Google Groups no longer supports new Usenet posts or subscriptions. Historical content remains viewable.
Dismiss
Paradiset?
14 views
Skip to first unread message
Hakvinius
Jun 5, 2012, 2:53:27 PM6/5/12
to
"Kuba är ett fantastiskt exempel på hur man under mycket fattiga
förhållanden kan uppnå folkligt deltagande och ekonomisk rättvisa."
Lars Ohly, Dagens Politik 27/12 1996
<CITAT>
Kubas snittlöner har ökat 17 procent den senaste femårsperioden, men är
fortfarande extremt låga, enligt siffror från statistikmyndigheten One.
Fast den officiella lönen är oftast bara en mindre del av inofficiella
inkomsten, säger en Kubaexpert.
2011 tjänade en genomsnittlig kuban 455 kubanska peso i månaden. Det
motsvarar 142 kronor, alltså cirka 70 öre i timmen. 2006 låg samma lön
på 387 kubanska peso.
Hur kan man leva på så lite pengar?
Det kan man inte, säger Maria Padrón Hernandez, socialantropolog vid
Göteborgs universitet, som i höst lägger fram sin doktorsavhandling om
vardagsekonomi och moral i Kuba.
– Min forskning visar att lönen inte räcker till. Alla jag har
intervjuat har uppgett detta som ett stort problem. Pengarna som ett
jobb ger räcker inte till, så är det. Man får ”hitta på” andra sätt att
tjäna pengar. Att jaga ”påhitt” är något som alla kubaner tycks syssla med.
Men för att förstå det extremt låga löneläget på Kuba måste man sätta
lönen i relation till levnadsomkostnaderna, påpekar Maria Padrón
Hernandez. Mycket är gratis, eller nästan gratis, för kubanerna. Utöver
fri undervisning och sjukvård kostar boendet i princip ingenting.
Nästan alla äger sin lägenhet eller sitt hus, utan att ha lån, och
vatten och sophämtning betalar staten. Elen är subventionerad, fast
priset på el har stigit. Den totala kostnaden för telefon belastar inte
den enskilde konsumenten, ändå är det långt från alla som har råd att ha
en telefon, säger Maria Padrón Hernandez.
Varje familj får också en ranson med basvaror som salt, socker, ris,
bönor, matolja och bröd. Den ransonen är dock bara tillräcklig för
ungefär en halv månads förbrukning. Ransonerat kött får man bara någon
gång i månaden och grönsaker ingår inte alls i månadsransonen.
– Dessutom är systemet otillförlitligt. Man vet aldrig när man får sina
varor, eller om man får dem alls.
Den officiella lön man tjänar räcker inte heller till att köpa all den
mat man behöver, även om kubanerna kan handla i butiker som är billigare
än de butiker som turister tillåts handla i.
Att få ihop pengar till kläder är också något som bekymrar den vanlige
kubanen.
Och är man sjuk kan det vara extra jobbigt. Vanliga mediciner som säljs
på apoteken kostar inte så mycket, men urvalet är litet. En sjuk
människa behöver inte sällan skaffa fram mediciner på den inofficiella
marknaden, den svarta.
– Alla köper, eller säljer, varor och tjänster på den svarta marknaden.
Alla är beroende av den svarta marknaden för att få tag på det man
behöver, eller för att tjäna de extra pengar som är nödvändiga för ett
acceptabelt liv.
De som har något slag av resurs, exempelvis ett rum att hyra ut eller en
särskild kunskap om hur man klipper hår, fixar naglar eller lägger
klinkers, måste utnyttja den, säger Maria Padrón Hernandez.
Samtidigt är den svarta marknaden osäker. Den är olaglig. Man kan åka
dit. Och den genererar inga pengar till ens socialförsäkring eller pension.
För att överleva har kubanerna lagt sig till med en särskild moral. Att
ta från staten, om nu staten inte ger en vad man behöver, är inte stöld.
Istället säger man att man ”fått tag på” grejer.
– Även en statlig anställning är en resurs på den svarta marknaden. Folk
talar sällan om den lön de har. Den betyder inte så mycket. Istället ser
man anställningen som en möjlighet att ”få tag på” det man behöver,
något att äta, eller sälja vidare.
Kubaner förväntar sig att staten ska ge dem ett gott liv, menar Maria
Padrón Hernandez.
När man inte får det ser man det som att staten har svikit. Staten har
begått ett moraliskt övertramp. Därför har man rätt att utnyttja sin
position.
Fast man ska inte glömma att en statlig anställning ger mycket mer än en
liten lön och mer eller mindre olagliga möjligheter att få tag på
nödvändigheter. Det är också vanligt att man får en del av sin lön in
natura: mat, prylar med mera.
Anställningen ses också som en möjlighet att visa upp en legitim
aktivitet gentemot polis och myndigheter. Har man den i ryggen är man
tryggare när man skaffar inkomster på den svarta marknaden.
En statlig anställning, som exempelvis lärare, läkare, veterinär eller
dylikt, ger också en viss status som är åtråvärd, säger Maria Padrón
Hernandez.
– Många som skulle kunna öppna en pizzeria och tjäna mer pengar än vad
anställningen ger gör det inte. ”Jag jobbar för kärleken till mitt
jobb”, är en vanlig kommentar jag hört. Man får inte glömma att lönen
inte är allt. Det finns andra motiv för att jobba. Det är ju en sanning
även här i Sverige.
</CITAT>
Källa:
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/har-ar-snittlonen-70-ore_7255657.svd
--
"Socialismen kommer att förbli populär så länge människorna finner
hoppet om att det också ska gå dåligt för andra viktigare än att det
också ska gå bra för dem."
(Hans Habe)
förhållanden kan uppnå folkligt deltagande och ekonomisk rättvisa."
Lars Ohly, Dagens Politik 27/12 1996
<CITAT>
Kubas snittlöner har ökat 17 procent den senaste femårsperioden, men är
fortfarande extremt låga, enligt siffror från statistikmyndigheten One.
Fast den officiella lönen är oftast bara en mindre del av inofficiella
inkomsten, säger en Kubaexpert.
2011 tjänade en genomsnittlig kuban 455 kubanska peso i månaden. Det
motsvarar 142 kronor, alltså cirka 70 öre i timmen. 2006 låg samma lön
på 387 kubanska peso.
Hur kan man leva på så lite pengar?
Det kan man inte, säger Maria Padrón Hernandez, socialantropolog vid
Göteborgs universitet, som i höst lägger fram sin doktorsavhandling om
vardagsekonomi och moral i Kuba.
– Min forskning visar att lönen inte räcker till. Alla jag har
intervjuat har uppgett detta som ett stort problem. Pengarna som ett
jobb ger räcker inte till, så är det. Man får ”hitta på” andra sätt att
tjäna pengar. Att jaga ”påhitt” är något som alla kubaner tycks syssla med.
Men för att förstå det extremt låga löneläget på Kuba måste man sätta
lönen i relation till levnadsomkostnaderna, påpekar Maria Padrón
Hernandez. Mycket är gratis, eller nästan gratis, för kubanerna. Utöver
fri undervisning och sjukvård kostar boendet i princip ingenting.
Nästan alla äger sin lägenhet eller sitt hus, utan att ha lån, och
vatten och sophämtning betalar staten. Elen är subventionerad, fast
priset på el har stigit. Den totala kostnaden för telefon belastar inte
den enskilde konsumenten, ändå är det långt från alla som har råd att ha
en telefon, säger Maria Padrón Hernandez.
Varje familj får också en ranson med basvaror som salt, socker, ris,
bönor, matolja och bröd. Den ransonen är dock bara tillräcklig för
ungefär en halv månads förbrukning. Ransonerat kött får man bara någon
gång i månaden och grönsaker ingår inte alls i månadsransonen.
– Dessutom är systemet otillförlitligt. Man vet aldrig när man får sina
varor, eller om man får dem alls.
Den officiella lön man tjänar räcker inte heller till att köpa all den
mat man behöver, även om kubanerna kan handla i butiker som är billigare
än de butiker som turister tillåts handla i.
Att få ihop pengar till kläder är också något som bekymrar den vanlige
kubanen.
Och är man sjuk kan det vara extra jobbigt. Vanliga mediciner som säljs
på apoteken kostar inte så mycket, men urvalet är litet. En sjuk
människa behöver inte sällan skaffa fram mediciner på den inofficiella
marknaden, den svarta.
– Alla köper, eller säljer, varor och tjänster på den svarta marknaden.
Alla är beroende av den svarta marknaden för att få tag på det man
behöver, eller för att tjäna de extra pengar som är nödvändiga för ett
acceptabelt liv.
De som har något slag av resurs, exempelvis ett rum att hyra ut eller en
särskild kunskap om hur man klipper hår, fixar naglar eller lägger
klinkers, måste utnyttja den, säger Maria Padrón Hernandez.
Samtidigt är den svarta marknaden osäker. Den är olaglig. Man kan åka
dit. Och den genererar inga pengar till ens socialförsäkring eller pension.
För att överleva har kubanerna lagt sig till med en särskild moral. Att
ta från staten, om nu staten inte ger en vad man behöver, är inte stöld.
Istället säger man att man ”fått tag på” grejer.
– Även en statlig anställning är en resurs på den svarta marknaden. Folk
talar sällan om den lön de har. Den betyder inte så mycket. Istället ser
man anställningen som en möjlighet att ”få tag på” det man behöver,
något att äta, eller sälja vidare.
Kubaner förväntar sig att staten ska ge dem ett gott liv, menar Maria
Padrón Hernandez.
När man inte får det ser man det som att staten har svikit. Staten har
begått ett moraliskt övertramp. Därför har man rätt att utnyttja sin
position.
Fast man ska inte glömma att en statlig anställning ger mycket mer än en
liten lön och mer eller mindre olagliga möjligheter att få tag på
nödvändigheter. Det är också vanligt att man får en del av sin lön in
natura: mat, prylar med mera.
Anställningen ses också som en möjlighet att visa upp en legitim
aktivitet gentemot polis och myndigheter. Har man den i ryggen är man
tryggare när man skaffar inkomster på den svarta marknaden.
En statlig anställning, som exempelvis lärare, läkare, veterinär eller
dylikt, ger också en viss status som är åtråvärd, säger Maria Padrón
Hernandez.
– Många som skulle kunna öppna en pizzeria och tjäna mer pengar än vad
anställningen ger gör det inte. ”Jag jobbar för kärleken till mitt
jobb”, är en vanlig kommentar jag hört. Man får inte glömma att lönen
inte är allt. Det finns andra motiv för att jobba. Det är ju en sanning
även här i Sverige.
</CITAT>
Källa:
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/har-ar-snittlonen-70-ore_7255657.svd
--
"Socialismen kommer att förbli populär så länge människorna finner
hoppet om att det också ska gå dåligt för andra viktigare än att det
också ska gå bra för dem."
(Hans Habe)
Avos
Jun 5, 2012, 3:29:51 PM6/5/12
to
Hakvinius<hakv...@hotmail.com> wrote:
> "Kuba är ett fantastiskt exempel på hur man under mycket fattiga
> förhållanden kan uppnå folkligt deltagande och ekonomisk rättvisa."
> Lars Ohly, Dagens Politik 27/12 1996
> <CITAT>
> Kubas snittlöner har ökat 17 procent den senaste femårsperioden, men är
> fortfarande extremt låga, enligt siffror från statistikmyndigheten One.
> Fast den officiella lönen är oftast bara en mindre del av inofficiella
> inkomsten, säger en Kubaexpert.
> 2011 tjänade en genomsnittlig kuban 455 kubanska peso i månaden. Det
> motsvarar 142 kronor, alltså cirka 70 öre i timmen. 2006 låg samma lön
> på 387 kubanska peso.
> Hur kan man leva på så lite pengar?
Android Usenet Reader
http://android.newsgroupstats.hk
Hakvinius
Jun 5, 2012, 3:38:35 PM6/5/12
to
Avos skrev 2012-06-05 21:29:
>
>
> Hakvinius<hakv...@hotmail.com> wrote:
>> "Kuba är ett fantastiskt exempel på hur man under mycket fattiga
>> förhållanden kan uppnå folkligt deltagande och ekonomisk rättvisa."
>> Lars Ohly, Dagens Politik 27/12 1996
>> <CITAT>
>> Kubas snittlöner har ökat 17 procent den senaste femårsperioden, men
>> är fortfarande extremt låga, enligt siffror från statistikmyndigheten
>> One. Fast den officiella lönen är oftast bara en mindre del av
>> inofficiella inkomsten, säger en Kubaexpert.
>> 2011 tjänade en genomsnittlig kuban 455 kubanska peso i månaden. Det
>> motsvarar 142 kronor, alltså cirka 70 öre i timmen. 2006 låg samma lön
>> på 387 kubanska peso.
>> Hur kan man leva på så lite pengar?
>
>
>
>
>
> Det går förstås bra beroende på vilken valutakurs som gäller. Exempelvis
> min förra fru tjänade 120 rubel i månaden.En av de lägsta lönerna. hyran
> gick på 2.40 rubel, maten 40 rubel, nettot efter att utgifterna betalats
> var faktiskt större än i sverige.
>
>
Du kan ju läsa resten av artikeln också...
>
>
> Hakvinius<hakv...@hotmail.com> wrote:
>> "Kuba är ett fantastiskt exempel på hur man under mycket fattiga
>> förhållanden kan uppnå folkligt deltagande och ekonomisk rättvisa."
>> Lars Ohly, Dagens Politik 27/12 1996
>> <CITAT>
>> Kubas snittlöner har ökat 17 procent den senaste femårsperioden, men
>> är fortfarande extremt låga, enligt siffror från statistikmyndigheten
>> One. Fast den officiella lönen är oftast bara en mindre del av
>> inofficiella inkomsten, säger en Kubaexpert.
>> 2011 tjänade en genomsnittlig kuban 455 kubanska peso i månaden. Det
>> motsvarar 142 kronor, alltså cirka 70 öre i timmen. 2006 låg samma lön
>> på 387 kubanska peso.
>> Hur kan man leva på så lite pengar?
>
>
>
>
>
> Det går förstås bra beroende på vilken valutakurs som gäller. Exempelvis
> min förra fru tjänade 120 rubel i månaden.En av de lägsta lönerna. hyran
> gick på 2.40 rubel, maten 40 rubel, nettot efter att utgifterna betalats
> var faktiskt större än i sverige.
>
>
Sedan är valutan Kubanska peso (CUP), om det nu skulle råda någon tvekan
om det... Turister använder en annan valuta, CUC.
Mikael Forsberg
Jun 5, 2012, 4:10:48 PM6/5/12
to
On 2012-06-05 21:29, Avos wrote:
>
>
> Hakvinius<hakv...@hotmail.com> wrote:
>> "Kuba är ett fantastiskt exempel på hur man under mycket fattiga
>> förhållanden kan uppnå folkligt deltagande och ekonomisk rättvisa."
>> Lars Ohly, Dagens Politik 27/12 1996
>> <CITAT>
>> Kubas snittlöner har ökat 17 procent den senaste femårsperioden, men
>> är fortfarande extremt låga, enligt siffror från statistikmyndigheten
>> One. Fast den officiella lönen är oftast bara en mindre del av
>> inofficiella inkomsten, säger en Kubaexpert.
>> 2011 tjänade en genomsnittlig kuban 455 kubanska peso i månaden. Det
>> motsvarar 142 kronor, alltså cirka 70 öre i timmen. 2006 låg samma lön
>> på 387 kubanska peso.
>> Hur kan man leva på så lite pengar?
>
>
>
>
>
> Det går förstås bra beroende på vilken valutakurs som gäller. Exempelvis
> min förra fru tjänade 120 rubel i månaden.En av de lägsta lönerna. hyran
> gick på 2.40 rubel, maten 40 rubel, nettot efter att utgifterna betalats
> var faktiskt större än i sverige.
Judarnas valutor (värdelösa papperslappar) bygger på skuldsättning då de
>
>
> Hakvinius<hakv...@hotmail.com> wrote:
>> "Kuba är ett fantastiskt exempel på hur man under mycket fattiga
>> förhållanden kan uppnå folkligt deltagande och ekonomisk rättvisa."
>> Lars Ohly, Dagens Politik 27/12 1996
>> <CITAT>
>> Kubas snittlöner har ökat 17 procent den senaste femårsperioden, men
>> är fortfarande extremt låga, enligt siffror från statistikmyndigheten
>> One. Fast den officiella lönen är oftast bara en mindre del av
>> inofficiella inkomsten, säger en Kubaexpert.
>> 2011 tjänade en genomsnittlig kuban 455 kubanska peso i månaden. Det
>> motsvarar 142 kronor, alltså cirka 70 öre i timmen. 2006 låg samma lön
>> på 387 kubanska peso.
>> Hur kan man leva på så lite pengar?
>
>
>
>
>
> Det går förstås bra beroende på vilken valutakurs som gäller. Exempelvis
> min förra fru tjänade 120 rubel i månaden.En av de lägsta lönerna. hyran
> gick på 2.40 rubel, maten 40 rubel, nettot efter att utgifterna betalats
> var faktiskt större än i sverige.
inte har någon täckning som USD och Jewro inte har på något vis så hela
länderna hamnar alltid i en påhittad skuldkris. Det går bra tills vidare
och när det kör sig helt får man begå lite folkmord och bomba sönder
andra länder för att stjäla deras tillgångar.
gluden
Jun 6, 2012, 12:30:52 PM6/6/12
to
Mikael Forsberg skrev 2012-06-05 22:10:
> On 2012-06-05 21:29, Avos wrote:
>>
>>
>> Hakvinius<hakv...@hotmail.com> wrote:
>>> "Kuba är ett fantastiskt exempel på hur man under mycket fattiga
>>> förhållanden kan uppnå folkligt deltagande och ekonomisk rättvisa."
>>> Lars Ohly, Dagens Politik 27/12 1996
>>> <CITAT>
>>> Kubas snittlöner har ökat 17 procent den senaste femårsperioden, men
>>> är fortfarande extremt låga, enligt siffror från statistikmyndigheten
>>> One. Fast den officiella lönen är oftast bara en mindre del av
>>> inofficiella inkomsten, säger en Kubaexpert.
>>> 2011 tjänade en genomsnittlig kuban 455 kubanska peso i månaden. Det
>>> motsvarar 142 kronor, alltså cirka 70 öre i timmen. 2006 låg samma lön
>>> på 387 kubanska peso.
>>> Hur kan man leva på så lite pengar?
>>
>>
>>
>>
>>
>> Det går förstås bra beroende på vilken valutakurs som gäller. Exempelvis
>> min förra fru tjänade 120 rubel i månaden.En av de lägsta lönerna. hyran
>> gick på 2.40 rubel, maten 40 rubel, nettot efter att utgifterna betalats
>> var faktiskt större än i sverige.
>
> Judarnas valutor (värdelösa papperslappar) bygger på skuldsättning då de
> inte har någon täckning som USD och Jewro inte har på något vis så hela
> länderna hamnar alltid i en påhittad skuldkris.
>
....och därför har kubanerna det mycket bättre än judarna, eller?
> On 2012-06-05 21:29, Avos wrote:
>>
>>
>> Hakvinius<hakv...@hotmail.com> wrote:
>>> "Kuba är ett fantastiskt exempel på hur man under mycket fattiga
>>> förhållanden kan uppnå folkligt deltagande och ekonomisk rättvisa."
>>> Lars Ohly, Dagens Politik 27/12 1996
>>> <CITAT>
>>> Kubas snittlöner har ökat 17 procent den senaste femårsperioden, men
>>> är fortfarande extremt låga, enligt siffror från statistikmyndigheten
>>> One. Fast den officiella lönen är oftast bara en mindre del av
>>> inofficiella inkomsten, säger en Kubaexpert.
>>> 2011 tjänade en genomsnittlig kuban 455 kubanska peso i månaden. Det
>>> motsvarar 142 kronor, alltså cirka 70 öre i timmen. 2006 låg samma lön
>>> på 387 kubanska peso.
>>> Hur kan man leva på så lite pengar?
>>
>>
>>
>>
>>
>> Det går förstås bra beroende på vilken valutakurs som gäller. Exempelvis
>> min förra fru tjänade 120 rubel i månaden.En av de lägsta lönerna. hyran
>> gick på 2.40 rubel, maten 40 rubel, nettot efter att utgifterna betalats
>> var faktiskt större än i sverige.
>
> Judarnas valutor (värdelösa papperslappar) bygger på skuldsättning då de
> inte har någon täckning som USD och Jewro inte har på något vis så hela
> länderna hamnar alltid i en påhittad skuldkris.
>
GLUDEN
gluden
Jun 6, 2012, 1:07:20 PM6/6/12
to
Hakvinius skrev 2012-06-05 20:53:
> "Kuba �r ett fantastiskt exempel p� hur man under mycket fattiga
> f�rh�llanden kan uppn� folkligt deltagande och ekonomisk r�ttvisa."
> fortfarande extremt l�ga, enligt siffror fr�n statistikmyndigheten One.
> Fast den officiella l�nen �r oftast bara en mindre del av inofficiella
> inkomsten, s�ger en Kubaexpert.
>
> 2011 tj�nade en genomsnittlig kuban 455 kubanska peso i m�naden. Det
> motsvarar 142 kronor, allts� cirka 70 �re i timmen. 2006 l�g samma l�n
> p� 387 kubanska peso.
>
> Hur kan man leva p� s� lite pengar?
>
> Det kan man inte, s�ger Maria Padr�n Hernandez, socialantropolog vid
> G�teborgs universitet, som i h�st l�gger fram sin doktorsavhandling om
> tj�na pengar. Att jaga �p�hitt� �r n�got som alla kubaner tycks syssla med.
>
> Men f�r att f�rst� det extremt l�ga l�nel�get p� Kuba m�ste man s�tta
> l�nen i relation till levnadsomkostnaderna, p�pekar Maria Padr�n
> Hernandez. Mycket �r gratis, eller n�stan gratis, f�r kubanerna. Ut�ver
> fri undervisning och sjukv�rd kostar boendet i princip ingenting.
>
> N�stan alla �ger sin l�genhet eller sitt hus, utan att ha l�n, och
> vatten och soph�mtning betalar staten. Elen �r subventionerad, fast
> priset p� el har stigit. Den totala kostnaden f�r telefon belastar inte
> den enskilde konsumenten, �nd� �r det l�ngt fr�n alla som har r�d att ha
> en telefon, s�ger Maria Padr�n Hernandez.
>
> Varje familj f�r ocks� en ranson med basvaror som salt, socker, ris,
> b�nor, matolja och br�d. Den ransonen �r dock bara tillr�cklig f�r
> ungef�r en halv m�nads f�rbrukning. Ransonerat k�tt f�r man bara n�gon
> g�ng i m�naden och gr�nsaker ing�r inte alls i m�nadsransonen.
>
> � Dessutom �r systemet otillf�rlitligt. Man vet aldrig n�r man f�r sina
> varor, eller om man f�r dem alls.
>
> Den officiella l�n man tj�nar r�cker inte heller till att k�pa all den
> mat man beh�ver, �ven om kubanerna kan handla i butiker som �r billigare
> �n de butiker som turister till�ts handla i.
>
> Att f� ihop pengar till kl�der �r ocks� n�got som bekymrar den vanlige
> kubanen.
>
> Och �r man sjuk kan det vara extra jobbigt. Vanliga mediciner som s�ljs
> p� apoteken kostar inte s� mycket, men urvalet �r litet. En sjuk
> m�nniska beh�ver inte s�llan skaffa fram mediciner p� den inofficiella
> marknaden, den svarta.
>
> � Alla k�per, eller s�ljer, varor och tj�nster p� den svarta marknaden.
> Alla �r beroende av den svarta marknaden f�r att f� tag p� det man
> beh�ver, eller f�r att tj�na de extra pengar som �r n�dv�ndiga f�r ett
> acceptabelt liv.
>
> De som har n�got slag av resurs, exempelvis ett rum att hyra ut eller en
> s�rskild kunskap om hur man klipper h�r, fixar naglar eller l�gger
> klinkers, m�ste utnyttja den, s�ger Maria Padr�n Hernandez.
>
> Samtidigt �r den svarta marknaden os�ker. Den �r olaglig. Man kan �ka
> dit. Och den genererar inga pengar till ens socialf�rs�kring eller pension.
>
> F�r att �verleva har kubanerna lagt sig till med en s�rskild moral. Att
> ta fr�n staten, om nu staten inte ger en vad man beh�ver, �r inte st�ld.
> Ist�llet s�ger man att man �f�tt tag p� grejer.
>
> � �ven en statlig anst�llning �r en resurs p� den svarta marknaden. Folk
> talar s�llan om den l�n de har. Den betyder inte s� mycket. Ist�llet ser
> man anst�llningen som en m�jlighet att �f� tag p� det man beh�ver,
> n�got att �ta, eller s�lja vidare.
>
> Kubaner f�rv�ntar sig att staten ska ge dem ett gott liv, menar Maria
> Padr�n Hernandez.
>
> N�r man inte f�r det ser man det som att staten har svikit. Staten har
> beg�tt ett moraliskt �vertramp. D�rf�r har man r�tt att utnyttja sin
> position.
>
> Fast man ska inte gl�mma att en statlig anst�llning ger mycket mer �n en
> liten l�n och mer eller mindre olagliga m�jligheter att f� tag p�
> n�dv�ndigheter. Det �r ocks� vanligt att man f�r en del av sin l�n in
> aktivitet gentemot polis och myndigheter. Har man den i ryggen �r man
> tryggare n�r man skaffar inkomster p� den svarta marknaden.
>
> En statlig anst�llning, som exempelvis l�rare, l�kare, veterin�r eller
> dylikt, ger ocks� en viss status som �r �tr�v�rd, s�ger Maria Padr�n
> Hernandez.
>
> � M�nga som skulle kunna �ppna en pizzeria och tj�na mer pengar �n vad
> anst�llningen ger g�r det inte. �Jag jobbar f�r k�rleken till mitt
> jobb�, �r en vanlig kommentar jag h�rt. Man f�r inte gl�mma att l�nen
> inte �r allt. Det finns andra motiv f�r att jobba. Det �r ju en sanning
> �ven h�r i Sverige.
> </CITAT>
>
> K�lla:
> http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/har-ar-snittlonen-70-ore_7255657.svd
>
>
Det viktigaste ur ett socialistiskt perspektiv �r ju att r�ttvisa r�der,
och visst �r det r�ttvist n�r alla lever under verkligt d�liga
f�rh�llanden. Allts� �r Kuba socialisternas paradis.
GLUDEN
> "Kuba �r ett fantastiskt exempel p� hur man under mycket fattiga
> f�rh�llanden kan uppn� folkligt deltagande och ekonomisk r�ttvisa."
> Lars Ohly, Dagens Politik 27/12 1996
>
> <CITAT>
> Kubas snittl�ner har �kat 17 procent den senaste fem�rsperioden, men �r
>
> <CITAT>
> fortfarande extremt l�ga, enligt siffror fr�n statistikmyndigheten One.
> Fast den officiella l�nen �r oftast bara en mindre del av inofficiella
> inkomsten, s�ger en Kubaexpert.
>
> 2011 tj�nade en genomsnittlig kuban 455 kubanska peso i m�naden. Det
> motsvarar 142 kronor, allts� cirka 70 �re i timmen. 2006 l�g samma l�n
> p� 387 kubanska peso.
>
> Hur kan man leva p� s� lite pengar?
>
> Det kan man inte, s�ger Maria Padr�n Hernandez, socialantropolog vid
> G�teborgs universitet, som i h�st l�gger fram sin doktorsavhandling om
> vardagsekonomi och moral i Kuba.
>
> � Min forskning visar att l�nen inte r�cker till. Alla jag har
>
> intervjuat har uppgett detta som ett stort problem. Pengarna som ett
> jobb ger r�cker inte till, s� �r det. Man f�r �hitta p� andra s�tt att
> tj�na pengar. Att jaga �p�hitt� �r n�got som alla kubaner tycks syssla med.
>
> Men f�r att f�rst� det extremt l�ga l�nel�get p� Kuba m�ste man s�tta
> l�nen i relation till levnadsomkostnaderna, p�pekar Maria Padr�n
> Hernandez. Mycket �r gratis, eller n�stan gratis, f�r kubanerna. Ut�ver
> fri undervisning och sjukv�rd kostar boendet i princip ingenting.
>
> N�stan alla �ger sin l�genhet eller sitt hus, utan att ha l�n, och
> vatten och soph�mtning betalar staten. Elen �r subventionerad, fast
> priset p� el har stigit. Den totala kostnaden f�r telefon belastar inte
> den enskilde konsumenten, �nd� �r det l�ngt fr�n alla som har r�d att ha
> en telefon, s�ger Maria Padr�n Hernandez.
>
> Varje familj f�r ocks� en ranson med basvaror som salt, socker, ris,
> b�nor, matolja och br�d. Den ransonen �r dock bara tillr�cklig f�r
> ungef�r en halv m�nads f�rbrukning. Ransonerat k�tt f�r man bara n�gon
> g�ng i m�naden och gr�nsaker ing�r inte alls i m�nadsransonen.
>
> � Dessutom �r systemet otillf�rlitligt. Man vet aldrig n�r man f�r sina
> varor, eller om man f�r dem alls.
>
> Den officiella l�n man tj�nar r�cker inte heller till att k�pa all den
> mat man beh�ver, �ven om kubanerna kan handla i butiker som �r billigare
> �n de butiker som turister till�ts handla i.
>
> Att f� ihop pengar till kl�der �r ocks� n�got som bekymrar den vanlige
> kubanen.
>
> Och �r man sjuk kan det vara extra jobbigt. Vanliga mediciner som s�ljs
> p� apoteken kostar inte s� mycket, men urvalet �r litet. En sjuk
> m�nniska beh�ver inte s�llan skaffa fram mediciner p� den inofficiella
> marknaden, den svarta.
>
> � Alla k�per, eller s�ljer, varor och tj�nster p� den svarta marknaden.
> Alla �r beroende av den svarta marknaden f�r att f� tag p� det man
> beh�ver, eller f�r att tj�na de extra pengar som �r n�dv�ndiga f�r ett
> acceptabelt liv.
>
> De som har n�got slag av resurs, exempelvis ett rum att hyra ut eller en
> s�rskild kunskap om hur man klipper h�r, fixar naglar eller l�gger
> klinkers, m�ste utnyttja den, s�ger Maria Padr�n Hernandez.
>
> Samtidigt �r den svarta marknaden os�ker. Den �r olaglig. Man kan �ka
> dit. Och den genererar inga pengar till ens socialf�rs�kring eller pension.
>
> F�r att �verleva har kubanerna lagt sig till med en s�rskild moral. Att
> ta fr�n staten, om nu staten inte ger en vad man beh�ver, �r inte st�ld.
> Ist�llet s�ger man att man �f�tt tag p� grejer.
>
> � �ven en statlig anst�llning �r en resurs p� den svarta marknaden. Folk
> talar s�llan om den l�n de har. Den betyder inte s� mycket. Ist�llet ser
> man anst�llningen som en m�jlighet att �f� tag p� det man beh�ver,
> n�got att �ta, eller s�lja vidare.
>
> Kubaner f�rv�ntar sig att staten ska ge dem ett gott liv, menar Maria
> Padr�n Hernandez.
>
> N�r man inte f�r det ser man det som att staten har svikit. Staten har
> beg�tt ett moraliskt �vertramp. D�rf�r har man r�tt att utnyttja sin
> position.
>
> Fast man ska inte gl�mma att en statlig anst�llning ger mycket mer �n en
> liten l�n och mer eller mindre olagliga m�jligheter att f� tag p�
> n�dv�ndigheter. Det �r ocks� vanligt att man f�r en del av sin l�n in
> natura: mat, prylar med mera.
>
> Anst�llningen ses ocks� som en m�jlighet att visa upp en legitim
>
> aktivitet gentemot polis och myndigheter. Har man den i ryggen �r man
> tryggare n�r man skaffar inkomster p� den svarta marknaden.
>
> En statlig anst�llning, som exempelvis l�rare, l�kare, veterin�r eller
> dylikt, ger ocks� en viss status som �r �tr�v�rd, s�ger Maria Padr�n
> Hernandez.
>
> � M�nga som skulle kunna �ppna en pizzeria och tj�na mer pengar �n vad
> anst�llningen ger g�r det inte. �Jag jobbar f�r k�rleken till mitt
> jobb�, �r en vanlig kommentar jag h�rt. Man f�r inte gl�mma att l�nen
> inte �r allt. Det finns andra motiv f�r att jobba. Det �r ju en sanning
> �ven h�r i Sverige.
> </CITAT>
>
> K�lla:
> http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/har-ar-snittlonen-70-ore_7255657.svd
>
>
Det viktigaste ur ett socialistiskt perspektiv �r ju att r�ttvisa r�der,
och visst �r det r�ttvist n�r alla lever under verkligt d�liga
f�rh�llanden. Allts� �r Kuba socialisternas paradis.
GLUDEN
Björn Lindberg
Jun 6, 2012, 1:56:25 PM6/6/12
to
gluden <glu...@nospam.spray.se> writes:
> Det viktigaste ur ett socialistiskt perspektiv �r ju att r�ttvisa
> r�der, och visst �r det r�ttvist n�r alla lever under verkligt d�liga
> f�rh�llanden. Allts� �r Kuba socialisternas paradis.
Jag f�rst�r att du raljerar, men det �r viktigt att h�lla i minnet att
Kuba m� vara fattigt, men alls inte �r r�ttvist. M�jligheterna att komma
�t v�stvaluta -- i form av CUC --, handlar om att komma i kontakt med
turister. V�stvalutan �r m�ngdubbelt mer v�rd �n den inhemska, p� fler
plan �n ett. S� s�ljs cigarrer svart till turister. Turister bes�ker
svartrestauranger. Turister k�per sex. M�jligheterna att ansamla
materiellt v�lst�nd ter sig f�r kubaner mycket olika, och det skall till
en bra skev m�ttstock f�r att d�ri finna en r�ttvis f�rdelning. S� skall
vi heller inte gl�mma partipamparnas liv i lyx och �verfl�d i avskilda
villor utanf�r Havanna.
Bj�rn Lindberg
> Det viktigaste ur ett socialistiskt perspektiv �r ju att r�ttvisa
> r�der, och visst �r det r�ttvist n�r alla lever under verkligt d�liga
> f�rh�llanden. Allts� �r Kuba socialisternas paradis.
Jag f�rst�r att du raljerar, men det �r viktigt att h�lla i minnet att
Kuba m� vara fattigt, men alls inte �r r�ttvist. M�jligheterna att komma
�t v�stvaluta -- i form av CUC --, handlar om att komma i kontakt med
turister. V�stvalutan �r m�ngdubbelt mer v�rd �n den inhemska, p� fler
plan �n ett. S� s�ljs cigarrer svart till turister. Turister bes�ker
svartrestauranger. Turister k�per sex. M�jligheterna att ansamla
materiellt v�lst�nd ter sig f�r kubaner mycket olika, och det skall till
en bra skev m�ttstock f�r att d�ri finna en r�ttvis f�rdelning. S� skall
vi heller inte gl�mma partipamparnas liv i lyx och �verfl�d i avskilda
villor utanf�r Havanna.
Bj�rn Lindberg
Avos
Jun 6, 2012, 3:56:09 PM6/6/12
to
> > Det viktigaste ur ett socialistiskt perspektiv är ju att rättvisa
> > råder, och visst är det rättvist när alla lever under verkligt dåliga
> > förhållanden. Alltså är Kuba socialisternas paradis.
> Jag förstår att du raljerar, men det är viktigt att hålla i minnet att
> Kuba må vara fattigt, men alls inte är rättvist. Möjligheterna att komma
> åt västvaluta -- i form av CUC --, handlar om att komma i kontakt med
> turister. Västvalutan är mångdubbelt mer värd än den inhemska, på fler
> plan än ett. Så säljs cigarrer svart till turister. Turister besöker
> svartrestauranger. Turister köper sex. Möjligheterna att ansamla
> materiellt välstånd ter sig för kubaner mycket olika, och det skall till
> en bra skev måttstock för att däri finna en rättvis fördelning. Så skall
> vi heller inte glömma partipamparnas liv i lyx och överflöd i avskilda
> villor utanför Havanna.
> Björn Lindberg
Jag frågar mig vad det är för land vi lever i när en kubansk dissident kan skriva en avhandling på sina egna åsikter. Påståendet att de kubanska pengarna är för lite för att kunna leva av, omvandlat till svenska pengar, är det mest svagsinta jag hört på länge.
> > råder, och visst är det rättvist när alla lever under verkligt dåliga
> > förhållanden. Alltså är Kuba socialisternas paradis.
> Jag förstår att du raljerar, men det är viktigt att hålla i minnet att
> Kuba må vara fattigt, men alls inte är rättvist. Möjligheterna att komma
> åt västvaluta -- i form av CUC --, handlar om att komma i kontakt med
> turister. Västvalutan är mångdubbelt mer värd än den inhemska, på fler
> plan än ett. Så säljs cigarrer svart till turister. Turister besöker
> svartrestauranger. Turister köper sex. Möjligheterna att ansamla
> materiellt välstånd ter sig för kubaner mycket olika, och det skall till
> en bra skev måttstock för att däri finna en rättvis fördelning. Så skall
> vi heller inte glömma partipamparnas liv i lyx och överflöd i avskilda
> villor utanför Havanna.
> Björn Lindberg
Jag frågar mig vad det är för land vi lever i när en kubansk dissident kan skriva en avhandling på sina egna åsikter. Påståendet att de kubanska pengarna är för lite för att kunna leva av, omvandlat till svenska pengar, är det mest svagsinta jag hört på länge.
Avos
Jun 6, 2012, 3:59:46 PM6/6/12
to
gluden
Jun 6, 2012, 4:01:40 PM6/6/12
to
eftersom han har mycket bättre insikt i landets ekonomi och dessutom
skulle kunna ge ett fullständigt objektivt omdöme ;)
GLUDEN
Mikael Forsberg
Jun 6, 2012, 4:16:10 PM6/6/12
to
Avos
Jun 6, 2012, 10:08:46 PM6/6/12
to
Hakvinius
Jun 6, 2012, 11:35:11 PM6/6/12
to
Avos skrev 2012-06-06 21:56:
>
>
> Jag frågar mig vad det är för land vi lever i när en kubansk dissident
> kan skriva en avhandling på sina egna åsikter. Påståendet att de
> kubanska pengarna är för lite för att kunna leva av, omvandlat till
> svenska pengar, är det mest svagsinta jag hört på länge.
Lever du i villfarelsen att en avhandling får stå oemotsagd? Tror du det
> kan skriva en avhandling på sina egna åsikter. Påståendet att de
> kubanska pengarna är för lite för att kunna leva av, omvandlat till
> svenska pengar, är det mest svagsinta jag hört på länge.
är ett smart drag av en forskare att publicera felaktigheter?
http://www.globalstudies.gu.se/kontakt/personal/hernandez/
Du får allt komma med något bättre än att misstänkliggöra forskaren.
Varifrån har du förresten fått att hon är "kubansk dissident"? Kan
sådana verkligen resa in & ut i Kuba som hon har gjort??
Mikael Forsberg
Jun 7, 2012, 1:28:57 AM6/7/12
to
en del kinesiska grupper så är jag för ovanlighetens skull osäker på vad
jag skall skriva där i den frågan. Korruptionen är fruktansvärd i USA
och EU så hur skall det då jämföras med länder som faktiskt bekämpar den?
Avos
Jun 7, 2012, 1:36:58 AM6/7/12
to
Hakvinius<hakv...@hotmail.com> wrote:
> Avos skrev 2012-06-06 21:56:
> >
> > Jag frågar mig vad det är för land vi lever i när en kubansk dissident
> > kan skriva en avhandling på sina egna åsikter. Påståendet att de
> > kubanska pengarna är för lite för att kunna leva av, omvandlat till
> > svenska pengar, är det mest svagsinta jag hört på länge.
> Lever du i villfarelsen att en avhandling får stå oemotsagd? Tror du det
> är ett smart drag av en forskare att publicera felaktigheter?
> http://www.globalstudies.gu.se/kontakt/personal/hernandez/
> Du får allt komma med något bättre än att misstänkliggöra forskaren.
> Varifrån har du förresten fått att hon är "kubansk dissident"? Kan
> sådana verkligen resa in & ut i Kuba som hon har gjort??
Är det svårt att hitta vettiga angreppspunkter på ett uland? Någon lägsta möjliga levnadstandard där omkring svältgränsen lär ni knappast finna. Kuba har högsta levnadstandarnen i karibien, och standarden på sjukvården är högre än i USA.
Men jag fördstår...Ni behöver diskutera om när kubanerna svälter ihjäl..
> --
> "Socialismen kommer att förbli populär så länge människorna finner
> hoppet om att det också ska gå dåligt för andra viktigare än att det
> också ska gå bra för dem."
> (Hans Habe)
Avos
Jun 7, 2012, 1:46:19 AM6/7/12
to
Mikael Forsberg
Jun 7, 2012, 2:21:26 AM6/7/12
to
all terrorism. Just Kuba är inte jag så väldigt insatt i konstigt nog,
men amerikansk maffia drev länge spelhålor och bordeller där. Sedan
försökte judemaffian (styr USA) leja mördare från italienska maffian att
mörda Castro. Många fler turer har ju varit med angrepp där utifrån,
fast nu har de internet åtminstone eftersom Venezuela (tror jag) drog en
havskabel dit trots att FN naturligtvis försöker isolera folket.
Björn Lindberg
Jun 8, 2012, 4:02:27 AM6/8/12
to
"Avos" <avo...@yahoo.se> writes:
> Kuba [...], och standarden p� sjukv�rden �r h�gre �n i USA.
De har ont om modern medicinsk utrustning och mediciner. D�remot har de
gott om utbildade l�kare och v�rden �r kostnadsfri f�r patienten.
Jag betvivlar att den behandling Hugo Ch�vez f�tt p� Kuba �r tillg�nglig
f�r den genomsnittlige kubanen.
Bj�rn Lindberg
> Kuba [...], och standarden p� sjukv�rden �r h�gre �n i USA.
De har ont om modern medicinsk utrustning och mediciner. D�remot har de
gott om utbildade l�kare och v�rden �r kostnadsfri f�r patienten.
Jag betvivlar att den behandling Hugo Ch�vez f�tt p� Kuba �r tillg�nglig
f�r den genomsnittlige kubanen.
Bj�rn Lindberg
Björn Lindberg
Jun 8, 2012, 4:03:27 AM6/8/12
to
"Avos" <avo...@yahoo.se> writes:
> bj...@runa.se (Björn Lindberg)<> wrote:
>> gluden <glu...@nospam.spray.se> writes:
>> > Det viktigaste ur ett socialistiskt perspektiv är ju att rättvisa
>> > råder, och visst är det rättvist när alla lever under verkligt dåliga
>> > förhållanden. Alltså är Kuba socialisternas paradis.
>> Jag förstår att du raljerar, men det är viktigt att hålla i minnet att
>> Kuba må vara fattigt, men alls inte är rättvist. Möjligheterna att komma
>> åt västvaluta -- i form av CUC --, handlar om att komma i kontakt med
>> turister. Västvalutan är mångdubbelt mer värd än den inhemska, på fler
>> plan än ett. Så säljs cigarrer svart till turister. Turister besöker
>> svartrestauranger. Turister köper sex. Möjligheterna att ansamla
>> materiellt välstånd ter sig för kubaner mycket olika, och det skall till
>> en bra skev måttstock för att däri finna en rättvis fördelning. Så skall
>> vi heller inte glömma partipamparnas liv i lyx och överflöd i avskilda
>> villor utanför Havanna.
>> Björn Lindberg
>
> Jag frågar mig vad det är för land vi lever i [...]
> bj...@runa.se (Björn Lindberg)<> wrote:
>> gluden <glu...@nospam.spray.se> writes:
>> > Det viktigaste ur ett socialistiskt perspektiv är ju att rättvisa
>> > råder, och visst är det rättvist när alla lever under verkligt dåliga
>> > förhållanden. Alltså är Kuba socialisternas paradis.
>> Jag förstår att du raljerar, men det är viktigt att hålla i minnet att
>> Kuba må vara fattigt, men alls inte är rättvist. Möjligheterna att komma
>> åt västvaluta -- i form av CUC --, handlar om att komma i kontakt med
>> turister. Västvalutan är mångdubbelt mer värd än den inhemska, på fler
>> plan än ett. Så säljs cigarrer svart till turister. Turister besöker
>> svartrestauranger. Turister köper sex. Möjligheterna att ansamla
>> materiellt välstånd ter sig för kubaner mycket olika, och det skall till
>> en bra skev måttstock för att däri finna en rättvis fördelning. Så skall
>> vi heller inte glömma partipamparnas liv i lyx och överflöd i avskilda
>> villor utanför Havanna.
>> Björn Lindberg
>
En kommentar till inlägget du följde upp hade du visst inte.
Björn Lindberg
Avos
Jun 8, 2012, 11:23:07 AM6/8/12
to
Avos
Jun 8, 2012, 11:25:35 AM6/8/12
to
> > Kuba [...], och standarden på sjukvården är högre än i USA.
> De har ont om modern medicinsk utrustning och mediciner. Däremot har de
> gott om utbildade läkare och vården är kostnadsfri för patienten.
> Jag betvivlar att den behandling Hugo Chávez fått på Kuba är tillgänglig
> för den genomsnittlige kubanen.
> Björn Lindberg
dålig medicinsk standard är just brist på utrustning. enligt intern.tionella jämförelser är alltså inte detta fallet. Du har ett sätt att med stor politisk korrekthet rätta tråden.
> De har ont om modern medicinsk utrustning och mediciner. Däremot har de
> gott om utbildade läkare och vården är kostnadsfri för patienten.
> Jag betvivlar att den behandling Hugo Chávez fått på Kuba är tillgänglig
> för den genomsnittlige kubanen.
> Björn Lindberg
dålig medicinsk standard är just brist på utrustning. enligt intern.tionella jämförelser är alltså inte detta fallet. Du har ett sätt att med stor politisk korrekthet rätta tråden.
0 new messages