidig berring som kan innebra elektrisk fara. Sektionerna ska frsrjas med olika spnningsaggregat. Se (figur 1)!

Arbetsjordning ska ske i anslutning till arbetsplatsen. Denna jordning kan vara enkelt utfrd, till exempel genom att en metallstng ansluten till elstngslets metalltrdar sticks ner i marken. (frslag i figur 1)

Fr att hindra att djur skadas av eller skadar vra stolpar ska stngel installeras p sdant stt som hindrar djuren frn att komma nra. Stngsel av ledande material fr inte placeras nrmare n 2 meter mtt till vra stolpar eller stag.

Alla starkstrmskablar, blank jordledare, rr gjorda av metall etc. ska vid passage av kraftledningen isoleras inom 50 meter ifrn kraftledningen i bda riktningarna. (Telestrningsnmndens meddelande Nr 21). Detta kan stadkommas genom att elkablar lggs i vattentta rr.

Svenska kraftnts ledningar och stationer r alltid konstruerade s att de har hgsta mjliga elektriska skerhet. Om mnniskor avsiktligt eller oavsiktligt utfr handlingar som pverkar ledningen kan det uppst ett elektriskt verslag (gnista) frn ledningen som kan innebra fara fr personer och egendom.

Frutom de direkt drabbade kan ocks mnniskor i den omedelbara nrheten av verslaget drabbas. ven inblandade maskiner kan skadas. verslaget kan innebra att det blir jordstrmmar som kan pverka omgivande elnt samt tele-, TV- och datakommunikationsnt.

Vra stolpar och stationer r absolut inga lekplatser. Om barn tar sig in i vra anlggningar eller upp i vra stolpar kan det innebra livsfara. Se till att alltid ha uppsyn ver dina och andras barn i nrheten av vra anlggningar.

Vra anlggningar byggs med svrforcerade stngsel. Stngsel och grindar bevakas regelbundet. Men ibland gr svl djur som mnniskor verkan, till exempel grver hl under stngslet eller klipper snder det. Ibland kan ocks stormfllda trd skada stngsel.

Det r ett knt fenomen att man kan f en stt om man cyklar under en kraftledning. Det kan upplevas som obehagligt men r helt ofarligt eftersom sjlva den elektriska strmmen r s liten. Fenomenet uppstr oftast i varm och torr vderlek, p sommaren, men kan uppst annars ocks. Orsaken till stten r den skillnad i potential som uppstr mellan dig och cykeln p grund av olika elektrisk influens frn ledningen och kan ocks pverkas av vilken typ av material p klderna man har.

Man kan enkelt undvika fenomenet genom att ha hudkontakt med ngon metalldel av cykeln, till exempel att ha handen eller tummen p styret dr metallen r bar, frutsatt att man inte har handskar och att man gr detta innan man cyklar in under ledningen.

Det finns stora risker med att anlgga skoterleder i en ledningsgata. Den hga farten kan innebra att skoterfrare kan kollidera med stolpar och staglinor med svra personskador som fljd. Ocks stolpar och staglinor kan skadas vid en kollision. Fr att undvika fara ska drfr skoterleder anlggas p behrigt avstnd frn luftledningar och dess stolpar och stag.

Kraftledningar dras mnga gnger p lnga strckor. De verfr och frser samhllen, landsbygd samt infrastruktur med strm frn kraftverken. Genom skogar mste det rjas s att inte trd str fr nra kraftledningarna.

Vrldens frsta kommersiella kraftverfring ver en lngre distans gde rum 1893 mellan Hllsjns kraftstation och gruvflten i Grngesberg, en strcka p 15 kilometer.[4] Vattenkraften hmtades frn Vasselsjn och verfringen skedde med trefas vxelstrm. En av Sveriges frsta strre kraftledningar gick mellan Untraverket vid Dallven och Vrtaelverket i Stockholm och invigdes 1918. Strckan var omkring 132 kilometer (se Kraftledningen Untra-Vrtan).

Vid rimfrost och fuktigt vder kan det hras ett frsande ljud frn kraftledningar. Det orsakas av att elektroner frigr sig frn ledaren, accelereras ut i luften dr en jonisering sker. Fr detta tgr energi, koronafrluster, som tas frn kraftverfringen. Fenomenet kallas koronaurladdning och uppstr nr det elektriska fltets styrka p ledarytan uppnr en viss grns. Denna grns pverkas starkt av framfrallt spnningsnivn samt ojmnheter p ledarytan, vilka kan utgras av rimfrost, fuktig sn, vattendroppar vid regn och dimma samt ev repor.

Koronafrlusterna kan fr vissa 400 kV-ledningar i det svenska stamntet bli avsevrda vid ogynnsamma vderfrhllanden vintertid (speciellt rimfrost, och d ibland ven vid klart vder), upp till cirka 100 kW/km ledningsstrcka.

Frlusterna kan motverkas genom snkning av driftspnningen eller, mest effektivt dr driftskerheten s medger, frnkoppling av srskilt utsatta ledningar, speciellt nattetid och under helger. Hrigenom kan temporrt stora energibesparingar gras, ibland med hundratals MWh per ledningsfrnkoppling.

Med anledning av detta rekommenderar vi kommuner och kraftledningsbolag att begrnsa exponeringen av lgfrekventa magnetflt frn bland annat kraftledningar och transformatorstationer s lngt som r mjligt och rimligt genom att inte placera dem nra bostder eller dr barn vistas varaktigt.

Strlskerhetsmyndigheten har ett samlat ansvar inom omrdena strlskydd, krnskerhet och nukler icke-spridning. Myndigheten arbetar pdrivande och frebyggande fr att skydda mnniskor och milj frn onskade effekter av strlning, nu och i framtiden.

Energidepartementet gir Statnett konsesjon til en kraftledning p 420 kilovolt (kV) fra Hamang transformatorstasjon i Brum til Smestad transformatorstasjon i Oslo, via Brum transformatorstasjon. Departementet har bestemt at ledningen skal bygges som et kabelanlegg i grft og tunnel.

I dag gr det en eldre luftledning p den om lag 12 kilometer lange strekningen mellom Hamang og Smestad. Ledningen nrmer seg teknisk levealder og m fornyes for mte den forventede forbruksveksten og dermed trygge strmforsyningen i Stor-Oslo. Den nye ledningen vil legges som jordkabel i tilnrmet samme tras som dagens luftledning fra Hamang til Hagabrten. Deretter legges kabelen i tunnel videre til Smestad.

c80f0f1006