Kina kommer att vinna 2000-talets rymdkapplöpning

[Mikael Forsberg]

Mycket tyder p� att Kina vinner 2000- talets rymdkappl�pning. Inte minst
beroende p� att t�nkbara utmanare s�ckar ihop av sj�lvdestruktivt
kortsiktigt s�krande av egna positioner. Dessutom t�vlar inte Kina, de
bara stakar p� f�r att bygga sin nation.

S� h�r ser en del p� saken:

http://communities.washingtontimes.com/neighborhood/judson-phillips-cold-hard-truth/2013/dec/29/we-can-beat-chinese-back-moon-we-wont/

Roligast �r de som st�r i USA och s�ger att de har si eller s� m�nga �rs
erfarenhet mer, trots att den generationen redan �r ur leken och de nya
generationerna har samma start oavsett. USA med ofantliga skulder och
Kina med ofantliga �verskott.

[Christer Jacobsson]

On Mon, 30 Dec 2013 01:31:44 UTC, Mikael Forsberg
<mikaelf...@ymail.com> wrote:

> Mycket tyder pÜ att Kina vinner 2000- talets rymdkapplîpning. Inte minst
> beroende pÜ att tÑnkbara utmanare sÑckar ihop av sjÑlvdestruktivt
> kortsiktigt sÑkrande av egna positioner. Dessutom tÑvlar inte Kina, de
> bara stakar pÜ fîr att bygga sin nation.
>
> SÜ hÑr ser en del pÜ saken:
>
> http://communities.washingtontimes.com/neighborhood/judson-phillips-cold-hard-truth/2013/dec/29/we-can-beat-chinese-back-moon-we-wont/
>
> Roligast Ñr de som stÜr i USA och sÑger att de har si eller sÜ mÜnga Ürs
> erfarenhet mer, trots att den generationen redan Ñr ur leken och de nya

> generationerna har samma start oavsett. USA med ofantliga skulder och

> Kina med ofantliga îverskott.
>

Jaha, det hÑr har man nÑstan vÑntat pÜ att det skulle komma, m.a.o. att
luften har gÜtt ur USA vad gÑller bemannade rymdfÑrder. George W. Bush
initierade ju ett program fîr nya bemannade raketer man Obama stoppade
det hela tyvÑrr. Men det Ñr ju bara att vÑnta med ett USA som har blivit
sÜ îverfîrsiktiga att de inte vÜgar sig pÜ bemannade rymdfÑrder men vÑl
startar tvÜ svindyra krig, dels i Afghanistan, dels i Irak. I sf-romanen
"Mercury" skriven av Ben Bova finns fîljande citat av Buzz Aldrin i
bîrjan pÜ boken:

<$quote>

History will rember the inhabitants of the twentieth century as the
people who went from Kitty Hawk to the moon in sixty-six years, only to
languish for the next thirty years in low-Earth orbit. At the core of
the risk-free society is a self-indulgent failure of nerve.

</$quote>

I sf-romanen "Moonseed" av Stephen Baxter finns fîljande lilla karamell
att suga pÜ:

<$quote>

'Well, I accept that,' Geena said. 'Here's another break with the
culture. This isn't going to be a safe mission'
'That's for sure. Just figuring out the abort options will be-'
'There may be *no* abort options, for long stretches of the profile,'
Geena said. 'But it doesn't matter, not this time.'
Frank eyed her. 'It seems that somebody wants to go to the moon, real
bad.'
She said, 'We're all going to have to think out of the box on this. If
you can make it fly, we'll go anyhow, and accept the risk.'
Jays thumped the table. 'Damn it, I've waited since 1961 to hear someone
say that. If we'd been grown-up about the risks, accepted our
casualities, we'd be orbiting fucking Jupiter by now.'

</$quote>

DÑrmed inte sagt att man ska ta onîdiga risker vid bemannade rymdfÑrder
men vÑl vara medvetna om att det kommer att bli fîrluster och att vuxet
acceptera dem. Astronauterna Ñr ju ingen kanonmat utan frivilliga som
valt astronautyrket vÑl medvetna om vidhÑngande risker och eventuella
fîrluster av manskap.

Om lite drygt tre Ür sÜ har vi ju sysslat med rymdfart, obemannade och
bemannade fÑrder i femtio Ür och *fortfarande* sÜ slabbar vi runt med
kemiska raketer nÑr vi fîr lÑnge sen borde ha îvergÜtt till kÑrndrivna
raketer som enbart ska fÑrdas i rymden och inte starta/landa pÜ Jorden.
Till och med den enklaste kÑrndrivna raketen, dÑr reaktorn bara hettar
upp strÜlmassan som skickas ut genom raketdysan Ñr ju minst dubbelt sÜ
effektiv som sin kemiska kusin. Deep Space Nine-sonden visar med all
înskvÑrd tydlighet hur effektiv en enbart solkraftdriven jonmotor kan
vara: hon anvÑnde drygt 80 kg xenon fîr att îver mÜnga mÜnader skapa ett
delta-V pÜ drygt 4 km/s. TÑnk dÜ pÜ hur mycket snabbare ax man skulle fÜ
i en jonmotor om den fick sin kraft frÜn en liten kÑrnreaktor i
effektintervallet 10Kwh - 10Mwh - reaktorer med BarsebÑckstyrka kan vi
nog glîmma tills vidare eftersom det skulle bli svÜrt att ordna
kylningen fîr en sÜn best pÜ 1000MWh. Fîr i djuprymd behîver man ju
ingen brÜdska fîr att skaffa sig det delta-V man behîver fîr att ex.vis
lÑgga rymdskeppet i en îverfartsbana till Mars: om det tar en dag fîr
att fÜ upp tillrÑckligt med delta-V, so be it.

Naturligtvis sÜ skulle man ju fîrst bygga en prototypreaktor fîr ett
djuprymdskepp pÜ Jorden och verlkligen hÜrdtesta den sÜ att man komma
ifund med om man gjort nÜgra kontstruktionsmissar. NÑr de har rÑttats
till sÜ kan man bîrja producera de reaktorer som ska anvÑndas i
djuprymdskeppen - naturligtvis behîver de testas fîre uppsÑndning till
omloppsbana, men den testen behîver inte ta sÜ lÜng tid och dÜ hinner
reaktorn samla pÜ sig en massa radioisotoper. Sen kapslar man in den
rejÑlt sÜ den klarar ett oavsiktligt atmosfÑrintrÑde (=stîrtning) och
skjuter upp den i omloppsbana dÑr den sen kopplas ihop med det
djuprymdskepp den ska driva.

Ett annat bra skÑl till att utveckla kÑrnkraftsdrivna raketer Ñr fîr att
fÜ
bort sÜ mycket som mîjligt av det Pu-239 som nu ligger inlÜsta i
vÑrldens kÑrnvapen dÑr det inte gîr nÜgon nytta. BÑttre att sÑtta det
i arbete i kÑrnreaktordrivna djuprymdsraketer.

Och fîr nÜgra mÜnader fick jag hîra att ingen mindre Ñn Stephen Hawking
satt ner foten ordentligt och sagt offentligt att MÑnskligen *mÜste*
etablera sig i rymden sÜ snart som mîjligt, bl.a. med sjÑlvbÑrande
kolonier pÜ i bîrjan MÜnen och Mars. Sen kan man ju bîrja titta pÜ
Titan: det Ñr den enda mÜne som har en rejÑl atmosfÑr av kvÑve och
medtan och ett tryck vid "havsnivÜ" pÜ 1.5 atmosfÑrer. SÜ kolonisterna
behîver inga tunga tryckdrÑkter utan bara en lufttÑt hjÑm med
tillhîrande andningsapparat som sÑtts fast pÜ en rejÑlt fet termodrÑkt
som kan hÜlla ute kylan pÜ -180 C. Att gÜ ut pÜ Titan blir dÜ mycket
snabbare Ñn om man mÜste sÑtta pÜ sig en rymddrÑkt med allt vad det
innebÑr: bara klÑ pÜ sig termodrÑkten inklusive skor med rejÑlt
isolerande sulor och hjÑlmen med andningsapparaten. Sen Ñr bara att gÜ
igenom luftslussen och traska ut pÜ Titans yta..... :-)

Att SH gjorde det hÑr uttalandet hÑnger ihop med att MÑnskligheten nu
har alla Ñgg i samma korg och dÑrmed utlÑmnade Üt nÑsta dinosauriedîdare
som kan komma vÜr vÑg. Har vi sjÑlvbÑrande kolonier sÜ sprider vi ut
riskerna sÜ Ñven om Jorden skulle trÑffas av en dinosauriedîdare sÜ
skulle det inte behîva bli slutet fîr MÑnskligheten.


Cul8er alligator!
gaea - feminist & chunkawakan
--
/GAIA (Insulin User - 18th Anniversary :-) Ex-wife deceased :-(
Team OS/2 e-mail: cribo.j...@gaea.se (Primary)
Team eCs e-mail: gaian...@yahoo.com (Alternate)
Team VVW VÜga VÑgra Windows
Chunkawakan Lakota/Sioux: HÑst

[Mikael Forsberg]

Christer Jacobsson skrev 2014-02-26 00:33:
> On Mon, 30 Dec 2013 01:31:44 UTC, Mikael Forsberg
> <mikaelf...@ymail.com> wrote:
>

>> Mycket tyder p† att Kina vinner 2000- talets rymdkappl”pning. Inte minst

>> beroende p† att t„nkbara utmanare s„ckar ihop av sj„lvdestruktivt

>> kortsiktigt s„krande av egna positioner. Dessutom t„vlar inte Kina, de

>> bara stakar p† f”r att bygga sin nation.
>>
>> S† h„r ser en del p† saken:
>>
>> http://communities.washingtontimes.com/neighborhood/judson-phillips-cold-hard-truth/2013/dec/29/we-can-beat-chinese-back-moon-we-wont/
>>

>> Roligast „r de som st†r i USA och s„ger att de har si eller s† m†nga †rs
>> erfarenhet mer, trots att den generationen redan „r ur leken och de nya

>> generationerna har samma start oavsett. USA med ofantliga skulder och

>> Kina med ofantliga ”verskott.
>>
>
> Jaha, det h„r har man n„stan v„ntat p† att det skulle komma, m.a.o. att
> luften har g†tt ur USA vad g„ller bemannade rymdf„rder. George W. Bush
> initierade ju ett program f”r nya bemannade raketer man Obama stoppade
> det hela tyv„rr. Men det „r ju bara att v„nta med ett USA som har blivit
> s† ”verf”rsiktiga att de inte v†gar sig p† bemannade rymdf„rder men v„l
> startar tv† svindyra krig, dels i Afghanistan, dels i Irak. I sf-romanen
> "Mercury" skriven av Ben Bova finns f”ljande citat av Buzz Aldrin i
> b”rjan p† boken:

>
> <$quote>
>
> History will rember the inhabitants of the twentieth century as the
> people who went from Kitty Hawk to the moon in sixty-six years, only to
> languish for the next thirty years in low-Earth orbit. At the core of
> the risk-free society is a self-indulgent failure of nerve.
>
> </$quote>
>

> I sf-romanen "Moonseed" av Stephen Baxter finns f”ljande lilla karamell
> att suga p†:

>
> <$quote>
>
> 'Well, I accept that,' Geena said. 'Here's another break with the
> culture. This isn't going to be a safe mission'
> 'That's for sure. Just figuring out the abort options will be-'
> 'There may be *no* abort options, for long stretches of the profile,'
> Geena said. 'But it doesn't matter, not this time.'
> Frank eyed her. 'It seems that somebody wants to go to the moon, real
> bad.'
> She said, 'We're all going to have to think out of the box on this. If
> you can make it fly, we'll go anyhow, and accept the risk.'
> Jays thumped the table. 'Damn it, I've waited since 1961 to hear someone
> say that. If we'd been grown-up about the risks, accepted our
> casualities, we'd be orbiting fucking Jupiter by now.'
>
> </$quote>
>

> D„rmed inte sagt att man ska ta on”diga risker vid bemannade rymdf„rder
> men v„l vara medvetna om att det kommer att bli f”rluster och att vuxet
> acceptera dem. Astronauterna „r ju ingen kanonmat utan frivilliga som
> valt astronautyrket v„l medvetna om vidh„ngande risker och eventuella
> f”rluster av manskap.
>
> Om lite drygt tre †r s† har vi ju sysslat med rymdfart, obemannade och
> bemannade f„rder i femtio †r och *fortfarande* s† slabbar vi runt med
> kemiska raketer n„r vi f”r l„nge sen borde ha ”verg†tt till k„rndrivna
> raketer som enbart ska f„rdas i rymden och inte starta/landa p† Jorden.
> Till och med den enklaste k„rndrivna raketen, d„r reaktorn bara hettar
> upp str†lmassan som skickas ut genom raketdysan „r ju minst dubbelt s†

> effektiv som sin kemiska kusin. Deep Space Nine-sonden visar med all

> ”nskv„rd tydlighet hur effektiv en enbart solkraftdriven jonmotor kan
> vara: hon anv„nde drygt 80 kg xenon f”r att ”ver m†nga m†nader skapa ett
> delta-V p† drygt 4 km/s. T„nk d† p† hur mycket snabbare ax man skulle f†
> i en jonmotor om den fick sin kraft fr†n en liten k„rnreaktor i
> effektintervallet 10Kwh - 10Mwh - reaktorer med Barseb„ckstyrka kan vi
> nog gl”mma tills vidare eftersom det skulle bli sv†rt att ordna
> kylningen f”r en s†n best p† 1000MWh. F”r i djuprymd beh”ver man ju
> ingen br†dska f”r att skaffa sig det delta-V man beh”ver f”r att ex.vis
> l„gga rymdskeppet i en ”verfartsbana till Mars: om det tar en dag f”r
> att f† upp tillr„ckligt med delta-V, so be it.
>
> Naturligtvis s† skulle man ju f”rst bygga en prototypreaktor f”r ett
> djuprymdskepp p† Jorden och verlkligen h†rdtesta den s† att man komma
> ifund med om man gjort n†gra kontstruktionsmissar. N„r de har r„ttats
> till s† kan man b”rja producera de reaktorer som ska anv„ndas i
> djuprymdskeppen - naturligtvis beh”ver de testas f”re upps„ndning till
> omloppsbana, men den testen beh”ver inte ta s† l†ng tid och d† hinner
> reaktorn samla p† sig en massa radioisotoper. Sen kapslar man in den
> rej„lt s† den klarar ett oavsiktligt atmosf„rintr„de (=st”rtning) och
> skjuter upp den i omloppsbana d„r den sen kopplas ihop med det
> djuprymdskepp den ska driva.
>
> Ett annat bra sk„l till att utveckla k„rnkraftsdrivna raketer „r f”r att
> f†
> bort s† mycket som m”jligt av det Pu-239 som nu ligger inl†sta i
> v„rldens k„rnvapen d„r det inte g”r n†gon nytta. B„ttre att s„tta det
> i arbete i k„rnreaktordrivna djuprymdsraketer.
>
> Och f”r n†gra m†nader fick jag h”ra att ingen mindre „n Stephen Hawking
> satt ner foten ordentligt och sagt offentligt att M„nskligen *m†ste*
> etablera sig i rymden s† snart som m”jligt, bl.a. med sj„lvb„rande
> kolonier p† i b”rjan M†nen och Mars. Sen kan man ju b”rja titta p†
> Titan: det „r den enda m†ne som har en rej„l atmosf„r av kv„ve och
> medtan och ett tryck vid "havsniv†" p† 1.5 atmosf„rer. S† kolonisterna
> beh”ver inga tunga tryckdr„kter utan bara en luftt„t hj„m med
> tillh”rande andningsapparat som s„tts fast p† en rej„lt fet termodr„kt
> som kan h†lla ute kylan p† -180 C. Att g† ut p† Titan blir d† mycket
> snabbare „n om man m†ste s„tta p† sig en rymddr„kt med allt vad det
> inneb„r: bara kl„ p† sig termodr„kten inklusive skor med rej„lt
> isolerande sulor och hj„lmen med andningsapparaten. Sen „r bara att g†
> igenom luftslussen och traska ut p† Titans yta..... :-)
>
> Att SH gjorde det h„r uttalandet h„nger ihop med att M„nskligheten nu
> har alla „gg i samma korg och d„rmed utl„mnade †t n„sta dinosauried”dare
> som kan komma v†r v„g. Har vi sj„lvb„rande kolonier s† sprider vi ut
> riskerna s† „ven om Jorden skulle tr„ffas av en dinosauried”dare s†
> skulle det inte beh”va bli slutet f”r M„nskligheten.
>
Intressanta funderingar, men kylning lär väl inte vara problematiskt i
rymden, eller?

När det gäller kolonisering av rymden så är det tveksamt om människan
någonsin kommer att kunna lämna den livsform som hela jorden utgör och
vi är en del utav. Jorden som livsform klarar sig bra utan människor,
men omvänt fungerar det inte alls. Varje människa består av miljontals
olika livsformer i symbios samtidigt som i konstant krig, på cellstadiet.

Människan är en flercellig organism med ett DNA program i vardera som
får våra celler att samarbeta för upprätthållandet av denna individen.
Men miljontals encelliga bakterier i vår kropp är universella för alla
möjliga individer liksom virus vi bär på och allt möjligt.

Det har länge diskuteras genesisprojekt och skapande av jordlika nya
planeter genom kickstart av evolution med urbakterier hjälpta på vägen
med införande utifrån av steg som naturligt uppstått här under miljarder
av år. Men det är inte ens säkert att människan skulle överleva på
jorden under en annan epok av evolutionen för något hundratal miljoner
år sedan exempelvis.

Människan är sannolikt en dagslända i relation till allt liv vi är en
del utav. Komplicerade livsformer blir antagligen så känsliga att de
inte kan sprida sig från moderplaneten och bästa beviset för det är att
galaxen inte redan är koloniserad.

[Christer Jacobsson]

On Wed, 26 Feb 2014 10:01:24 UTC, Mikael Forsberg

> Intressanta funderingar, men kylning l„r v„l inte vara problematiskt i
> rymden, eller?
>

tminst†ne f”r reaktorer i 1000MWh-klassen blir kylningen r„tt s†
besv„rlig att ordna. Kom i h†g att v„rmebortforsling bara kan g”ras p†
tre s„tt n„mligen str†lning, ledning och konvektion. I en reaktor s†
f”rs den utvecklade v„rmen bort medelst konvektion: I en kraftreaktor s†
har du dels en prim„rkrets d„r kallt vatten kommer in i reaktorn, tar
upp v„rme tills det „r ett par hundra grader C och ett rej„lt tryck f”r
att vattnet inte ska koka. I n„sta steg f”rs v„rmen fr†n prim„rkretsen
”ver till det vatten som i f”r†ngat skick driver turbinerna som via
generatorer alstrar str”m. Detta vatten kyls i sin tur av t.ex. vatten
fr†n n†gon flod s† att det i kallt skick kan b”rja om processen igen p†
ny kula. I de grafitmodererade reaktorerna som anv„ndes f”r att
framst„lla plutoniet till Fat Man s† tog man bara in Columbiafloden och
l„t vattnet kyla reaktorn f”r att sedan sl„ppa tebax det i floden igen.

T„nk dig nu en reaktor som levererar en nyttoeffekt p† 1000MWh: den
genererar i sj„lva verket 3-4000MWh eftersom en reaktor som b„st har en
verkningsgrad p† 30-40%. I djuprymd har du inte tillg†ng till s„g 10-100
ton kylvatten - raketen skulle bli f”r tung f”r det. Du f†r nog anv„nda
annat kylmedel „n vatten, t.ex. flytande bly plus rej„la kylfenor som
detta varma bly f†r str”mma igenom och som kan str†la bort
”verskottsv„rmen. En termisk k„rnraket har en liten f”rdel vad g„ller
kylningen och det „r ju att str†lmassan hettas upp rej„lt av reaktorn,
s„g till 5-10 tusen grader C innan det skickas ut genom
raketmunstyckena. I rymdf„rjans huvudmotor anv„nde man ju det flytande
syret och v„tet som kylning av raketdysan s† att den inte sm„lte ner.

Och som sagt, i djuprymd kan du ta god tid p† dig f”r att uppn† det
delta-V som beh”vs f”r att ex.vis l„gga rymdskeppet i en ”verfartsbana
till m†let. Och sen s† f†r vi ju inte gl”mma uppstickaren VASIMIR n„r
det g„ller k„rndrivna raketer: utstr”mningshastigheten f”r str†lmassan
ligger d„r p† flera tiotals km/s, dessutom har den variabelt gasp†drag.
S† vi beh”ver inte n†gra Barseb„cksbestar som drivk„lla till
djuprymdskep p† ett bra tag.


> N„r det g„ller kolonisering av rymden s† „r det tveksamt om m„nniskan
> n†gonsin kommer att kunna l„mna den livsform som hela jorden utg”r och
> vi „r en del utav. Jorden som livsform klarar sig bra utan m„nniskor,
> men omv„nt fungerar det inte alls. Varje m„nniska best†r av miljontals
> olika livsformer i symbios samtidigt som i konstant krig, p† cellstadiet.
>
> M„nniskan „r en flercellig organism med ett DNA program i vardera som
> f†r v†ra celler att samarbeta f”r uppr„tth†llandet av denna individen.
> Men miljontals encelliga bakterier i v†r kropp „r universella f”r alla
> m”jliga individer liksom virus vi b„r p† och allt m”jligt.
>

Kom i h†g att f”r ungef„r ett sekel sen s† sa Tsiolkovski att "Jorden „r
m„nniskans vagga, men vi kan inte leva i vaggan f”r evigt". Och vi „r en
nyfiken art som vill utforska saker och ting vare sig det leder till
nyttoprodukter eller ren kuskap - och kunskap „r en skatt l†ngt mer
v„rdefull „n allt det guld som ligger inl†sta i de olika l„ndernas
riksbanker. Exempel: Runt 1895 sysslade en tysk fysikprofessor och
gymnasiel„rare med experiment r”rande elektroners uppf”rande i
f”rtunnade gaser. M†nga s† kallade pragmatiker skulle nog ha sagt †t
honom att syssla med n†gon mer nyttig forskning, t.ex. att f”rs”ka hitta
ett vaccin mot f”rkylning. N†v„l, han gjorde en uppt„ckt som gav honom
det allra f”rsta Nobelpriset i fysik. Och vad hette nu denna professor?
Jo, Karl Willhelm R”ntgen, och vad han hade uppt„ckt var
r”ntgenstr†ningen. Han publicerade sina r”n och inom tre m†nader(!) s†
hade det publicerats ”ver tusen vetenskapliga uppsatser om
r”ntgenstr†lningen och dess anv„ndning. Och r”ntgentekniken utvecklas
fortfarande: Arthur C. Clarke skrev att "grundforskning „r en verksamhet
som kan f”rv„ntas ge utdelning n„stan in i evigheten".

Jag „r inte direkt religi”s men tror mera p† v†r gamla Stora Moder „n
Gud Fader (blev totalt avt„nd p† kristendomen n„r jag i mellanstadiet
r†kade l„sa om hur Gud befaller Josua att totalf”rinta Jerikos
befolkning vid dess er”vring - hur kan en f”rment k„rleksfull Gud ge en
DIREKT order om folkmord?)

Men det finns en intressant passage i David Brins sf-roman "Earth" d„r
en framtida teolog h„vdade att Guds f”rsta *positiva* befallning till
Adam var att han skulle namnge alla v„rldens djur (1. Mos 2:19) Denna
teolog menade att befallningen i sj„lva verket var en uppmaning fr†n Gud
till M„nniskan att s”ka kunskap vare sig denna kunskap kommer till
praktisk nytta eller inte - och vem vet vad som uppt„cks i dagens
grundforskning kommer att ge nyttoprodukter i framtiden eller ej? En
liknande befallning om att s”ka kunskap finns faktiskt i Koranen ocks†.

Men de h„r symbionterna som t.ex. v†ra tarmbakterier tar vi ju med oss
n„r vi ger oss ut i rymden. Och gl”m inte bort att m„nniskan „r en art
med en rent otrolig anpassningsbarhet: ta bara en s†n h„r sak som
syreupptagning. Vi som bor i mellanmj”lkslandet Sverige „r vana vid et
syretryck p† 200g/cm2 medans h”gfj„llsindianerna i Anderna och de som
bor i Tibet klarar sig alldeles utm„rkt med ett syretryck p† 120g/cm2.
En mellanmj”lksvensk som †ker till n†gon av v„rldens h”gst bel„gna
st„der - 4-5km ”.havet tror jag - m†ste anpassa sig en tid f”r att kunna
klara sig n†gorlunda. Och i Perus h”gland s† behj„lps inv†narnas h„lsa
genom att de flesta som jobbar d„r tuggar p† kokablad (som „r HELT
lagliga d„r!) som inte bara inneh†ller sm† m„ngder kokain utan andra
alkaloider som hj„lper till med uth†lligheten p† h”ga h”jder. Och detta
kokatuggande har p†g†tt i flera tusen †r utan att f†tt n†gra m„tbara
negativa effekter p† brukarnas h„lsa.

En annan sak „r att evolutionen hos M„nniskan ingalunda har avstannat
utan p†g†r med full styrka. Exempel: Hemoglobin kan f”rekomma i flera
former: ett m„nniskofoster har hemoglobin F men efter f”delsen s† byts
det ut mot hemoglobin A som „r normalformen f”r hemoglobin. Men
n†gonstans i Afrika uppstod en punktmutation i den gensekvens som talar
om hur v†rt hemoglobin ska byggas upp: Isaac Asimov beskriver den h„r
mutationen i sin bok "Blodet" som att EN aminosyra i det nya hemoglobin
S var en annan „n i hemoglobin A. Hemoglobin S st†r f”r sickle-cell
heoglobin: namnet har det f†tt d„rf”r att n„r hemoglobin S kommer in i
venerna efter att ha avl„mnat sin syrelast s† f†r de r”da blodkropparna
formen av en sk„ra (=sickle) som „r mer sv†rl”snig „n hemoglobin A. Den
defekta genen „r inte dominant s† en individ som f†r en frisk
hemoglobingen och en hemoglobin S-gen f†r "sickle-cell-drag" d.v.s. att
en del av hemoglobinet „r hemoglobin A och en annan del „r hemoglobin S.
Men om en person har oturen att f† TV hemoglobin S-gener utvecklar hen
sickle-cell-anemi som utan behandling leder till d”den f”re vuxen †lder.
D† borde ju genen s† sm†ningom f”rsvinna kan man tycka, men icke sa
nicke: genen breder ut sig i Afrika. Varf”r det kan man undra och svaret
„r enkelt: en person som f†r EN sickle-cell-gen „r mer motst†ndskraftig
mot malaria „n en person som enbart har hemoglobin A: det verkar som om
malariaparasiten "inte gillar smaken" p† hemoglobin S, s† d„rf”r sprids
genen eftersom en person med en hemoglobin-S-gen t†l malaria b„ttre.

Och den h„r anpassningsf”rm†gan kommer att vara till nytta f”r de
m„nniskor som i framtiden permanent bos„tter sig p† ex.vis Mars d„r
gravitationen p† ytan „r 0.38g. Inte direkt n†gon mikrogravitation som
man har uppe i ISS utan en rej„l tyngdacceleration som g”r att foster
kan utvecklas normalt (kom i h†g att under st”rre delen av
fosterutvecklingen s† „r ju fostret praktiskt taget tyngdl”st d„r det
ligger inne i livmodern omgiven av v„tska). Bor vi p† Mars ”ver en
l„ngre tid s† kommer det naturliga urvalet att selektera mot m„nniskor
som „r b„ttre anpassade till 0.38g „n 1g. Sen s† tar man ju med sig s†
mycket jord, v„xter och djur s† att man kan f† en visserligen inte lika
rik ekologi som p† Jorden men v„l en ekologi som kan leva p† Mars. F”rst
under jordliknande f”rh†llande vad g„ller tryck och temperatur, men med
tanke p† utvecklingen av gentekniken kan man nog s† sm†ninogom f† fram
organismer som kan klara av att leva p† Marsytan. Det finns faktiskt
organismer p† Jorden som skulle kunna ”verleva p† Mars utan n†gra
modifieringar - den jag t„nker p† „r Deinococcus Radiodurans. Det „r en
bakterie som t†l vakuum, uttorkning och framf”rallt str†lning: den bara
gapskrattar †t en str†ldos som „r tusen g†nger h”gre „n de tiotusen rem
helkroppsdos som „r absolut d”dande f”r en m„nniska - tusen rem
helkkropp „r inte absolut d”dande men n„stan: tiotusen rem „r absolut
d”dande. Klarar den av en str†ldos p† inemot 1-10 miljoner rem s† klarar
den galant av UV-str†lningen p† Marsytan.

Och vad g„ller tyngdl”sheten vid en marsf„rd s† finns det enkla
l”sningar p† det. Antingen utrustar man ryndskeppet med en centrifugdel
som den visserligan fiktiva men m”jliga skeppskonstruktionen Discovery
var
i A.C.C-roman 2001: ett rymd„ventyr. Eller s† g”r man skeppet delbart:
n„r drivfasen vid f„rdens b”rjan „r avslutad s† delar man p† skeppet i
tv† halvor hopbundna med en kabel och s„tter rotation p† hela
konkarongen s† att man f†r en nyttig tyngdacceleration i de tv†
skeppsdelarna. N„r man n„rmar sig m†let s† halar man in kabeln och
kopplar ihop skeppshalvorna igen s† att de blir en enhet inf”r
slutman”vern vid f„rdm†let. Och om man som i Kim Stanley Robinsons roman
Red Mars medf”r en liten men v„lbalanserad ekologin d„r m„nskligt avfall
- CO2, vatten†nga, urin och avf”ring anv„nds f”r odling av v„xter som
dels ger syre och dels ger mat †t folket ombord. Rymdskeppet i Red Mars
gjorde inte ”verfarten i tyngdl”st tillst†nd utan man hade en konstgjord
tyngdkraft (antingen delat skepp eller centrifug) som i b”rjan var p† 1g
men som s† sakteliga s„nktes till marsniv†n 0.38g n„r man n„rmade sig
Mars.

> Det har l„nge diskuteras genesisprojekt och skapande av jordlika nya
> planeter genom kickstart av evolution med urbakterier hj„lpta p† v„gen
> med inf”rande utifr†n av steg som naturligt uppst†tt h„r under miljarder
> av †r. Men det „r inte ens s„kert att m„nniskan skulle ”verleva p†
> jorden under en annan epok av evolutionen f”r n†got hundratal miljoner
> †r sedan exempelvis.
>
> M„nniskan „r sannolikt en dagsl„nda i relation till allt liv vi „r en
> del utav. Komplicerade livsformer blir antagligen s† k„nsliga att de
> inte kan sprida sig fr†n moderplaneten och b„sta beviset f”r det „r att
> galaxen inte redan „r koloniserad.

Det predikament M„nskligheten befinner sig i dag beror helt och h†llet
p† det patriarkala system som varit f”rh„rskande i drygt femtusen †r. De
m„nniskor som levde „nda fram till c.a. 10k †r sedan levde ett betydligt
mer h„lsosammare liv „n det liv som blev f”ljden av att vi ”vergick fr†n
samlande och jagande m„nniskor till att idka jordbruk: benen talar sitt
tydliga spr†k h„r. Och enligt Lasse Berg som skrivit boken "Skymning
”ver Kalahari" s† fanns det v„ldigt f† vapenskadade skelett som var
„ldre „n 10k †r mens vapenskadade skelett blev mer och mer vanliga sen
vi blev jordbrukare och vi bytte till ett patriarkalt styre. F”r att
citera sista avsnittet av TV-serien M„nsklighetens historia:

<$quote>

Saxat ur sista avsnittet av TV-serien "M„nsklighetens historia"

Under 5,000 †r, 14,500 krig har upp till 3.5 miljarder d”tt n„r man har
f”rs”kt sl† till med maximal styrka och p† maximalt avst†nd. Varje ny
generation har gett upphov till ett nytt vapen.

Vapenkapprustningen har p†g†tt sedan krigens begynnelse. Men ingen har
sett ett s†dant h„r vapen, den yttersta maktsymbolen: En atombomb.

Min kommentar: Med uppkomsten av k„rnvapen s† har patriarkatet n†tt v„gs
„nde eftersom kombinationen av patriarkat och k„rnvapen „r d”dsfarlig: I
en v„rld med sinande resurser, med nationer och maktblock med
k„rnvapeninnehav, s† kan kampen om de sinande resurserna l„tt nog f†
till f”ljd att dessa yttersta vapen s„tts in i en rasande slutstrid
vilken kan leda till M„nsklighetens utpl†ning och en „nde p† v†rt
sl„ktes alla ambitioner. F”r om vi f”rintar de levande m„nniskorna s†
f”rintar vi „ven *alla kommande generationer*: f”rintelsen sk„r n„mligen
av f”delsen och det „r endast via f”delsen som nya generation kan ta
plats i v„rlden. N†gon annan "inf”rselhamn" existerar n„mligen inte.

F”rfattaren Jonathan Shell gjorde det h„r v„ldigt tydligt i sin bok
"Jordens ”de", avsnitt tv† "den andra d”den". H„r diskuterar han just
vad M„nsklighetens f”rintelse skulle betyda och han f„ster stor uppm„rk-
samhet †t det h„r med att f”rintelsen sk„r av f”delsen som i ett slag
s.a.s. l†ser fast ALLA kommande generationer i en icke-existens. Vi
f”rest„ller oss g„rna M„nsklighetens f”rintelse som ett resultat av ett
allmord p† v†r art utf”rd med k„rnvapen, men det „r fel anser
f”rfattaren.
Han m†lar upp tv† scenarior f”r att belysa vad M„nsklighetens f”rintelse
verkligen inneb„r. I det f”rsta scenariot t„nker han sig ett stort
k„rnvapenkrig men d„r ett ett antal miljoner (s„g 10-100 miljoner)
m„nniskor
”verlever och Jorden fortfarande „r beboelig f”r M„nniskan. D† kan hon
f”r”ka sig igen och kanske s† sm†ningom uppn† liknande befolkningstal
som vi har i dag. I det andra scenariot t„nker han sig att n†got kommer
loss i v†r milj”, ex.vis n†got milj”gift eller ett "tyst" virus som i
ett slag g”r *alla* m„nniskor hundraprocentigt sterila men f”r ”vrigt
inte ber”var en enda m„nniska en endaste dag av deras liv. N„r M„nniskan
till sin fasa uppt„cker att det inte l„ngre f”ds n†gra barn s† m†ste hon
se F”rintelsens sp”ke i vit”gat: efter oss, inga fler m„nniskor. I ett
slag
har de framtida m”jliga m„nniskogenerationerna f”rvandlats till om”jliga
framtida generationer, och v„rlden skulle under en hundra†rsperiod
t”mmas
p† m„nniskor.


</$quote>

Men Arthur C. Clarke skrev i sin bok "Profiles Of The Future" ang†ende
resurser och k„rnteknologi ungef„r f”ljande. K„rnkemin befinner sig i
dag p† ungef„r samma stadium som den vanliga kemin befann sig i b”rjan
p† 1800-talet: vi k„nner bara till tv† s„tt att utvinna k„rnenergi och
det „r fission och fusion. Men det kan mycket v„l finnas andra v„gar att
utvinna k„rnenergi p† och som „r s„krare och billigare „n dagens
fission- och fusionsteknologi: vi har bara inte uppt„ckt dem „nnu. Och
vad resurser anbelangar s† skriver han i slutet av kapitel 12 i samma
bok f”ljande: "in this inconceivable enormous universe, we can never run
out of energy or matter. But we can all too easily run out of brains".
Ska bara ge ett exempel p† d„r anv„ndningen av hj„rnan kan hj„lpa oss
med en resursbrist och det „r koppar. I st”rre delen av I- och U-v„rlden
s† distribueras telefon- och datatrafik genom koppartr†d, men i
framtiden s† kommer mer och mer av datatrafiken att g† genom fiberoptik.
D† kommer v†ra kontors- och bostadsfastigheter att kunna bli rej„la
koppargruvor n„r man byter ut dagens koppartelekablar mot fiberkablar.
Och det „r rent otroliga m„ngder kopparkablar som „r "begravda" i v†ra
fastigheter i dag och som anv„nds f”r tele/datatrafik. Str”mkablarna
m†ste f”rst†s stanna kvar d„r de „r - „nda tills man uppt„cker ett
billigt rumstemperatursupraledande material som kan anv„ndas f”r
eldistribution - d† kan elkablarna "gr„vas fram" ur k†karna och
anv„ndas p† andra och nyttigare st„llen.


Och att M„nskligheten skulle vara en dagsl„nda avh„nger mera om vi
lyckas avskaffa patriarkatet medans tid „r och att vi ”verlever det h„r
†rhundradet med bibeh†llen men resurssn†lare h”gteknologi. G”r vi det s†
kan vi nog se framtiden an med st”rre optimism „n i dag. Det finns redan
tecken p† att vi s† sakteliga blir mera civiliserade i ordets r„tta
bem„rkelse. Ett exempel: F”re Balkankrigen s† s†g man p† v†ldt„kt under
krig som en mer eller mindre "normal" f”reteelse men n„r v„rldssamfundet
uppt„ckte att systematiska v†ldt„kter riktade mot "fiende"kvinnor
anv„ndes som vapen f”r att undergr„va samh„llsstrukturen hos "fienden",
dels i Balkankrigen och diverse krig i Afrika s† reagerade man och
inf”rde de h„r systematiska v†ldt„kterna som krigsf”rbrytelser och brott
mot m„nskligheten i diverse internationella statuter och f”rdrag, „ven
FN har anammat det h„r syns„ttet. Sen s† har m„nniskan faktiskt blivit
en "sn„llare" varelse „n hon var tidigare: mordfrekvensen (definierad
som antal mord per 100,000 inv†nare) har i stort sett fallit under hela
det f”rra seklet. Att leva i Vasatidens Sverige var extremt farligt
j„mf”rt med det „r i dag.

Cul8er alligator!
gaea - feminist & chunkawakan
--
/GAIA (Insulin User - 18th Anniversary :-) Ex-wife deceased :-(
Team OS/2 e-mail: cribo.j...@gaea.se (Primary)
Team eCs e-mail: gaian...@yahoo.com (Alternate)

Team VVW V†ga V„gra Windows
Chunkawakan Lakota/Sioux: H„st

[Mikael Forsberg]

Christer Jacobsson skrev 2014-03-31 05:34:
> On Wed, 26 Feb 2014 10:01:24 UTC, Mikael Forsberg
>

Kylsystem behövs inte om överskottsvärmen bara kan stråla rakt ut i
rymden. Det handlar då om att spegla bort all strålning från farkosten i
motsatt riktning än den man vill färdas mot. VASIMIR kan vara en tänkbar
metod om än lite futuristiskt med magnetfält liknande drömmen om
fusionsreaktorer. Sedan är det så att raketer bortom solsystemet inte
behöver bry sig i hastigheten utan snarare livslängden eftersom vi som
skickar ut den inte kommer att kunna följa resan ändå när det handlar om
åtskilliga generationer människor den måste överleva innan den når
någonstans.

Där kan sci-fi intresserade kanske tänka på filmen då VOYAGER återvände
till sin skapare som V'GER även om den filmen är lika
verklighetsfrämmande som alla andra när det gäller kontakt med andra
tänkta civilisationer.

Nu är det samtidigt så att vi är anpassade till evig förändring i
omgivningen och även om vi har med oss flera kilo bakterier ständigt
inom oss, främst i matsmältningssystemet, så krävs det variation för att
upprätthålla funktionerna för att möta förändringar om inte förmågan ska
förloras. Det som inte behövs och används ger inte kroppen signal om att
arbeta med och precis som muskler exempelvis förtvinar kraften och
sammantaget utan de strider kroppen i normalläge möter på jorden så kan
hela organismen haverera.

Det har gjorts experiment med konstgjord miljö hermetiskt sluten för
människor under lång tid och oavsett hur väl förberett det varit så
fungerar det inte. Bland annat byggdes en stor anläggning i USA för att
studera människor helt fysiskt isolerade från omgivningen i en
konstgjort naturlig värld och komplett ekosystem med tanke på eventuella
framtida långfärder till nya världar under många år eller kanske
generationer, men det fungerar inte ens när bygget står på jorden och
självfallet inte ute i rymden.

Även flercelliga djur kan ha en remarkabel överlevnadsförmåga med tanke
på ditt bakterieexempel, under för oss extrema förhållanden. Björndjuret
eller trögkryparen är ett sådant exempel, även om den saknar DNA
reparationsförmåga vad det verkar som.

http://www.djur.cob.lu.se/Djurartiklar/Tardigr.html

De variationer vi klarar att anpassa oss till här på jorden är ytterst
små i det stora hela även om det upplevs enastående för oss att göra
något väl utöver genomsnittet.

>
> Och vad g„ller tyngdl”sheten vid en marsf„rd s† finns det enkla
> l”sningar p† det. Antingen utrustar man ryndskeppet med en centrifugdel
> som den visserligan fiktiva men m”jliga skeppskonstruktionen Discovery
> var
> i A.C.C-roman 2001: ett rymd„ventyr. Eller s† g”r man skeppet delbart:
> n„r drivfasen vid f„rdens b”rjan „r avslutad s† delar man p† skeppet i
> tv† halvor hopbundna med en kabel och s„tter rotation p† hela
> konkarongen s† att man f†r en nyttig tyngdacceleration i de tv†
> skeppsdelarna. N„r man n„rmar sig m†let s† halar man in kabeln och
> kopplar ihop skeppshalvorna igen s† att de blir en enhet inf”r
> slutman”vern vid f„rdm†let. Och om man som i Kim Stanley Robinsons roman
> Red Mars medf”r en liten men v„lbalanserad ekologin d„r m„nskligt avfall
> - CO2, vatten†nga, urin och avf”ring anv„nds f”r odling av v„xter som
> dels ger syre och dels ger mat †t folket ombord. Rymdskeppet i Red Mars
> gjorde inte ”verfarten i tyngdl”st tillst†nd utan man hade en konstgjord
> tyngdkraft (antingen delat skepp eller centrifug) som i b”rjan var p† 1g
> men som s† sakteliga s„nktes till marsniv†n 0.38g n„r man n„rmade sig
> Mars.

Gravitationen har vi egentligen inte riktigt löst än men rotation ger en
visserligen konstgjord sådan, det vet vi inte heller om människan klarar
balansmässigt bland annat under längre perioder.

Jag vill hävda att det mördades fler människor förra seklet än något
annat. Genetiskt sett har vi inte blivit ett dugg snällare även om
samhället och ökad medvetandegrad gör det möjligt att leva fler
tillsammans, men det hindrar inte styrande psykopater från att ständigt
skapa krig.

Världssamfundet är en bluff bestående av en relativt liten grupp som
utger sig för att representera massor trots att de sällan har stöd av
flertalet, om de visste sanningen, för vad de i själva verket ställer
till med i sin egna strävan.

Desto större och mer komplicerade varelser blir, desto känsligare, och
överlevnadsförmågan sjunker för stora förändringar även om
anpassningsförmågan blir allt mer sofistikerad.

PS. Väldigt intressanta saker du lägger fram. DS