Att det är bleke borde inte förvåna. Det har fyra av fem vädertjänster
som vi följer utlovat. För flera timmar sedan fick vi en rapport om
noll knops fart från vännerna i södra skärgården. Så det är inte
bleket som förvånar. Vi är förvånade över att vi lurat oss själva så
grovt.
Under den här seglingen ska vi verkligen segla optimerat. Vi har
studerat väderprognoser och observationer i en vecka. Nu är vi ute på
48-timmarsvarianten av Svenska Kryssarklubbens 24-timmarssegling. Vi
startade från Stora Rotholmen, i norra delen av Mysingen, en av de
tio startpunkterna. Vindarna var vindarna med oss. Vi seglade halvvind
eller slör mellan rundningspunkterna med god fart. Från start och ut
till Almagrundet hade vi snittat sju knop. Där tänkte vi fortsätta ut
till havs men ångrade oss när flera kände av sjösjukan. Vi att seglade
inåt och sedan norrut: Sandhamnsleden, Kanholmsfjärden, Saxarfjärden,
Furusundsleden, upp längs Väddö och vände uppe vid Singö där vi slog
seglingens första krysslag.
Och nu ligger vi i skymningens blåa ljus vid Simpnäsklubb, driver
planlöst, ser dimman rulla in. Vi ser en masttoppslanterna ovanför
dimman och hör samtalet i sittbrunnen på båten som finns där i den blå
bomullen.
Större delen av natten driver vi. Någon gång får vi en vindpuff som
flyttar oss flera hundra meter. Under mitt fyratimmars vaktpass mellan
klockan tjugotvå och två så tar vi ett långt slag in mot Arholma by.
Motströmmen känns inte så stark nu. Men, när vi kommer ut i farleden
fyra timmar senare så har vi gjort en nettodistans på tvåhundra meter.
Jag sedan sover gott i fyra timmar. Ingen sjögång och inga krysslag
som stör sömnen. Jag blir briefad när jag kliver upp klockan sex. Vi
har tagit oss fyra distansminuter på tolv timmar. Inget talar för att
vi ska få vind. Vi räknar och räknar. Om vi får riktigt bra vind nu så
behöver vi bara segla i åtta knop för att gå i mål i tid, klockan 14.
Jag invänder att så bra lättvindsseglare är inte en Scampi. Om vi
seglar vidare med den här farten så är vi framme tisdag lunch. Någon
har ett viktigt jobbmöte på måndag förmiddag. Två av oss har pratat
med barnen hemma och längtar väldigt mycket hem.
Vi bryter seglingen. Marschar för motor. Ser sälar i Blidösund och
havsörn vid Husarö. Ingen distans att räkna in, men en väldigt fin
segling. Vi summerar seglingen.
Hur kunde det bli så här? Min egen förklaring är att med flera
vädertjänster så kunde vi hela tiden välja att tro på den som för
stunden passade bäst in i vår strategi, i stället för att anpassa
strategin till en allt mer sannolik verklighet.
Jag har seglat ett dussintal 24-timmarssseglingar. Jag lyssnar in mig
på väderprognoserna veckan innan så jag vet vilka vädersystem som
påverkar seglingen. Under seglingen så brukar vi oftast bara lyssna på
SMHI:s sjöväder i P1 – om inte något annat kommer i mellan. Ibland så
ringer vi en talsvarstjänst. Under den här seglingen, hösten 2009, så
var vi rustade, förberedda med uppkopplade datorer, smarta telefoner
och prognoser från fem olika institut. Och så dåligt har det aldrig
gått.
Någon gång ska jag slå min första segling, 107 M på 24-timmar, i en H-
båt. Egentligen seglade vi bara 21 timmar eftersom jag fick göra en
omstart efter att ha missuppfattat var starten gick. Hur gör jag för
att få tillbaka min nybörjartur?
----------------------------------------
Skrivet av Stefan Pettersson som en artikel för "Ostpricken",
medlemstidning för Svenska Kryssarklubbens Stockholmskrets. Kommentera
gärna.