Taligenkänning

[Mariko Bloomgren]

Oftafunderar jag ver alla kraschade it-projekt men ven de mindre lyckade. Hur gr det egentligen till nr inte minst kommuner och regioner drar igng projekt, till och med utrustade med miljardbudget, som sedan havererar. Tyvrr har jag inte trots idogt skande lyckats hitta ngon forskning eller utredning som visar p hur stor andel startade projekt som leder till acceptabla respektive oacceptabla resultat. Min icke-bekrftade uppfattning r att andelen misslyckade projekt r strre n vad vi vill veta men jag blir grna motsagd av den som har belgg fr motsatsen.

Sedan brjade jag tnka p att den hr typen av lsningar med taligenknning varit p tapeten nda sedan andra sidan sekelskiftet. Redan d jag jobbade med informationsskerhetsfrgor i landsting kom det tmligen regelbundet upp nya lockande erbjudanden om hur det som d kallades lkarsekreterare skulle kunna avvecklas som grupp. Vid nrmare granskning hll lsningarna inte mttet fr en mer generell anvndning vid sidan om en av leverantren utvald subspecialitet. Att verfra tal till skrift r en betydligt svrare process n vad man frestller sig i frstone. Inom sjukvrden blir kraven ocks mycket hgre p korrekt verfring n vad t.ex. en journalist behver fr att snabbt f ett skriftligt utkast frn en intervju att arbeta vidare med. Felaktiga uppgifter i en journal kan f mycket allvarliga konsekvenser fr patientskerheten.

Jag ska inte trtta er med alla pminnelser som krvdes fr att f projektdokumentation frn regionen men lt oss sammanfatta att beslut om utlmnande inte skedde inom tre arbetsdagar utan att vi snarare pratar om mer n tre veckor.

Men fr att flja gngen i denna digitaliseringsstrvan som beskrivs i artikeln verkar inledningen vara ett pilotprojekt fr att testa taligenknning "brett" i verksamheterna. Tyvrr fr man knslan av att leverantrens beskrivning av tnkta frdelar med verktyget legat till grund fr bakgrundsbeskrivningen - inte en problemformulering frn regionen sjlv. Redan dr finns en tydlig bias fr projektet.

En alternativ bakgrund skulle kunna vara t.ex. "Regionen har uppmrksammat att dokumentationen av vrdhndelser tar mycket tid samt att det i vissa fall tar alltfr lng tid mellan hndelsetillfllet och signeringstillfllet. Detta kan leda till att verifierad information inte finns tillgnglig vid nraliggande vrdtillfllen. Projektet syftar drfr till att hitta lsningar fr att korta tiden mellan en vrdhndelse, dokumentationen av denna och signering av dokumentationen. I projektet kommer drfr tre olika lsningar att testas och utvrderas dr fokus ven kommer att ligga p olika typer av skerhetsaspekter." Att jmfra olika alternativ skulle naturligtvis gra testet betydligt mer meningsfullt men projektet vljer att inte underska frutsttningarna fr de andra tv dokumentationsmetoder som frekommer:

Det breda testet kan inte heller sgas ske i piloten eftersom endast 2 verksamheter (en klinik och en vrdcentral) och 11 testanvndare deltog i projektet. Den tid testanvndarna lade ner p testet ndde sin hjdpunkt med knappt 18 minuter en av testveckorna, vriga veckor kortare tid. Orsaken till den lga prioriteringen anges framfrallt vara pandemin och den hga arbetsbelastning som fljde av detta. Testen skedde under vren 2021.

En srskild notering kan gras om att testet tycks ha skett i skarp drift efter, d.v.s. det r med verkliga patientuppgifter i den normala driftmiljn som det genomfrs - inte i en separat testmilj med testdata. Om detta stmmer r det ett kardinalfel ur skerhetssynpunkt eftersom det innebr stora risker.

Inte srskilt tydligt formulerats allts men detta r ett grundkrav i allt systematiskt informationsskerhetsarbete: att informationsklassningar och riskanalyser inleder upphandlings- och utvecklingsprojekt. Orsaken r att skerhetskrav mste formuleras s tidigt som mjligt bde fr att en lsning ska kunna kravstllas rtt frn brjan och fr att dessa krav ska kunna fljas upp i utvrderingen av testet. Min uppfattning r att en mycket stor andel av skerhetsproblemen, inte minst i vrden, skulle ha undvikits om man inte slarvat ver detta. I rapporten frn det aktuella pilotprojektet finns inga skerhetskrav ver huvudtaget formulerade, inte heller hnvisningar till informationsklassning respektive riskanalys. Patientskerhet nmns enbart i frhllande till eventuellt snabbare tillgnglig information, dremot inte alls i form av krav p riktighet vilket r fullstndigt avgrande fr att den hr typen av tjnst ska kunna sgas vara sker.

En intressant aspekt r att den testade taligenknningslsningen svitt jag kan se bygger p en amerikansk molntjnst. Det borde hejda ven den mest ivrige eftersom ett infrande ev en ny amerikansk molntjnst i en milj med mycket knsliga personuppgifter r att boka in framtida problem.

Jag skulle frsts kunna brja ifrgastta bedmningen av vad som r allmnna handlingar men efter att ha ftt tjata om att f ut till och med informationsskerhetspolicyn njer jag mig med att ppeka att regionen nog har en del att jobba med nr gller offentlighetsprincipen. Det r oklart om man nu vljer en annan taligenknningslsning n den som deras vrdinformationssystemsleverantr rekommenderat eller hur det svaret ska tolkas.

Bortsett frn alla de skerhetsfrgor som dyker upp blir utfallet av testet inte vertygande heller ur effektivitetssynpunkt d det r oskert om effektmlen uppns ens vid en godvillig tolkning. Fr lsaren framstr det som av vrdpersonalen upplevs som bst r diktering som skrivs ut och kvalitetsskras av vrdadministratrer. G grna in och gr en egen bedmning i dokumentet ovan.

Trots detta mediokra resultat anser de ansvariga i Region Vrmland uppenbarligen att utvecklingen gtt framt till en sdan niv att det r rimligt med ett breddinfrande. Drygt ett halvr senare drar man igng ett nytt projekt.

ven i detta fall utgr man frn samma bakgrund som ger en knsla av att det r leverantren som formulerat den. Observera att inte heller hr hnvisas till ngon riskanalys eller informationsklassning. Ej heller en ordentlig genomgng av patientskerhetsrikser. Ekonomiska underlag lyser med sin frnvaro. terkopplingar till de svagheter som uppdagades vid piloten grs inte.

Nr man jmfr med rapporten frn pilotprojektet r det svrt att frst hur man hamnade hr. Jag tar inte upp det hr som ett skrckexempel. Tyvrr tror jag att det alltfr ofta r precis s hr det gr till nr ny teknik ska introdceras i vrden, ven i miljardprojekten. Vissa gemensamma frhllningsstt kan urskiljas:

Med detta stt att hantera projekt blir fljden antingen att projekten genomfrs och levererar en undermlig lsning eller att de skrotas. Bda fallen br ses som misslyckanden. Nr jag kollar runt litet i olika verksamheter hur de hanterar projekt som nd upplevs som misslyckade, om de utvrderas fr att skapa ny kunskap om hur man inte br gra mts jag i de flesta fall av kompakt tystnad. Detta r ocks ett gemensamt drag: att det r mycket svrt att erknna ett misslyckande och nd frska anvnda det fr att komma vidare. Konsekvensen blir att samma felsteg upprepas gng p gng utan att vi blir klokare. En offentlig projektkyrkogrd med krav p obduktion innan begravning vore kanske det som skulle ge svensk digitalisering en rejl skjuts?

3a8082e126