Vuxna Människor
Denisha Cerniglia
Dessa pressbilder fr endast anvndas i anslutning till marknadsfring av eller presentation av svenska utgvor av frfattarens bcker. Copyrightinnehavare/fotograf mste anges i anslutning till bilden vid publicering. Vid all annan anvndning av bilden kontakta fo...@bonnierforlagen.se.
Ida r arkitekt, barnls och i sin bsta lder men sista tiden har den biologiska klockan brjat ticka. Fr skerhets skull har hon underskt mjligheten att frysa ned gg fr nr hon trffar den rtte i framtiden. Nu r det sommar och Ida tar bussen till sin barndoms paradis fr att fira sin mammas 65-rs dag. Vid stugan vntar ocks Idas lillasyster Marthe med sambo och bonusdotter. Allt r som uppbyggt fr ngra hrliga dagar med familjen om det inte vore fr Martas strlande nyhet. "Vuxna mnniskor" r en roman om luggslitna familjeband, avundsjuka och skammen ver en olskad tillvaro.
"Det som frst verkar vara en ofrarglig kortroman om ngra norska sommardagar utvecklar sig till en lgmld, nstan thrilleraktig, familjeberttelse som Aubert ltt och elegant driver mot katastrofen." Dagens Nyheter
Hippocampus r ett omrde i hjrnan som har stor betydelse fr minne och inlrning. Tidigare studier har visat att en vsentlig del av nervcellerna i hippocampus hos mss bildas under vuxenlivet och att dessa spelar en avgrande roll fr att lagra minnen, lra nytt och kontrollera negativa knslor ssom ngest. Lnge trodde man dock att vi mnniskor fds med att visst antal nervceller och att inga nya bildas under livets gng.
Genom en egenutvecklad metod kunde forskarlaget mta kol-14-halten i DNA hos hippocampus-nervceller i hjrnan hos avlidna vuxna mnniskor och ldersbestmma dem. Forskarna fann att mer n en tredjedel regelbundet frnyas, och 1400 nya nervceller bildas varje dag under vuxenlivet med endast en liten minskning med ldern.
Det radioaktiva mnet kol-14 finns i atmosfren i frhjda niver sedan atombombsprov fr mer n 50 r sedan, men har sedan dess minskat med en knd hastighet. Vi tar upp kol-14 frn kosten, vilket gr att den exakta kol-14-koncentrationen lagras i DNA varje gng en ny cell bildas och ger en sorts datummrkning fr nr cellen fddes.
Eftersom nybildningen sker i liknande utstrckning hos mnniskor som hos mss, hos vilka de nya nervcellerna har viktiga funktioner, tror forskarna att detta kan spela en viktig roll fr mnniskans minne, lrande och fr psykisk sjukdom.
Forskningen finansierades av Vetenskapsrdet, Tobias Stiftelsen, Hjrnfonden, Stiftelsen fr strategiskt forskning, AFA frskring, the European Research Council (ERC) och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, med flera.
Vuxna mnniskor r en svensk komedifilm frn 1999 av Felix Herngren och Fredrik Lindstrm, med bland andra Felix Herngren, Karin Bjurstrm, Cecilia Ljung och Mikael Persbrandt i rollerna.[1] Filmen hade biopremir 24 september samma r.
Frank verkar utt vara bde klok och vuxen. Han har ett respektabelt arbete p en ansedd advokatbyr och r gift sedan tre r med vackra Nenne. Under ytan bubblar dremot oskerhet och tvngstankar ver att nr som helst avsljas som en "bluff" i vuxenvrlden.
P en vernissage hos bste vnnen Markus trffar Frank den 24-riga konststuderande Sofia, som r vacker, levnadsglad och ung. Frank inleder p ren impuls en utomktenskaplig affr med Sofia, ngot som fr stora konsekvenser fr Franks strikta och inrutade tillvaro.
Det r en mrklig slump att tv av de senaste rens mest omtalade norska romaner "Arv och milj" av Vigdis Hjorth, och nu "Vuxna mnniskor" av romandebuterande Marie Aubert kretsar kring sommarstugor. Men s r sommarstugan ocks en perfekt spelplats fr familjedrama.
Boken heter "Vuxna mnniskor", men frn frsta meningen kretsar allt kring barn. Barnen som str, barnen som inte kommer, barnen vi aldrig slutar vara i relation till vra syskon och frldrar. Barnet som blir en bricka i de vuxnas maktkamp.
Barn r ocks nyckeln till en gemenskap som innesluter vissa i ett os av grillkvllar och gemensamma frkylningar och myskvllar framfr tv:n. Familjerna isolerar sig p campingturer och i stugor med andra familjer dr de njuter av att vara bara vi. Andra lmnas ensamma utanfr.
Hr r den elaka styvmodern utbytt mot den elaka styvmostern, som frsker hngla upp sin systers man och gadda ihop sig med hans barn. Men trots att Ida r en rtt s osympatisk huvudperson blir hon aldrig en karikatyr.
Varje replikvxling r laddad med betydelse i den hr tunna men dramaturgiskt skickliga romanen, dr frgor om ensamhet, barnlngtan och hur man ska st ut med att vara vuxen stlls p sin spets. Det r vldigt bra.
Gteborgs-Posten ingr i mediakoncernen Stampen Media tillsammans med Alingss-Kuriren, Alingss Tidning, Bohuslningen, Hallands Nyheter, Hallandsposten, Hrryda-Posten, Kungsbacka-Posten, Kunglvs-Posten, Lerums Tidning, Mark-Posten, Melleruds Nyheter, Mlndals-Posten, Nya Varbergsposten, Partille Tidning, ST-tidningen, Strmstads Tidning, TTELA, Distribution- och logistikfretaget VTD
Problemet kade i samband med att munskydden frsvann och folk tycks ha glmt bort att det gr bra att hosta i armvecket. Som vrst r det i kollektivtrafiken dr mnga mnniskor r samlade i ett vldigt begrnsat utrymme.
Tydligen r det inte ovanligt att frldrar betalar fr sina barns resor och fina middagar ven nr barnen sedan lnge blivit vuxna. Familjeekonomen Sharon Lavie p Ikano bank berttade i brjan av mnaden fr Sydsvenskan att det finns frldrar i 70-rsldern som systematiskt bjuder sina 40-riga barn p gemensamma aktiviteter, trots att dessa medellders barn har egna inkomster som mycket vl kan vara saftigare n de pensionerade frldrarnas. Hennes rekommendationer:
Mycket av detta, frn avgiftsfri universitetsutbildning till World of Warcraft-trffar med skattefinaniserad fika (bidrag som helt oironiskt delas ut av spelhobbyfrbundet Sverok), r saker vuxna mnniskor r fullt kapabla att spara ihop till sjlva. tminstone skulle de vara kapabla till det, om de inte hade ett s mycket bekvmare alternativ att luta sig tillbaka mot. Mnniskor har en fantastisk frmga att klara sig sjlva, men en minst lika imponerande frmga att lta bli, om de kommer undan med det.
Detta fr inte bara negativa konsekvenser fr de ofrivilliga finansirerna, utan ven fr relationen mellan innehavaren av plnboken och mottagaren av pengarna. Sydsvenskan kontaktade ven psykologen Jenny Klefbom, som pongterade hur skadligt det r fr relationen mellan barn och frldrar om de senare betalar fr de frra:
Mycket riktigt tenderar frsrjaren att lgga sig i alla mjliga privata beslut, frn kosthllning till karrir. SSU vill till exempel att offentliga verksamheter enbart ska kpa in vegetarisk kost; det r ju statens pengar (anser socialdemokratin), s varfr ska de g till ngot staten ogillar? Fresprkare av kvoterad frldrafrskring menar ofta att om staten nu betalar fr frldrafrskringen mste ju staten ocks f bestmma hur mottagarna frdelar sin frldraledighet. Och nstan varje gng jag har debatterat rkfrbudet har ngon frkunnat att nr staten nu betalar fr sjukvrden, r det ju inte mer n rtt att den ocks tvingar oss att leva p ett stt som minskar sjukvrdskostnaderna.
I samma anda tvingar det kommunala bolaget Kalmar Vatten sina anstllda att trna och den socialdemokratiska tankesmedjan Tiden freslr dagligt promenadtvng, sockerskatt, ett rkfritt Sverige 2030 och att den som trnar regelbundet ska f mer semester n resten. Socialdemokraternas Sverige r som att g om mellanstadiet r efter r: ransonerad sockerkonsumtion, rkfrbud och kvarsittning om man skolkar frn idrotten. Vi blir alla vuxna barn, utan ngon egentlig sjlvstndighet. Hur ska man utveckla frmgan att ta hand om sig sjlv nr man aldrig ges utrymme att frska?
Skillnaden mellan de givmilda frldrarna och staten r att frldrarna enbart sknker bort sina egna pengar, frmodligen i syfte att vara snlla. Staten sknker bort ngon annans pengar, och ven om den skert vill vara snll (utom mjligen mot skattebetalarna) r det svrt att bortse frn att den som betalar fr ngon ocks kar sina mjligheter att bestmma ver henne.
93ddb68554