LAS-klagan
Marcus Strömberg
Gnï¿œllet ï¿œver den svenska arbetsrï¿œtten har hï¿œrts vida omkring och ï¿œkat i
intensitet sedan krisen slog till pￜ riktigt. Men vad ￜr det klagas
ï¿œver?
Det kan, objektivt sett, inte vara frï¿œgan om att LAS ï¿œr fï¿œr strï¿œngt eller
fï¿œr dyrt fï¿œr landets fï¿œretag. I en internationell utblick ï¿œr den svenska
modellen tvï¿œrtom bï¿œde flexibel och billig. Moderaterna har goda skï¿œl nï¿œr
de numera omhuldar den svenska arbetsrï¿œtten och vï¿œra kollektivavtal. Fï¿œr
lï¿œngsamt har det sipprat ned hos ï¿œven pï¿œtagligt blï¿œfï¿œrgade debattï¿œrer
att de utlï¿œndska systemen ï¿œr vï¿œrre fï¿œr nï¿œringslivet ï¿œn till exempel den
tyska eller franska lï¿œsningen. Reformeras LAS i riktning mot hur det ser
ut i Medelhavslï¿œnderna eller i Tyskland kommer varenda nedskï¿œrning att
kosta ofantligt mycket mer ï¿œn vad de gï¿œr i dag.
Sￜ vad ￜr det vￜnsterdebattￜrer fￜrsvarar och en del hￜgerhￜkar vill ta
bort? Egentligen?
Vet Maud Olofsson det?
--
Marcus
Mikael Forsberg
Saken ï¿œr helt enkelt att politiker fack och mï¿œngder med myndigheter inte
har ett jota med vad folket sysslar med sￜ lￜnge vi sjￜlva ￜr nￜjda med
det. Det ï¿œr ett rent systemfel med att tro att bara vi utbildar oss i
och skapar fler lagar och regler sￜ blir det bￜttre, trots att motsatsen
ￜr den sanna. Om nￜgon vill utfￜra en tjￜnst ￜt nￜgon annan sￜ ￜr det en
sak mellan dessa parter och inte en miljon andra fï¿œrstï¿œsigpï¿œare frï¿œn
politiskt, fackligt eller deras myndigheters hï¿œll att ha med att gï¿œra.
Det mￜ finnas stora ￜvergripande beslut som kan inverka pￜ mￜnga
mï¿œnniskors liv och dï¿œrfï¿œr behï¿œva ses ï¿œver av flera. Men det behï¿œvs inga
organisationer som talar om nï¿œr folk vill kï¿œpa en korv och en ï¿œl. Det ï¿œr
individer som skall avgￜra sￜdant och sￜ lￜnge politiker och andra som
anser sig fￜretrￜda dessa individer inte fattar detta sￜ gￜr allt
osvikligen fel till slut.
Arbetsrￜtt ￜr ett sￜ helt vansinnigt begrepp som att sￜga till nￜgon att
nu sï¿œljer jag en ï¿œl och en korv till dig vare sig du vill eller inte fï¿œr
det har jag rï¿œtt att tvinga dig till enligt ett papper jag har hï¿œr...
Ulf Sundin
> Gnï¿œllet ï¿œver den svenska arbetsrï¿œtten har hï¿œrts vida omkring och ï¿œkat i
> intensitet sedan krisen slog till pￜ riktigt. Men vad ￜr det klagas
> ï¿œver?
>
> Det kan, objektivt sett, inte vara frï¿œgan om att LAS ï¿œr fï¿œr strï¿œngt eller
> fï¿œr dyrt fï¿œr landets fï¿œretag. I en internationell utblick ï¿œr den svenska
> modellen tvï¿œrtom bï¿œde flexibel och billig.
Du har kanske en vï¿œldigt selektiv utblick?
> Moderaterna har goda skï¿œl nï¿œr
> de numera omhuldar den svenska arbetsrï¿œtten och vï¿œra kollektivavtal. Fï¿œr
> lï¿œngsamt har det sipprat ned hos ï¿œven pï¿œtagligt blï¿œfï¿œrgade debattï¿œrer
> att de utlï¿œndska systemen ï¿œr vï¿œrre fï¿œr nï¿œringslivet ï¿œn till exempel den
> tyska eller franska lï¿œsningen.
Bara fï¿œr att vi inte vill ha LAS, betyder inte att vi vill ha
de franska eller tyska systemen.
> Sￜ vad ￜr det vￜnsterdebattￜrer fￜrsvarar och en del hￜgerhￜkar vill ta
> bort? Egentligen?
Det ï¿œr vï¿œldigt dumt att reglera i lag vad som ï¿œr mï¿œjligt att
avtala om. Innan LAS infￜrdes pￜ 70-talet fanns *avtal* om
anstï¿œllningsregler och hur uppsï¿œgningar skulle skï¿œtas.
Sￜ vitt jag fￜrstￜtt fungerade dessa avtal aldeles utmￜrkt.
Svante Nycander har skrivit om detta, se t ex
http://www.lag-avtal.se/asikter/debatt/article58582.ece
Vad LAS frï¿œmst ï¿œstadkommer ï¿œr
- att arbetsgivare undviker att anstï¿œlla, vilket frï¿œmst drabbar
unga och andra utan fast fￜrankring pￜ arbetsmarknaden.
- att makt ges till facket dￜ det gￜr att fￜrhandla sig runt LAS,
bara man kan komma ￜverens med facket. Facket fￜr alltsￜ stort
inflytande ï¿œver vilka undantag som gï¿œrs.
- absurda konsekvenser i kombination med reglerna fï¿œr "inlasning"
av vikarier, t ex att de som blivit fï¿œrtrogna med verksamheten
efter en tids vikarierande fï¿œrvï¿œgras vidare vikariat (en liten
specialitet som kommunerna exellerar i).
/Ulf Sundin
Fredrik :Ostman
> - att makt ges till facket då det går att förhandla sig runt LAS,
> bara man kan komma överens med facket. Facket får alltså stort
> inflytande över vilka undantag som görs.
Viktigt att förstå är att det här rör sig om makt för facket över dem
som arbetar. Fackmedlemmar får statliga privilegier. Föreningsfriheten
är en chimär.
--
Fredrik Östman
Marcus Strömberg
Ulf Sundin skrev:
> Bara fï¿œr att vi inte vill ha LAS, betyder inte att vi vill ha
> de franska eller tyska systemen.
Moderaterna har till slut insett vilken vï¿œg arbetsrï¿œtten skulle ta om LAS
ersattes med nï¿œgot annat och kommit fram till att fï¿œresprï¿œka det
befintliga systemet. Maud Olofsson och hennes centerpartister har
tilldelats rollen som megafoner utan egentligt inflytande sￜ lￜnge
ministern heter Sven-Otto Littorin.
Nï¿œr borgerlighetens mest tongivande parti fï¿œr allt i vï¿œrlden vill undvika
tvingande, lￜngtgￜende lagstiftning pￜ arbetsrￜtten har de sￜkert byggt
sitt stￜllningstagande pￜ andra ￜvervￜganden ￜn ryggmￜrgsreflexer.
> Det ï¿œr vï¿œldigt dumt att reglera i lag vad som ï¿œr mï¿œjligt att
> avtala om. Innan LAS infￜrdes pￜ 70-talet fanns *avtal* om
> anstï¿œllningsregler och hur uppsï¿œgningar skulle skï¿œtas.
Poï¿œngen med LAS ï¿œr skyddet mot godtycke KOMBINERAT med lï¿œngt gï¿œngen
flexibilitet. Pￜ kontinenten ￜr det generellt bￜde svￜrare och dyrare
fￜr arbetsgivarna att minska pￜ antalet anstￜllda. Sￜ icke i Sverige.
Men visst behￜver LAS reformeras. Det skulle mￜ bra av att gￜras om i
grunden.
Svante Nycander har redan formulerat sig utomordentligt bra i artikeln du
vï¿œnligt nog lï¿œnkade till:
"Bara en regel som vï¿œger fï¿œretagets intresse mot vikten av rï¿œttvisa och
trygghet i anstï¿œllningen kan utgï¿œra en grund fï¿œr samfï¿œrstï¿œnd och bli
lï¿œngsiktigt stabil. Bï¿œda intressena ï¿œr legitima."
Just nu tycks en kamp i maktfￜrskjutningens tecken pￜgￜ pￜ arbetsrￜttens
omrï¿œde som utnyttjar lï¿œgkonjunkturens pï¿œfrestningar. ï¿œven fackfï¿œrbundens
motparter efterfrï¿œgar lï¿œngsiktighet, nï¿œgot som Nycander noterar nï¿œrmast
i fï¿œrbigï¿œende. Kommer det till stï¿œnd om en ï¿œverenskommelse gï¿œrs alltfï¿œr
asymmetrisk?
Nu undermineras istï¿œllet LAS lika ofrivilligt som systematiskt av bï¿œda de
stora parterna. Bakom hï¿œrnet lurar kontinental-Europas lagreglerade,
stela arbetsrï¿œtt. Till gagn fï¿œr ingen.
--
Marcus
Fredrik :Ostman
> Moderaterna har till slut insett vilken väg arbetsrätten skulle
> ta om LAS ersattes med något annat och kommit fram till att
> förespråka det befintliga systemet.
Mest framgång har de underskattade politikerna: Angela Merkel, Jörg
Haider, Göran Persson. Tydligen har de nya moderaterna lyckats väl i
strävan att bli underskattade, för här underskattar du dem rejält.
De nya moderaterna har valt att inte ta just den fajten just nu, och
det är väl helt i sin ordning. Eller hade varit det om de hade tagit
någon fajt alls i stället.
--
Fredrik Östman
Ulf Sundin
> Ulf Sundin skrev:
>
>> Bara fï¿œr att vi inte vill ha LAS, betyder inte att vi vill ha
>> de franska eller tyska systemen.
>
> Moderaterna har till slut insett vilken vï¿œg arbetsrï¿œtten skulle ta om LAS
> ersattes med nï¿œgot annat och kommit fram till att fï¿œresprï¿œka det
> befintliga systemet.
Nej, jag tolkar det inte alls sￜ.
De nya moderaterna vill inte stï¿œta sig med facken, i alla fall
inte om det kan undvikas, och har dï¿œrfï¿œr valt att (ï¿œtminstone fï¿œr
tillfï¿œllet) inte driva detta. Sen finns det ju iofs nymoderater som
verkligen tror att LAS ï¿œr bra (jag misstï¿œnker att Littorin ï¿œr en sï¿œdan),
men jag undrar hur insatta de verkligen ï¿œr (Littorin verkar vara rï¿œtt
svajig i sin argumentation, i alla fall det jag hï¿œrde frï¿œn moderaternas
partistï¿œmma tidigarei ï¿œr).
> Nï¿œr borgerlighetens mest tongivande parti fï¿œr allt i vï¿œrlden vill undvika
> tvingande, lￜngtgￜende lagstiftning pￜ arbetsrￜtten har de sￜkert byggt
> sitt stￜllningstagande pￜ andra ￜvervￜganden ￜn ryggmￜrgsreflexer.
Nï¿œja, LAS ï¿œr ju nï¿œstan just "tvingande, lï¿œngtgï¿œende lagstiftning"
(med en lucka fï¿œr uppgï¿œrelser med facken).
>> Det ï¿œr vï¿œldigt dumt att reglera i lag vad som ï¿œr mï¿œjligt att
>> avtala om. Innan LAS infￜrdes pￜ 70-talet fanns *avtal* om
>> anstï¿œllningsregler och hur uppsï¿œgningar skulle skï¿œtas.
>
> Poï¿œngen med LAS ï¿œr skyddet mot godtycke KOMBINERAT med lï¿œngt gï¿œngen
> flexibilitet.
Vilket godtycke menar du fanns fï¿œre 1974, nï¿œr detta reglerades
i avtal?
> Svante Nycander har redan formulerat sig utomordentligt bra i artikeln du
> vï¿œnligt nog lï¿œnkade till:
>
> "Bara en regel som vï¿œger fï¿œretagets intresse mot vikten av rï¿œttvisa och
> trygghet i anstï¿œllningen kan utgï¿œra en grund fï¿œr samfï¿œrstï¿œnd och bli
> lï¿œngsiktigt stabil. Bï¿œda intressena ï¿œr legitima."
Och vad vill Nycander tror du?
Jag tolkar honom som att han vill avskaffa LAS, och ￜtergￜ till
ordningen fï¿œre dess infï¿œrande.
/Ulf Sundin
Marcus Stromberg
On Tue, 17 Nov 2009, Ulf Sundin wrote:
> Nej, jag tolkar det inte alls sￜ.
> De nya moderaterna vill inte stï¿œta sig med facken, i alla fall
> inte om det kan undvikas, och har dï¿œrfï¿œr valt att (ï¿œtminstone fï¿œr
> tillfï¿œllet) inte driva detta. Sen finns det ju iofs nymoderater som
Frï¿œgan som jag ibland stï¿œllt till debattï¿œrerna i fordonsgrupperna gï¿œr att
ï¿œteranvï¿œnda hï¿œr: till vem ska ni vï¿œnda er? Nï¿œringslivsbilagan till dagens
nummer av SvD innehￜller tvￜ artiklar om just arbetsrￜtt i allmￜnhet och
LAS i synnerhet. Under rubriken "Ingen ï¿œndring av Las att vï¿œnta" fï¿œr
lï¿œsaren av texten veta att Reinfeldt "utvecklat sin och moderaternas syn i
frￜgan [den svenska modellen och LAS]". Och vad betyder dￜ detta? Jo,
bland annat konstaterandet att "Den svenska modellen fungerar och skapar
arbetsfred. Frankrike har tusen gï¿œnger fler konfliktdagar, pï¿œpekade
statsministern. Och nￜr det inte finns nￜgot riktigt problem saknas ocksￜ
anledning att gï¿œra stora justeringar, slog han fast." Reinfeldt sade detta
pￜ Sacos kongress -- men det finns ingen orsak att misstro honom fￜr det.
Vem ska ni radikaler vï¿œnda er till?
> verkligen tror att LAS ï¿œr bra (jag misstï¿œnker att Littorin ï¿œr en sï¿œdan),
> men jag undrar hur insatta de verkligen ï¿œr (Littorin verkar vara rï¿œtt
> svajig i sin argumentation, i alla fall det jag hï¿œrde frï¿œn moderaternas
> partistï¿œmma tidigarei ï¿œr).
Nu vet du var sjï¿œlvaste Reinfeldt stï¿œr.
> Och vad vill Nycander tror du?
> Jag tolkar honom som att han vill avskaffa LAS, och ￜtergￜ till
> ordningen fï¿œre dess infï¿œrande.
Han nï¿œmnde Saltsjï¿œbadsavtalet frï¿œn 1938 (fortfarande i kraft) i positiva
ordalag. Nycander kan knappast vara emot ï¿œvergripande reglering -- och den
svenska modellen bygger ￜnnu pￜ exemplet frￜn 1938.
--
Marcus
Ulf Sundin
wrote:
>
>On Tue, 17 Nov 2009, Ulf Sundin wrote:
>
>> Nej, jag tolkar det inte alls s�.
>> De nya moderaterna vill inte st�ta sig med facken, i alla fall
>> inte om det kan undvikas, och har d�rf�r valt att (�tminstone f�r
>> tillf�llet) inte driva detta. Sen finns det ju iofs nymoderater som
>
>Fr�gan som jag ibland st�llt till debatt�rerna i fordonsgrupperna g�r att
>�teranv�nda h�r: till vem ska ni v�nda er?
Vi vet sedan ett tag att nymoderaterna knappast �r att lita p�
n�r det g�ller f�retagande. Vi f�r allts� lita till �vriga borgerliga
partier (och �ven i viss m�n Milj�partiet). Och s� de f�
gammelmoderater som finns kvar...
>N�ringslivsbilagan till dagens
>nummer av SvD inneh�ller tv� artiklar om just arbetsr�tt i allm�nhet och
>LAS i synnerhet. Under rubriken "Ingen �ndring av Las att v�nta" f�r
>l�saren av texten veta att Reinfeldt "utvecklat sin och moderaternas syn i
>fr�gan [den svenska modellen och LAS]".
Men LAS �r sannerligen inte n�gon del av den svenska modellen.
Det har nu allts� �ven nymoderaterna f�tt f�r sig (liks sossarna).
Den svenska modellen best�r bla av att f�rlita sig till *avtal*,
inte lagstiftning. Den extrema lagstiftning som inf�rdes under de
galna �ren p� 70-talet (extrema skatteh�jningar, l�ngtg�ende
f�rstatliganden, lidbommeri, och inte minst l�ntagarfonderna)
>Och vad betyder d� detta? Jo,
>bland annat konstaterandet att "Den svenska modellen fungerar och skapar
>arbetsfred. Frankrike har tusen g�nger fler konfliktdagar, p�pekade
>statsministern.
Hur mycket mer arbetsfred har vi nu j�mf�rt med perioden 1940-1970?
>Och n�r det inte finns n�got riktigt problem saknas ocks�
>anledning att g�ra stora justeringar, slog han fast." Reinfeldt sade detta
>p� Sacos kongress -- men det finns ingen orsak att misstro honom f�r det.
>
>Vem ska ni radikaler v�nda er till?
Ja, som jag skrev ovan s� finns det andra som inte �nnu �r helt
sossifierade.
>> verkligen tror att LAS �r bra (jag misst�nker att Littorin �r en s�dan),
>> men jag undrar hur insatta de verkligen �r (Littorin verkar vara r�tt
>> svajig i sin argumentation, i alla fall det jag h�rde fr�n moderaternas
>> partist�mma tidigarei �r).
>
>Nu vet du var sj�lvaste Reinfeldt st�r.
Jag �r faktiskt tveksam till om Reinfeldt egentligen st�r n�gonstans
i n�gon fr�ga.
>> Och vad vill Nycander tror du?
>> Jag tolkar honom som att han vill avskaffa LAS, och �terg� till
>> ordningen f�re dess inf�rande.
>Han n�mnde Saltsj�badsavtalet fr�n 1938 (fortfarande i kraft) i positiva
>ordalag. Nycander kan knappast vara emot �vergripande reglering -- och den
>svenska modellen bygger �nnu p� exemplet fr�n 1938.
Han argumenterar ju v�ldigt starkt *emot* den slags lagreglering som
LAS inneb�r.
/Ulf Sundin
Fredrik :Ostman
> Vem ska ni radikaler vända er till?
"Radikal" är här fel begrepp.
--
Fredrik Östman
kjell
>> -----< Marcus Stromberg >
>> Vem ska ni radikaler vï¿œnda er till?
>
> "Radikal" ï¿œr hï¿œr fel begrepp.
Sï¿œkerligen beroende frï¿œn vilket hï¿œll man ser det.
--
Akademiker,hï¿œgutbildade, vï¿œlavlï¿œnade mï¿œnniskor hï¿œgt upp i
vï¿œlstï¿œndsligan har plï¿œtsligt blivit de som har det svï¿œrt i samhï¿œllet,
de som tidigare hade det sï¿œmst har i detta borgerliga egoistiska
samhï¿œlle
blivit de som har det gott stï¿œllt och vara de som skall gï¿œra ekonomiska
offer.
Fredrik :Ostman
> Säkerligen beroende från vilket håll man ser det.
Nej. "Radikal" är ett ord med mycket väl definierad innebörd.
--
Fredrik Östman
Marcus Strömberg
Ulf Sundin skrev:
> Men LAS ï¿œr sannerligen inte nï¿œgon del av den svenska modellen.
Nï¿œja. LAS har varit en pï¿œtaglig faktor i vï¿œr arbetsrï¿œtt sedan ett par
decennier tillbaka. Och ett utomordentligt instrument fï¿œr maktmissbruk.
Regleringarna som faller under LAS pￜ ett eller annat sￜtt ￜr hￜgst
dispositiva men anvￜnds pￜ stelast mￜjliga sￜtt av bￜde offentliga som
privata arbetsgivare nￜr sￜ befinns lￜmpligt.
Och sￜ lￜnge lagens bokstav fￜljs strikt har arbetstagarna inget att
fï¿œrhandla om. LAS har blivit ett kraftfullt verktyg fï¿œr de som vill gï¿œra
facklig nￜrvaro pￜ jobbet betydelselￜs. Vￜrst eller bￜst av allt ￜr att
det ï¿œr gratis.
Rￜsterna som ropar pￜ fￜrￜndring och maktfￜrskjutning till arbetsgivarnas
fï¿œrmï¿œn gï¿œr att begripa med rï¿œtt sorts mask fï¿œr ï¿œgonen. Rï¿œkna dock inte
med att finna nￜgon genuin vilja att ta bort arbetsrￜtten ￜ la vￜrt
svenska LAS fullstￜndigt. Innehￜllet i Pandoras ask -- titta bara pￜ
kontinenten -- skrï¿œmmer.
Som alltid vill kverulanten ha kvar det som fï¿œr honom att klaga och tycka
synd om sig sjï¿œlv.
--
Marcus
Henrik Bengtsson
"Marcus Str�mberg" <m9...@abc.se> skrev i meddelandet
news:he7b3h$ilc$1...@oden.abc.se...
>> Men LAS �r sannerligen inte n�gon del av den svenska modellen.
>
> N�ja. LAS har varit en p�taglig faktor i v�r arbetsr�tt sedan ett par
> decennier tillbaka. Och ett utomordentligt instrument f�r maktmissbruk.
>
> Regleringarna som faller under LAS p� ett eller annat s�tt �r h�gst
> dispositiva men anv�nds p� stelast m�jliga s�tt av b�de offentliga som
> privata arbetsgivare n�r s� befinns l�mpligt.
>
> Och s� l�nge lagens bokstav f�ljs strikt har arbetstagarna inget att
> f�rhandla om. LAS har blivit ett kraftfullt verktyg f�r de som vill g�ra
> facklig n�rvaro p� jobbet betydelsel�s. V�rst eller b�st av allt �r att
> det �r gratis.
>
> R�sterna som ropar p� f�r�ndring och maktf�rskjutning till arbetsgivarnas
> f�rm�n g�r att begripa med r�tt sorts mask f�r �gonen. R�kna dock inte
> med att finna n�gon genuin vilja att ta bort arbetsr�tten � la v�rt
> svenska LAS fullst�ndigt. Inneh�llet i Pandoras ask -- titta bara p�
> kontinenten -- skr�mmer.
Som en av dem som sitter p� kontinenten s� jag nyfiken p� vad det �r som
skr�mmer med arbetsr�tten i Frankrike, Spanien eller kanske Portugal?
--
Henrik Bengtsson
---
1234567890
Good Bye
Ulf Sundin
> Ulf Sundin skrev:
>
>> Men LAS ï¿œr sannerligen inte nï¿œgon del av den svenska modellen.
>
> Nï¿œja. LAS har varit en pï¿œtaglig faktor i vï¿œr arbetsrï¿œtt sedan ett par
> decennier tillbaka.
Det betyder inte att den ï¿œr en del av den svenska modellen.
Begreppet ￜr iofs lite luddigt, ibland syftar man pￜ just de (centrala)
avtalen, ibland inkluderar man ï¿œven Rehn-Meidners ideer om hur
dessa centrala avtal kunde anvï¿œndas fï¿œr att effektivisera ekonomin och
hï¿œlla arbetslï¿œshet och inflation lï¿œg, och sen hï¿œnder det att man
ï¿œven inkluderar ideerna om en stor offentlig sektor och hï¿œga
skatteuttag.
Pￜ intet sￜtt inkluderas den aktivistiska lagstiftningen pￜ bￜrjan
av 70-talet i "den svenska modellen".
/Ulf Sundin
Marcus Strömberg
Ulf Sundin skrev:
> Begreppet ￜr iofs lite luddigt, ibland syftar man pￜ just de (centrala)
> avtalen, ibland inkluderar man ï¿œven Rehn-Meidners ideer om hur
> dessa centrala avtal kunde anvï¿œndas fï¿œr att effektivisera ekonomin och
> hï¿œlla arbetslï¿œshet och inflation lï¿œg, och sen hï¿œnder det att man
Allt det du rï¿œknade upp ovan ï¿œr precis vad fï¿œrbunden inom Svenskt
Nï¿œringsliv hoppas att kunna ï¿œstadkomma i vï¿œrens avtalsfï¿œrhandlingar med
sina motparter pￜ den fackliga sidan. Fￜretrￜdarna fￜr arbetsgivarna
framhï¿œller i intervju efter intervju hur just deras stï¿œndpunkter fï¿œr
olika sektorer av den svenska ekonomin ska rï¿œdda bï¿œde jobb som att hï¿œlla
den svenska makroekonomin sund. Centrala avtal. Just det.
Lagregleringar av typ minimilï¿œn och tvingande arbetstidregler som ï¿œr
mï¿œnga andra lï¿œnders signum saknas i Sverige -- om vi undantar sï¿œdant som
kommit in via EU-direktiv.
--
Marcus
Jana
> Lagregleringar av typ minimilï¿œn och tvingande arbetstidregler som ï¿œr
> mï¿œnga andra lï¿œnders signum saknas i Sverige -- om vi undantar sï¿œdant som
> kommit in via EU-direktiv.
Vilket ï¿œrhundrade lever du i?
--
Och sￜ ge fan i att korsposta till irrelevanta grupper!
kjell
> Marcus Strï¿œmberg skrev:
>> Lagregleringar av typ minimilï¿œn och tvingande arbetstidregler som ï¿œr
>> mï¿œnga andra lï¿œnders signum saknas i Sverige -- om vi undantar sï¿œdant som
>> kommit in via EU-direktiv.
>
> Vilket ï¿œrhundrade lever du i?
Jag antar i samma som du, vore konstigt annars.