Elmarknaden
kjelle@sverige.nu - Kjelle
bl a l�gre elpris, det lovade d�.
en nu ser vi hur det blev:
"Den nordiska elb�rsen visar �ven en annan sida av elhandeln just nu.
Det �r ett faktum att p� den nordiska elmarknaden betalar danskarna p�
Jylland just nu vid lunchtid ungef�r 43 �re per kilowattimme f�rbrukad
el, medan svenskarna betalar 2 kronor och 8 �re. Och n�r toppen n�s i
eftermiddag mellan klockan 16 och 18 betalar svenskarna 14 kronor och 57
�re per kilowatttimme. P� Jylland �r priset 43 �re, liksom i norska
Kristiansand och Molde."
http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=3315248
Har dom k�rnkraft i Norge och Danmark?
--
Kjelle
kjell
> En avreglerad elmarknad skulle ge oss
> en nu ser vi hur det blev:
>
> Det ￜr ett faktum att pￜ den nordiska elmarknaden betalar danskarna pￜ
> Jylland just nu vid lunchtid ungefï¿œr 43 ï¿œre per kilowattimme fï¿œrbrukad
> el, medan svenskarna betalar 2 kronor och 8 ï¿œre. Och nï¿œr toppen nï¿œs i
> eftermiddag mellan klockan 16 och 18 betalar svenskarna 14 kronor och 57
Vad skyller elbolagen pￜ denna gￜngen?
--
Akademiker,hï¿œgutbildade, vï¿œlavlï¿œnade mï¿œnniskor hï¿œgt upp i
vï¿œlstï¿œndsligan har plï¿œtsligt blivit de som har det svï¿œrt i samhï¿œllet,
de som tidigare hade det sï¿œmst har i detta borgerliga egoistiska
samhï¿œlle
blivit de som har det gott stï¿œllt och vara de som skall gï¿œra ekonomiska
offer.
Ulf Sundin
> En avreglerad elmarknad skulle ge oss
> bl a l�gre elpris, det lovade d�.
Eh? N�r framf�rdes *det* argumentet egentligen?
> en nu ser vi hur det blev:
>
> "Den nordiska elb�rsen visar �ven en annan sida av elhandeln just nu.
> Det �r ett faktum att p� den nordiska elmarknaden betalar danskarna p�
> Jylland just nu vid lunchtid ungef�r 43 �re per kilowattimme f�rbrukad
> el, medan svenskarna betalar 2 kronor och 8 �re. Och n�r toppen n�s i
> eftermiddag mellan klockan 16 och 18 betalar svenskarna 14 kronor och 57
> �re per kilowatttimme. P� Jylland �r priset 43 �re, liksom i norska
> Kristiansand och Molde."
>
> http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=3315248
>
> Har dom k�rnkraft i Norge och Danmark?
Nej, man har kolkraft och oljekraft.
Det har vi knappast l�ngre.
Och den f�rra regeringen lade ner Barseb�ck.
/Ulf Sundin
kjell
> - Kjelle wrote:
>> En avreglerad elmarknad skulle ge oss
>
>
>> en nu ser vi hur det blev:
>>
>> Det ￜr ett faktum att pￜ den nordiska elmarknaden betalar danskarna pￜ
>> Jylland just nu vid lunchtid ungefï¿œr 43 ï¿œre per kilowattimme fï¿œrbrukad
>> eftermiddag mellan klockan 16 och 18 betalar svenskarna 14 kronor och 57
>
> Nej, man har kolkraft och oljekraft.
> Och den fï¿œrra regeringen lade ner Barsebï¿œck.
>
> /Ulf Sundin
Och? Jag hade fￜr mig att de handlade pￜ samma marknad!
Med din unkna fï¿œrklaring och logik borde vi ju ha ï¿œnnu billigare el ju
mindre kï¿œrnkraftverk vi hade. Hï¿œr ï¿œr nï¿œgot grovt felaktigt i ditt
resonemang.
x@y.z
wrote:
S� h�r st�r det p� svenskenergi.se:
"S� gott som all elproduktion i Sverige g�r numera via Nord Pool,
vilket �r viktigt f�r att �ka trov�rdigheten i den nordiska elb�rsen."
Den l�r inte kunna minska i alla fall.
kjelle@sverige.nu - Kjelle
> - Kjelle wrote:
>> En avreglerad elmarknad skulle ge oss
>> bl a l�gre elpris, det lovade d�.
>
> Eh? N�r framf�rdes *det* argumentet egentligen?
P� den tid det begav sig. Jag minns det som ig�r ;)
"I utredningen "Elkonkurrens med n�tmonopol" (1993:68) beskrivs syftet
med avregleringen som "att genom en �kad konkurrens n� ett rationellt
utnyttjande av produktionsresurserna och att tillf�rs�kra kunderna
flexibla leveransvillkor till l�gsta m�jliga pris".
De nationalekonomer som var kopplade till utredningen pekade p� att
priserna f�r konsumenterna antagligen skulle bli l�gre. Konkurrensverket
skrev att konkurrensen p� elmarknaden mellan olika f�retag skulle vara
god och att konkurrenslagens paragraf 19 skulle kunna anv�ndas om
bolagen tog ut osk�ligt h�ga priser.
Avregleringen genomf�rdes under stor politisk enighet.
Socialdemokraterna b�rjade med att bolagisera Vattenfall och dela upp
elproduktionen och eln�ten i olika bolag. Den borgerliga regeringen
1991-94 fortsatte med att utreda avregleringen, och under den
socialdemokratiska regeringen togs de avg�rande besluten som ledde fram
till avregleringen 1996."
K�lla:
http://offensiv.socialisterna.org/sv/736/analys/1224/
Passar p� att citera lite mer fr�n den sidan.
"Idag beskrivs elmarknadens avreglering som ett olyckligt misslyckande.
Det g�ller att skapa en "fungerande marknad" �r budskapet - men i sj�lva
verket har marknaden "fungerat" precis som man kan f�rv�nta sig.
F�re 1996 fanns en viss styrning av elmarknaden. Riksdagen hade ett
visst inflytande �ver investeringar i nya kraftverk. Elbolagen hade en
skyldighet att se till att det fanns reservkraft f�r att f�rhindra stora
str�mavbrott. Priset var reglerat och hush�ll som tyckte att priset var
f�r h�gt kunde klaga hos en s�rskild n�mnd.
Utan att ge en alltf�r positiv bild av detta system s� var det en garant
f�r att b�de storf�retag och hush�ll i Sverige hade tillg�ng till el
till stabila och l�ga priser.
Det f�rsta som h�nde n�r elmarknaden avreglerades var att priserna sj�nk
n�got. Samtidigt lade elbolagen ned reservkraftverk i snabb takt.
Mellan 1996 och 1999 minskade kapaciteten att producera el med
motsvarande fem Barseb�cksreaktorer (3 300 MW). (Detta ger mer rimliga
proportioner p� industrins varningar f�r att st�ngningen av Barseb�ck
skulle leda till akut elbrist.) Ur marknadens synvinkel var detta helt
logiskt. Med l�ga priser och inget tv�ng att svara f�r reservkraftverk;
varf�r d� h�lla ig�ng dyra anl�ggningar som utnyttjas relativt lite?
Detta tvingade staten att genom Svenska kraftn�t g� in och k�pa
reservkraft f�r att minska risken f�r ett direkt sammanbrott av
elsystemet n�gon s�rskilt kall vinterdag med h�g elf�rbrukning.
Parallellt med detta bantades personalen som jobbar med service och
underh�ll. Mellan 1996 och 2002 minskade antalet anst�llda inom
elbranschen fr�n 24 000 till drygt 16 500. Det �r sv�rt f�r elbolagen
att p�st� att denna neddragning inte haft n�gon betydelse f�r de senaste
�rens omfattande och l�ngvariga elavbrott, till exempel i samband med
stormen Gudrun."
--
Kjelle
kjelle@sverige.nu - Kjelle
"Konkurrensen h�ller elpriset i schack" skriver Svenskt N�ringsliv p�
sin hemsida. Konkurrensen tycks inte fungera i Sverige...om det nu finns
n�gon?
http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/elmarknaden/konkurrensen-haller-elpriset-i-schack_12509.html
--
Kjelle
x@y.z
wrote:
--
http://sv.wikipedia.org/wiki/Oligopol
beskriver ju bra vad det handlar om. Sedan �r det ju l�tt att b�rja
t�nka i termer av modellen "kartell"
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kartell
Speciellt det andra stycket �r ju t�nkv�rt:
"Karteller uppst�r oftast i en oligopolisk marknad, d�r ett litet
antal f�retag, oftast med liknande produkter, s�tter sina priser efter
best�mda regler."
Ken
wrote:
> En avreglerad elmarknad skulle ge oss
> bl a l�gre elpris, det lovade d�.
> en nu ser vi hur det blev:
>
> "Den nordiska elb�rsen visar �ven en annan sida av elhandeln just nu.
> Det �r ett faktum att p� den nordiska elmarknaden betalar danskarna p�
> Jylland just nu vid lunchtid ungef�r 43 �re per kilowattimme f�rbrukad
> el, medan svenskarna betalar 2 kronor och 8 �re. Och n�r toppen n�s i
> eftermiddag mellan klockan 16 och 18 betalar svenskarna 14 kronor och 57
> �re per kilowatttimme. P� Jylland �r priset 43 �re, liksom i norska
> Kristiansand och Molde."
Det �r dags nu att reglera elmarknaden s� att den inte
kan sp�ra ur p� det h�r viset.
> http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=3315248
>
> Har dom k�rnkraft i Norge och Danmark?
Nej det tror jag inte.
Ken
wrote:
> "Konkurrensen h�ller elpriset i schack" skriver Svenskt N�ringsliv
> p� sin hemsida. Konkurrensen tycks inte fungera i Sverige...
> om det nu finns n�gon?
Nej s�dant har aldrig fungerat i Sverige heller.
kjelle@sverige.nu - Kjelle
>> Har dom k�rnkraft i Norge och Danmark?
>
> Nej det tror jag inte.
Men kraftidustrin i Sverige ska ha betalt f�r k�rnkraft fast den st�r
stilla? SvD skrev idag "Flera k�rnkraftsreaktorer st�r stilla, b�de i
Oskarshamn och Ringhals, och det har drivit upp priset." Hur kan
norrm�n och danskar ha l�gre pris?
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/kyla-och-karnkraft-ger-elchock_3951277.svd
-
Kjelle
Ken
wrote:
>>> Har dom k�rnkraft i Norge och Danmark?
>>
>> Nej det tror jag inte.
>
> Men kraftidustrin i Sverige ska ha betalt f�r k�rnkraft fast den st�r
> stilla? SvD skrev idag "Flera k�rnkraftsreaktorer st�r stilla, b�de i
> Oskarshamn och Ringhals, och det har drivit upp priset." Hur kan
> norrm�n och danskar ha l�gre pris?
> http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/kyla-och-karnkraft-ger-elchock_3951277.svd
> Kjelle
Dom har annan energipolitik.
Ulf Sundin
wrote:
>Ken wrote:
>> On Thu, 17 Dec 2009 12:59:42 +0100, "- Kjelle" <- kje...@sverige.nu>
>> wrote:
>klipp
>>> Har dom k�rnkraft i Norge och Danmark?
>>
>> Nej det tror jag inte.
>
>Men kraftidustrin i Sverige ska ha betalt f�r k�rnkraft fast den st�r
>stilla?
�h?
>SvD skrev idag "Flera k�rnkraftsreaktorer st�r stilla, b�de i
>Oskarshamn och Ringhals, och det har drivit upp priset."
Ja, om inte svenska kraftverk kan producera den el vi beh�ver,
s� m�ste resterande el k�pas fr�n andra producenter.
Den handeln g�r p� spotmarknaden (om inte n�gon producent
skulle ha andra avtal)
>Hur kan
>norrm�n och danskar ha l�gre pris?
De har kolkraftverk och oljekraftverk och slipper f�rlita sig
till spotmarknaden. Det har jag ju redan svarat.
Sverige har ju n�stan en Kalifornisk inst�llning till elproduktion.
Kol och olja �r f�r smutsigt.
K�rnrkraft �r f�r farligt.
Vattenkraft �r n�stan OK, men vi m�ste v�rna de outbygda �lvarna.
Men billig el ska det vara.
S� tycker du att vi borde ha lite mer reservkraft i form av kol- eller
oljekraftverk? Hur vill du d� betala f�r den? Och hur g�r det ihop med
din klimatoro?
/Ulf Sundin
/ilg@dd
"Ulf Sundin" <ulf.ot...@telia.com> skrev i meddelandet
news:rfbli55q9gbusg39h...@4ax.com...
Det handlar om rent och sk�rt ocker och en flirt med folk ang�ende
k�rnkraftens vara eller icke vara.
Man t�mmer vattenmagasinen rej�lt under h�sten f�r att p� s� s�tt kunna
trissa upp priset under vintern, samtidigt som man ser till att n�gra
reaktorer st�r i dvala �ver vintern.
(Att det t�mts en hel del nattetid vet jag med s�kerhet eftersom jag sj�lv
bor n�ra inp� en reglerad �lv.)
Detta resulterar i osk�ligt h�ga priset p� el, plus att
k�rnkraftslobbyisterna kan yla -Mera k�rnkraft, ni ser ju s� dyrt det blir
annars.
I grund och botten �r det en ganska normal strategi fr�n h�gerkanten, och
s�ledes ingen �veraskning, iaf inte f�r mej.
--
/ilg@dd
"Bj�rn Westling �r s� korkad att han lyckas trassla in sig i en sladdl�s
telefon."
x@y.z
�ven h�r har det t�mts en hel del under h�sten.
Vad kostar egentligen en kilowattimme att producera idag?
Jana
> Vad kostar egentligen en kilowattimme att producera idag?
Vattenkraft? Runt 15 �re har jag f�r mig.
x@y.z
Jag har h�rt siffran 10-15 �re ocks�. Det inneb�r ett rej�lt p�slag om
man ska ha 14 SEK/kWh (091218 mellan klockan 16 och klockan 18). Med
de premisserna skulle en dator kosta sis�d�r 100 000:- till 200 000:-
f�r en enklare modell.
Mikael Forsberg
Som vanligt �r mycket skatt ocks�, men spotmarknaden har ocks� varit
nere p� 0 med resultatet att sj�lva str�mmen varit gratis ett tag. Det
h�nde n�gon m�ndag har jag f�r mig. D�remot har jag aldrig h�rt att
priset g�tt under noll och blivit negativt, vilket annars troligen
skulle uppskattas.
kjell
> "Ulf Sundin" <ulf.ot...@telia.com> skrev i meddelandet
> news:rfbli55q9gbusg39h...@4ax.com...
>> On Thu, 17 Dec 2009 20:32:14 +0100, "- Kjelle" <- kje...@sverige.nu>
>> wrote:
>>
>>>Ken wrote:
>>>> On Thu, 17 Dec 2009 12:59:42 +0100, "- Kjelle" <- kje...@sverige.nu>
>>>> wrote:
>>>klipp
>>>>
>>>> Nej det tror jag inte.
>>>
>>>stilla?
>>
>> ï¿œh?
>>
>>>SvD skrev idag "Flera kï¿œrnkraftsreaktorer stï¿œr stilla, bï¿œde i
>>>Oskarshamn och Ringhals, och det har drivit upp priset."
>>
>> sￜ mￜste resterande el kￜpas frￜn andra producenter.
>> Den handeln gￜr pￜ spotmarknaden (om inte nￜgon producent
>> skulle ha andra avtal)
>>
>>>Hur kan
>>
>> De har kolkraftverk och oljekraftverk och slipper fï¿œrlita sig
>> till spotmarknaden. Det har jag ju redan svarat.
>>
>> Kol och olja ï¿œr fï¿œr smutsigt.
>> Kï¿œrnrkraft ï¿œr fï¿œr farligt.
>> Vattenkraft ï¿œr nï¿œstan OK, men vi mï¿œste vï¿œrna de outbygda ï¿œlvarna.
>>
>> Men billig el ska det vara.
>>
>> oljekraftverk? Hur vill du dￜ betala fￜr den? Och hur gￜr det ihop med
>> din klimatoro?
>>
>> /Ulf Sundin
>
> Det handlar om rent och skï¿œrt ocker och en flirt med folk angï¿œende
> kï¿œrnkraftens vara eller icke vara.
> Man tￜmmer vattenmagasinen rejￜlt under hￜsten fￜr att pￜ sￜ sￜtt kunna
> trissa upp priset under vintern, samtidigt som man ser till att nï¿œgra
> reaktorer stï¿œr i dvala ï¿œver vintern.
> (Att det tï¿œmts en hel del nattetid vet jag med sï¿œkerhet eftersom jag sjï¿œlv
> bor nￜra inpￜ en reglerad ￜlv.)
> Detta resulterar i oskￜligt hￜga priset pￜ el, plus att
> kￜrnkraftslobbyisterna kan yla -Mera kￜrnkraft, ni ser ju sￜ dyrt det blir
> annars.
> I grund och botten ï¿œr det en ganska normal strategi frï¿œn hï¿œgerkanten, och
> sï¿œledes ingen ï¿œveraskning, iaf inte fï¿œr mej.
Ja, det lobbas hï¿œrt frï¿œn hï¿œgerkanten om mer kï¿œrnkraft, det skï¿œter
elbolagen fï¿œr hï¿œgerregeringens rï¿œkning.
kjelle@sverige.nu - Kjelle
Lￜste pￜ elprisguidens blogg:
http://blogg.elprisguiden.se/dyrare-elpris-med-styckad-elmarknad/
"Sverige ska inte lￜngre fￜ ha samma elpris. Elmarknaden ska styckas upp
i olika prisomrï¿œden dï¿œr elen inte flyter fritt. Det blir dyrare med el i
sï¿œdra Sverige och - kanske - billigare i norr.
En sak ￜr sￜker, det hￜr kommer inte konsumenten att tjￜna pￜ.
Utslagningen av elbolag ï¿œkar. Endast de allra stï¿œrsta kommer att kunna
erbjuda elfï¿œrsï¿œljning till hela landet.
Det ï¿œr nï¿œgra av de negativa effekter som blir fï¿œljden av Svenska
Kraftnï¿œts uppdelning av elmarknaden i Sverige.
Fￜrdelar? Ja, Danmark kommer att fￜ kￜpa billig svensk el, och det blir
vi svenskar som fï¿œr betala med dyrare priser och sï¿œmre konkurrens.
Jag vill pￜstￜ att detta ￜr det hￜrdaste slaget mot elmarknaden sedan
avregleringen. Frï¿œn iden om en nordisk, gemensam marknad dï¿œr energi ska
fￜ flyta fritt har man nu stￜngt in marknadskrafterna och lￜtit
regionala och lokala oligopol ta ï¿œver.
Vad innebï¿œr detta nya fï¿œrfarande?"
Ja det blir vￜl sￜ som vi anar konsekvenserna nu. Politikerna ljuger oss
fulla med sk-t.
--
Kjelle
Charlie R
> L�ste p� elprisguidens blogg:
> http://blogg.elprisguiden.se/dyrare-elpris-med-styckad-elmarknad/
> "Sverige ska inte l�ngre f� ha samma elpris. Elmarknaden ska styckas upp
> i olika prisomr�den d�r elen inte flyter fritt. Det blir dyrare med el i
> s�dra Sverige och - kanske - billigare i norr.
Det �r v�l redan l�gre elskatt i norr?
<....>
> Det �r n�gra av de negativa effekter som blir f�ljden av Svenska
> Kraftn�ts uppdelning av elmarknaden i Sverige.
> F�rdelar? Ja, Danmark kommer att f� k�pa billig svensk el, och det blir
> vi svenskar som f�r betala med dyrare priser och s�mre konkurrens.
>
> Jag vill p�st� att detta �r det h�rdaste slaget mot elmarknaden sedan
> avregleringen. Fr�n iden om en nordisk, gemensam marknad d�r energi ska
> f� flyta fritt har man nu st�ngt in marknadskrafterna och l�tit
> regionala och lokala oligopol ta �ver.
> Vad inneb�r detta nya f�rfarande?"
> Ja det blir v�l s� som vi anar konsekvenserna nu. Politikerna ljuger oss
> fulla med sk-t.
Framf�r allt visar det v�l hur livsfarligt det �r med staten
som f�retags�gare. Prisa Gud f�r att v�r nya regering inte
fick f�r sig att g� in och k�pa SAAB. Var hade det kunnat
sluta?
Charlie.
kjelle@sverige.nu - Kjelle
> Sat, 19 Dec 2009 17:18:14 +0100, - Kjelle ba:
>> L�ste p� elprisguidens blogg:
>
>> http://blogg.elprisguiden.se/dyrare-elpris-med-styckad-elmarknad/
>
>> "Sverige ska inte l�ngre f� ha samma elpris. Elmarknaden ska styckas
>> upp i olika prisomr�den d�r elen inte flyter fritt. Det blir dyrare
>> med el i s�dra Sverige och - kanske - billigare i norr.
>
> Det �r v�l redan l�gre elskatt i norr?
Du f�r fr�ga n�n norrl�nning.
Var �r Arne?
P� Rapport idag tog man upp det som m�nga anar:
"Efter att elpriset f�r n�gra timmar i torsdags sk�ts upp till en ny
rekordniv� s� har det kommit anklagelser om att kraftbolagen medvetet
h�ller produktionen nere f�r att tj�na extra pengar nu n�r efterfr�gan
�kar under vintern."
http://svt.se/2.22620/1.1823379/elbolag_anklagas_for_medvetet_lag_produktion
> <....>
>> Det �r n�gra av de negativa effekter som blir f�ljden av Svenska
>> Kraftn�ts uppdelning av elmarknaden i Sverige.
>
>> F�rdelar? Ja, Danmark kommer att f� k�pa billig svensk el, och det
>> blir vi svenskar som f�r betala med dyrare priser och s�mre
>> konkurrens.
>>
>> Jag vill p�st� att detta �r det h�rdaste slaget mot elmarknaden sedan
>> avregleringen. Fr�n iden om en nordisk, gemensam marknad d�r energi
>> ska f� flyta fritt har man nu st�ngt in marknadskrafterna och l�tit
>> regionala och lokala oligopol ta �ver.
>> Vad inneb�r detta nya f�rfarande?"
>
>> Ja det blir v�l s� som vi anar konsekvenserna nu. Politikerna ljuger
>> oss fulla med sk-t.
>
> Framf�r allt visar det v�l hur livsfarligt det �r med staten
> som f�retags�gare.
Verkligen? Det finns ett flertal som g�r v�ldigt bra, ger klirr till
statskassan. Vad som �r bekymmersamt �r att ett antal miljarder
utlovades av regeringen till bilbranschen, n�tt slag av l�n men nu blir
det n�gra miljoner till att b�rja med f�r s�rskilda
arbetsmarknadsinsatser i Trollh�ttan. Men snart �r nya motorv�gen klar
s� de d�r Saabanst�llda kan ju b�rja pendla till.... G�teborg?
> Prisa Gud f�r att v�r nya regering inte fick f�r sig att g� in och
> k�pa SAAB. Var hade det kunnat
> sluta?
Det f�r vi aldrig veta. Men om nu Spyker k�per �r det b�ttre? Jag tycker
att GM ska ge bort SAAB till de anst�llda, det �r ju trots allt julafton
strax ;)
--
Kjelle
Roger Eriksson
news:hgolhk$dnd$1...@news.albasani.net:
Det �r nog snarare trots �n tack vare ;-)
>
>> Prisa Gud f�r att v�r nya regering inte fick f�r sig att g� in och
>> k�pa SAAB. Var hade det kunnat
>> sluta?
>
> Det f�r vi aldrig veta. Men om nu Spyker k�per �r det b�ttre?
Absolut. S� l�nge de inte beh�ver svenska skattepengar f�r det. Ett
f�retag som inte gett n�gon vinst sedan i varjefall de b�rjade
s�rredovisas l�ter inte som n�got som �r l�mpligt att l�gga skattepengar
p�. SAAB har v�l inte tj�nat en krona sedan n�gra �r p� 80-talet?
--
Mvh
/RE
Ulf Sundin
> Charlie R wrote:
>> Framf�r allt visar det v�l hur livsfarligt det �r med staten
>> som f�retags�gare.
>
> Verkligen? Det finns ett flertal som g�r v�ldigt bra, ger klirr till
> statskassan.
Huvudsakligen monopol eller oligopol p� reglerade marknader.
Och d� betyder det ofta att konumenterna f�r betala �verpris.
Du tror v�l inte att Saab skulle lyckas s�lja fler bilar med b�ttre
marginaler om staten var huvud�gare?
/Ulf Sundin
Charlie R
> Du f�r fr�ga n�n norrl�nning.
> Var �r Arne?
Han verkar inte finnas kvar. Det var v�l n�got i regeringens
politik han inte t�lde.
Charlie.
Charlie R
>>> Framf�r allt visar det v�l hur livsfarligt det �r med staten
>>> som f�retags�gare.
>> Verkligen? Det finns ett flertal som g�r v�ldigt bra, ger klirr till
>> statskassan.
> Huvudsakligen monopol eller oligopol p� reglerade marknader.
> Och d� betyder det ofta att konumenterna f�r betala �verpris.
Det �r ofta s� illa att svenska konsumenterna f�r betala
h�gre priser �n konsumenterna de l�nder d�r de t�nkt sig
att sk�ra guld med t�ljkniv, men i sj�lva verket g�r brak-
f�rlister. Teliasnomera �r ett bra exempel.
Charlie.
kjelle@sverige.nu - Kjelle
> SAAB har v�l inte tj�nat en krona sedan n�gra �r p� 80-talet?
Som tur �r skriver du "v�l"! S� komplicerade som den kreativa
bokf�ringen �r hos de multinationella f�retagen - �r det sv�rt att
verkligen veta. Visst, SAAB bl�der, mycket p g a att m�nga av SAAB:s
trogna kunder tycker att bilen blev s�mre n�r Opel b�rjade best�mma hur
fordonen skulle "vara" och slutade s�ledes k�pa de nya bilarna. Trots
det l�r SAAB vara Sveriges tredje vanligaste bil.
Att Saab-�garen General Motors (GM) beslutat l�gga ner kan ha ett
samband med att de planerar att betala tillbaka omkring 8 miljarder
dollar till regeringarna i USA och Kanada fram till juni 2010. N�nstans
m�ste de pengarna tas fr�n. Trollh�tteborna �r ett av offren.
Nu �r det visserligen nog f�rsent, SAAB �r uppstyckat - men *staten*
skulle ha (iaf f�r kortare tid) kunnat �ga SAAB (eller n�tt halvstatligt
konsortium). Med dagens h�ga avkastningskrav kunde vi till�ta oss att t
ex l�ta masstillverkningen ske i Kina eller Indien. Kan Frankrike h�lla
sig med en statlig biltillverkare borde vi (ev.med hj�lp av norrm�n)
kunnat g�ra det. Det var ett tillf�lle att skapa jobb som allias-regimen
missade. Man betalar hellre ut pengar till - ja vad�? kontant
arbetsmarknadsst�d.
Bet�nk att kinesiska BAIC har tagit �ver vissa delar av SAAB f�r endast
1,4 miljarder kronor, enligt k�llor f�r Dagens Industri. Ponera att
regeringen i somras gjort likadant? Och sedan l�tit staten bidra med
x-antal miljoner f�r forskning till el-motorer o andra �ndam�l (vilket
de redan gjort och dessutom lovat mer) skulle det kunna medf�ra att inte
alla f�r sparken (som nu blir fallet) och ingen s�rskild omskolning
beh�vs (f�rutom f�r ev. �vertaliga).
I Uppsala finns ett f�retag som just i h�st byggt ett antal SAABar med
elmotor.Det handlar om en 9-3:a som man f�rsett med en elmotor m m.
Det finns s� m�nga newtonmeter i vridmoment i den bilen att det inte
beh�vs n�gon v�xell�da - elmotorerna (335 hk) sitter direkt p�
drivaxlarna och 0 - 100 km/h g�r p� endast 6,3 sekunder. Hur det blir
med det projektet nu, vet v�l bara f�glarna. Men det finns s�kert
kineser som vill k�pa upp �ven den tekniken. En recension finns h�r:
`Auto motor & sport styrde kosan till Uppsala f�r en provk�rning av
Electroengines Saab 9-3. Alrik sitter bakom ratten och st�ller den
naturliga fr�gan: "�r det h�r f�r bra f�r att vara sant?" `
I jobblinjens Sverige �r det den ideella sektorn som v�xer s� det
knakar. Folk vill verkligen ha n�tt att g�ra, n�got som k�nns mer
meningsfullt �n en kurs i CV-skrivande. Det har Borg m fl i viss m�n
tagit fasta p� - nu skall vissa former av ideell verksamhet b�rja
beskattas. Dessa nya int�kter f�r statskassan kanske beh�vs i
Trollh�ttan eller till flera skattes�nkningar f�r de med jobb och redan
rika?
Div l�nkar:
http://www.automotorsport.no/news/19460/electroengines-saab-9-3-med-eldrift--provk%C3%B6rd/
http://www2.unt.se/avd/1,,MC=3-AV_ID=994530,00.html
http://www2.unt.se/avd/1,,MC=3-AV_ID=994957,00.html
http://www2.unt.se/avd/1,,MC=3-AV_ID=996641,00.html
http://www2.unt.se/article/1,1826,MC=3-AV_ID=994876,00.html?from=latestnav
http://www.aftonbladet.se/bil/collin/article6317320.ab
--
Kjelle
S� svek hon Saab
Maud Olofsson visste inte n�gonting om bilindustrin. Ingenting. Noll.
Nu har n�ringsministern f�tt l�ra sig en del. Men hon f�rst�r
fortfarande inte. Regeringen har hela tiden haft en genant �ointresserad
attityd till Saabs problem. �r det ideologi - eller bara ren dumhet?
I de flesta l�nder �r folk stolta �ver sin bilindustri. Det �r
sj�lvklart att vanligt folk k�r bilar fr�n det egna landet och ju h�gre
man kommer i makteliten, desto viktigare blir det att k�ra inhemskt. I
Tyskland �r regeringsbilarna tyska, i Frankrike �r de franska, i Italien
italienska och i USA �r �bilarna amerikanska. Samma sak bland
f�retagsledare, fackf�reningsledare och "k�ndisar".
Men h�r hemma sa Maud Olofsson� att Volvo och Saab tillverkar fel bilar.
Sen tindrade hon �lite med �gonen och �kte iv�g med regeringens BMW,
eller om det nu var den privata Forden.
- Robert Collin (i Aftonbladet)
http://www.aftonbladet.se/bil/collin/article6317320.ab
COL
kjelle@sverige.nu - Kjelle
> - Kjelle wrote:
>> Charlie R wrote:
>
>>> Framf�r allt visar det v�l hur livsfarligt det �r med staten
>>> som f�retags�gare.
>>
>> Verkligen? Det finns ett flertal som g�r v�ldigt bra, ger klirr till
>> statskassan.
>
> Huvudsakligen monopol eller oligopol p� reglerade marknader.
> Och d� betyder det ofta att konumenterna f�r betala �verpris.
Jaha hur �r det p� den avreglerade d�? Betyder det ocks� ganska ofta
att konsumenterna f�r betala �verpris f�r vissa varor?
�r det f�rresten finare och b�ttre p� n�tt vis att privatkapitalet
tj�nar grova pengar som delas ut till aktie�gare m fl �n att staten g�r
det? Vinster som skulle kunna g�ra att skatter och avgifter kan s�nkas
f�r *alla* (beror f�rst�ss p� vilken politik som f�rs och vilka
investeringar som g�rs).
> Du tror v�l inte att Saab skulle lyckas s�lja fler bilar med b�ttre
> marginaler om staten var huvud�gare?
F�r svar p� den fr�gan se tr�den "SAAB & Alliansen (was: Elmarknaden)"
--
Kjelle
kjelle@sverige.nu - Kjelle
Charlie, �r du s�ker p� att det inte �r p g a dina ibland tramsiga
kommentarer? Drick mer whiskey och f� fart p� synapser och pekfingrar ;)
--
Kjelle.
Charlie R
>>> Var �r Arne?
>> Han verkar inte finnas kvar. Det var v�l n�got i regeringens
>> politik han inte t�lde.
> Charlie, �r du s�ker p� att det inte �r p g a dina ibland tramsiga
> kommentarer?
S�ker kan man aldrig vara p� n�gonting h�r i v�rlden, utom
"kjell" d�.
>Drick mer whiskey och f� fart p� synapser och pekfingrar ;)
Ska t�nka p� saken...
Charlie.
Charlie R
> �r det f�rresten finare och b�ttre p� n�tt vis att privatkapitalet
> tj�nar grova pengar som delas ut till aktie�gare m fl �n att staten g�r
> det?
Absolut. S�dant h�ller m�nga daytraders flytande, och de slipper
belasta socialkontoren.
> Vinster som skulle kunna g�ra att skatter och avgifter kan s�nkas
> f�r *alla* (beror f�rst�ss p� vilken politik som f�rs och vilka
> investeringar som g�rs).
Hmm, hur m�nga skatter s�nktes p� den tiden Telia var ett statligt
verk??
Charlie.
Roger Eriksson
> Roger Eriksson wrote:
>> SAAB har v�l inte tj�nat en krona sedan n�gra �r p� 80-talet?
>
> Som tur �r skriver du "v�l"! S� komplicerade som den kreativa
> bokf�ringen �r hos de multinationella f�retagen - �r det sv�rt att
> verkligen veta. Visst, SAAB bl�der, mycket p g a att m�nga av SAAB:s
> trogna kunder tycker att bilen blev s�mre n�r Opel b�rjade best�mma
> hur fordonen skulle "vara" och slutade s�ledes k�pa de nya bilarna.
De gick inte med vinst n�r Investor var med, de gick inte med vinst sedan
det b�rjade s�rredovisas �.h.t. f�rutom under n�gra �r under 80-talet.
Jag vet att m�nga ser en gigantisk j�ttekonspiration mot SAAB d�r ett
par, tre olika �garkonstellationer gemensamt har jobbat under flera
�rtionden f�r att ge f�retaget d�dsst�ten..
> Trots det l�r SAAB vara Sveriges tredje vanligaste bil.
Jaja, p� det stora hela s� �r ju inte Sverige n�gon j�ttemarknad som
r�cker till f�r att driva en bilfabrik om man s�ger s�..
> Nu �r det visserligen nog f�rsent, SAAB �r uppstyckat - men *staten*
> skulle ha (iaf f�r kortare tid) kunnat �ga SAAB (eller n�tt
> halvstatligt konsortium). Med dagens h�ga avkastningskrav kunde vi
> till�ta oss att t ex l�ta masstillverkningen ske i Kina eller Indien.
> Kan Frankrike h�lla sig med en statlig biltillverkare borde vi (ev.med
> hj�lp av norrm�n) kunnat g�ra det. Det var ett tillf�lle att skapa
> jobb som allias-regimen missade. Man betalar hellre ut pengar till -
> ja vad�? kontant arbetsmarknadsst�d.
Vi skulle fortfarande kunna tillverka oljetankers och ankra utanf�r
kusten f�r att ha sluppit l�gga ner varvsindustrin. Det hade v�l blivit
ett par tre lager vid det h�r laget, som man iofs kanske hade kunnat
anv�nda till att montera vinsnurror p�. Jo, det var bara en tillf�llig
�tg�rd tills f�retagen kunde klara sig sj�la men ist�llet s� h�ggs till
slut skeppen upp och s�ldes som skrot.
Eller varf�r inte ha k�pt upp alla TEKO-industrier som gick i putten s�
att vi fortfarande hade kunnat k�pa V-jeans. Inte f�r att n�gon k�pte dem
men vi hade haft ett enormt lager vid det h�r laget som vi hade kunnat
k�pa..
Det hade naturligtvis l�tit en v�ldigt massa m�nniskor beh�lla jobben s�
att vi sluppit betala arbetsl�shetsunderst�d. Den stora skillnaden �r att
vi fortfarande hade f�tt driva dessa industrier med statliga pengar till
skillnad fr�n hur det �r nu n�r de flesta faktiskt har nya jobb, nya jobb
som drar in skatt till samh�llet och inte bara kostar en massa pengar.
Det g�r faktiskt att l�ra av historien. Det m� vara varmt och sk�nt att
pinka i byxorna men den k�nslan g�r snart �ver och man blir tvungen att
ta tag i de verkliga problemen. Men visst, det �R tr�kigt f�r de
m�nniskor som drabbas men f�r samh�llet s� �r det den b�sta l�sningen p�
sikt.
> Bet�nk att kinesiska BAIC har tagit �ver vissa delar av SAAB f�r
> endast 1,4 miljarder kronor, enligt k�llor f�r Dagens Industri. Ponera
> att regeringen i somras gjort likadant? Och sedan l�tit staten bidra
> med x-antal miljoner f�r forskning till el-motorer o andra �ndam�l
> (vilket de redan gjort och dessutom lovat mer) skulle det kunna
> medf�ra att inte alla f�r sparken (som nu blir fallet) och ingen
> s�rskild omskolning beh�vs (f�rutom f�r ev. �vertaliga).
Det finns v�l ingen anledning att staten inte skulle kunna satsa pengar
p� forskning av olika slag. Jag tycker att det satsas f�r lite p�
forskning inom de omr�den om faktiskt har en chans att generera n�got
slags int�kter i framtiden, som inom naturvetenskap och teknik.
Men varf�r skulle den beh�va k�pa ett f�retag f�r det?
> I Uppsala finns ett f�retag som just i h�st byggt ett antal SAABar med
> elmotor.Det handlar om en 9-3:a som man f�rsett med en elmotor m m.
> Det finns s� m�nga newtonmeter i vridmoment i den bilen att det inte
> beh�vs n�gon v�xell�da - elmotorerna (335 hk) sitter direkt p�
> drivaxlarna och 0 - 100 km/h g�r p� endast 6,3 sekunder. Hur det blir
> med det projektet nu, vet v�l bara f�glarna. Men det finns s�kert
> kineser som vill k�pa upp �ven den tekniken. En recension finns h�r:
Jo, det finns m�ngder med intressanta elfordon. Problemet med samtliga av
dem �r begr�nsad r�ckvidd och enorma laddtider. Jag vet inte hur det �r
f�r dig men jag vill inte stanna ett halvt dygn var trettionde mil f�r
att ladda upp fordonet igen.
Oj, jag var visst �veroptimistisk: "Vi kan till exempel f� en SAAB 9-3
att accelerera fr�n 0 till 100 km/h p� 6,5 sekunder, n� en hastighet p�
180 km/h och k�ra 15-20 mil p� ren el utan att vi f�r�ndrat bilen
exteri�rt eller interi�rt � med b�de bagageutrymmet och dragkroken kvar.�
N�gon form av eldriva fordon som faktiskt �r anv�ndbara ute i
verkligheten kommer f�rmodligen fram�ver men dagens teknik g�r det inte
m�jligt.
Men det spelar ju ingen roll i det h�r fallet eftersom det inte kan vara
n�gra st�rre problem att bygga p� ett annat fordon �n SAAB.
> `Auto motor & sport styrde kosan till Uppsala f�r en provk�rning av
> Electroengines Saab 9-3. Alrik sitter bakom ratten och st�ller den
> naturliga fr�gan: "�r det h�r f�r bra f�r att vara sant?" `
>
> http://rahxoow.notlong.com/
>
> I jobblinjens Sverige �r det den ideella sektorn som v�xer s� det
> knakar. Folk vill verkligen ha n�tt att g�ra, n�got som k�nns mer
> meningsfullt �n en kurs i CV-skrivande.
T�nk om dessa m�nniskor hade valt att g�ra n�got som de kan leva p�
ist�llet f�r sina hobbies eller sociala liv.
Majer Bajer
"Roger Eriksson" <roger....@gmail.com> wrote in message
news:Xns9CED74C82ABF323...@194.177.98.144...
> kusten f�r att ha sluppit l�gga ner varvsindustrin.
Tja, andra l�nder har kvar sin varvsindustri. Stora fina batar tillverkas i
Finland. Stora fina batar tillverkas i Tyskland. Bade Finland och Tyskland
slar Sverige l�tt n�r det g�ller l�nenivan och lednadsstandarden. D�r har
man t�nkt litet l�ngre �n till n�sta kvartalsrapport. D�rf�r har man sin
varvindustri kvar och tj�nar pengar pa den, samtidigt som som man skapar
arbetsplatser at sina invanare. I Finland har man precis sj�satt v�rldens
st�rsta passagerarfartyg. Finland har �ven varit oerh�rt duktig pa att skapa
helt nya n�ringar och indutrier. F�r bara thugo ar sedan var Nokia en f�ga
k�nd tillverkare av galoscher och billiga vinterd�ck. D�r har man satsat
pengar pa att bygga upp en industri i st�llet f�r att l�gga ner rubbet eller
flytta till Kina.
Majer Bajer
"Roger Eriksson" <roger....@gmail.com> wrote in message
news:Xns9CED74C82ABF323...@194.177.98.144...
> dem �r begr�nsad r�ckvidd och enorma laddtider. Jag vet inte hur det �r
> f�r dig men jag vill inte stanna ett halvt dygn var trettionde mil f�r
> att ladda upp fordonet igen.
>
Du saknar kunskaper och kompetens vad betr�ffar elfordon och deras r�ckvidd,
laddtider och prestanda i �vrigt. F�r att uttrycka saken milt: Du vet inte
ett dj�vla piss om "elfordon". Det enda du vet �r att du gillrar att
industrier l�ggs ned och tiotusentals m�nniskor i mis�r och n�d. Du �r med
andra ord en r�tt sa typisk representant f�r tokh�gern.
Medan diverse h�gerextrema bajsarslen monterar ned det som �nnu finns kvar
av svensk industri, satsar GM (numera �gd till 60 procent av den amerikanska
staten) miljardbelopp pa den eldrivna bilen GM Volt, som ska masstillverkas
redan n�sta ar. Medan n�ringsministern Maud Olofsson, vars
utbildningsmeriter representeras av avgangsbetyget fran ett tvaarigt
gymnasium, upprepar som ett slags mantra att "staten ska inte �ga
bilfabriker", satsar den tyska staten miljarder pa den tyska varianten av
Volt, Opel Ampera. Just n�r Sverige l�gger ner sa b�rjar Toyota mastillverka
sin laddhybrid, som gar tio mil pa bara el innan bensinmotorn beh�ver rycka
in.
Israel och Danmark bygger redan upp infrastruktur f�r renodlade elbilar,
utan nagon f�rbr�nningsmotor, i ett projekt som kallas Project Better Place.
D�r vet man tydligen inte att det �r sa kasst med elfordon. D�r anv�nder man
skattepengar pa ett konstruktivt s�tt, f�r att bygga upp ny teknik och ny
infrastruktur, i st�llet f�r att sabba, l�gga ner och skicka iv�g tiotals
miljarder per ar som st�d f�r diverse diktaturer och bombmakare.
Mikael Forsberg
I sammanhanget ligger det att Sverige har en ganska unik makstruktur,
vilken lever kvar till stor del som ett sp�ke i riksdaghuset. Svenskar
har inte h�gre levnadsstandard �n Syd-Koreaner (�ven on levnadsstandard
�r sv�rdefinierat) och �nd� sl�r de l�tt ut svensk varsvindustri och
egentligen alla v�ra industrier. Nu beror detta p� socialistexperimentet
som gjort att vi har l�nekostnader byr�krati, kontroll och regleringar
in absurdum och det har bara blivit en fr�ga f�r politikerna att klamra
sig fast vi maktpositioner och sno �t sig s� mycket pengar som m�jligt.
Svenska varv �gs till stor del av tyska f�retag numera. Kockums
ub�tstillverkning �gs som det ser ut av tyska HDW och kockumkoncernen av
tyska Thyssen men det �r sv�rt att se �garstrukturerna numera.
I Sverige har vi ett trasproletariat som inte �ger n�gonting mer �n
skulder m�jligtvis och staten �ger knappt n�got heller eftersom den har
s� kraftiga skulder. I b�de Finland och andra l�nder s� har man inte
g�tt s� extremt l�ngt i str�van att socialisera folket. �gander�tten har
respekterats och i Finland fick folk mark och hus bland de som tvingades
�verge Karelen n�r kommunisterna invaderade det omr�det. Vi har nog
n�got s�dant hus kvar i sl�kten f�rresten, i Tammerfors. Men i Sverige
gjorde man tv�rtom och stal f�retag och hemmen f�r folket och byggde
hyresr�tter som idag �r ghetton men man ser till att ta ut hyror s� att
folket inte skall kunna spara en krona efter de extrema skatterna.
Mikael Forsberg
> Israel och Danmark bygger redan upp infrastruktur f�r renodlade elbilar,
> utan nagon f�rbr�nningsmotor, i ett projekt som kallas Project Better Place.
> D�r vet man tydligen inte att det �r sa kasst med elfordon. D�r anv�nder man
> skattepengar pa ett konstruktivt s�tt, f�r att bygga upp ny teknik och ny
> infrastruktur, i st�llet f�r att sabba, l�gga ner och skicka iv�g tiotals
> miljarder per ar som st�d f�r diverse diktaturer och bombmakare.
I Sverige l�gger vi ner fullt fungerande k�rnkraftverk och satsar d� p�
en enorm kapitalf�rst�ring. Barseb�ck borde startas upp efter en
helrenoivering och uppgradering med senaste teknik. D� skulle vi kunna
exportera n�got som inte �r lika l�tt att flytta utomlands och tekniken
med h�gsp�nnings�verf�ring med likstr�m skulle kunna utvecklas till
n�got �nnu st�rre �n det redan �r h�r i landet.
http://www.abb.se/product/se/9AAC30200079.aspx
Bist�ndspengarna borde deklareras som politikerna kr�ver att folk skall
g�ra med sin privatekonomi. Som det �r nu n�r staten l�nar upp �ver 30
miljarder om �ret som inte redovisas vart det tar v�gen egentligen s� �r
varje politiker som inte vill redovisa det sk�ligen misst�nkt f�r
f�rskingring. Det borde finnas en web-sida d�r det klart framg�r vem som
tagit ut de av staten uppl�nade pengarna och till vad de anv�ndts.
N�got positivt i sammanhanget �r att bist�ndet trots allt b�rjar s�nkas,
f�rmodligen har det en betydelse med att Gunilla Carlsson inte �r
s�rskilt intresserad av att �sa p� kommunistdiktaturer en m�ngd pengar,
till skillnad mot vad sossarna alltid tyckt om.
kjelle@sverige.nu - Kjelle
>> Bet�nk att kinesiska BAIC har tagit �ver vissa delar av SAAB f�r
>> endast 1,4 miljarder kronor, enligt k�llor f�r Dagens Industri.
>> Ponera att regeringen i somras gjort likadant? Och sedan l�tit
>> staten bidra med x-antal miljoner f�r forskning till el-motorer o
>> andra �ndam�l (vilket de redan gjort och dessutom lovat mer) skulle
>> det kunna medf�ra att inte alla f�r sparken (som nu blir fallet) och
>> ingen s�rskild omskolning beh�vs (f�rutom f�r ev. �vertaliga).
>
> Det finns v�l ingen anledning att staten inte skulle kunna satsa
> pengar p� forskning av olika slag. Jag tycker att det satsas f�r lite
> p� forskning inom de omr�den om faktiskt har en chans att generera
> n�got slags int�kter i framtiden, som inom naturvetenskap och teknik.
>
> Men varf�r skulle den beh�va k�pa ett f�retag f�r det?
Tja, kanske f�r att testa "grejerna" forskningen kommit fram till?
J�mf�r symbiosen med hur gamla L M Ericsson kunde utnyttja gamla
Televerket f�r sin nya teknik. Det var tider det.
>
>> I Uppsala finns ett f�retag som just i h�st byggt ett antal SAABar
>> med elmotor.Det handlar om en 9-3:a som man f�rsett med en elmotor m
>> m. Det finns s� m�nga newtonmeter i vridmoment i den bilen att det
>> inte beh�vs n�gon v�xell�da - elmotorerna (335 hk) sitter direkt p�
>> drivaxlarna och 0 - 100 km/h g�r p� endast 6,3 sekunder. Hur det blir
>> med det projektet nu, vet v�l bara f�glarna. Men det finns s�kert
>> kineser som vill k�pa upp �ven den tekniken. En recension finns h�r:
>
> Jo, det finns m�ngder med intressanta elfordon. Problemet med
> samtliga av dem �r begr�nsad r�ckvidd och enorma laddtider. Jag vet
> inte hur det �r f�r dig men jag vill inte stanna ett halvt dygn var
> trettionde mil f�r att ladda upp fordonet igen.
Hur m�nga resor med bil g�r du som kr�ver l�ngre r�ckvidd �n 30:e mil?
>
> Oj, jag var visst �veroptimistisk: "Vi kan till exempel f� en SAAB 9-3
> att accelerera fr�n 0 till 100 km/h p� 6,5 sekunder, n� en hastighet
> p� 180 km/h och k�ra 15-20 mil p� ren el utan att vi f�r�ndrat bilen
> exteri�rt eller interi�rt - med b�de bagageutrymmet och dragkroken
> kvar."
>
> N�gon form av eldriva fordon som faktiskt �r anv�ndbara ute i
> verkligheten kommer f�rmodligen fram�ver men dagens teknik g�r det
> inte m�jligt.
Det �r d�r en del av skattepengarna skulle kunna g� till. Men som
uppl�gget �r nu blir det pengar mest till EU-avgifter och till den
kommande privata omsorgen av barn, interner och pension�rer?
> Men det spelar ju ingen roll i det h�r fallet eftersom det inte kan
> vara n�gra st�rre problem att bygga p� ett annat fordon �n SAAB.
Nej, kineserna har nog t�nkt s� ocks�.
>> `Auto motor & sport styrde kosan till Uppsala f�r en provk�rning av
>> Electroengines Saab 9-3. Alrik sitter bakom ratten och st�ller den
>> naturliga fr�gan: "�r det h�r f�r bra f�r att vara sant?" `
>>
>> http://rahxoow.notlong.com/
>>
>> I jobblinjens Sverige �r det den ideella sektorn som v�xer s� det
>> knakar. Folk vill verkligen ha n�tt att g�ra, n�got som k�nns mer
>> meningsfullt �n en kurs i CV-skrivande.
>
> T�nk om dessa m�nniskor hade valt att g�ra n�got som de kan leva p�
> ist�llet f�r sina hobbies eller sociala liv.
Du �r bra cynisk. Lite f�r mycket f�r min smak.
--
Kjelle
Ulf Sundin
<majer...@rabarbar.net> wrote:
>
>"Roger Eriksson" <roger....@gmail.com> wrote in message
>news:Xns9CED74C82ABF323...@194.177.98.144...
>> "- Kjelle" <- kje...@sverige.nu> wrote in
>> news:hgqq7o$o05$1...@news.albasani.net:
>>
>> Vi skulle fortfarande kunna tillverka oljetankers och ankra utanf�r
>> kusten f�r att ha sluppit l�gga ner varvsindustrin.
>
>Tja, andra l�nder har kvar sin varvsindustri. Stora fina batar tillverkas i
>Finland. Stora fina batar tillverkas i Tyskland. Bade Finland och Tyskland
>slar Sverige l�tt n�r det g�ller l�nenivan och lednadsstandarden. D�r har
>man t�nkt litet l�ngre �n till n�sta kvartalsrapport.
L�ngre �n "till n�sta kvartalsrapport" kan man ju kalla det n�r man
artificiellt h�ll liv i svensk varvsindustri i n�rmare ett decennium.
Ett av problemen med den svenska varvsindustrin var ju att den
vid mitten av 70-talet var helt ins�ad p� att bygga j�ttelika tankers.
>D�rf�r har man sin
>varvindustri kvar och tj�nar pengar pa den, samtidigt som som man skapar
>arbetsplatser at sina invanare. I Finland har man precis sj�satt v�rldens
>st�rsta passagerarfartyg.
Att f� j�ttetankerstillverkare att bygga kryssningsfartyg �r nog inte
det l�ttaste. Det �r v�l ungef�r som att f� den statliga svenska
bilindustrin (kommer ni ih�g Tjorven?) att bygga sportbilar.
>Finland har �ven varit oerh�rt duktig pa att skapa
>helt nya n�ringar och indutrier. F�r bara thugo ar sedan var Nokia en f�ga
>k�nd tillverkare av galoscher och billiga vinterd�ck.
N�.
F�r tjugo �r sedan tillverkade man �ven TV-apparater, datorer, mm.
Det som skapade det framg�ngsrika Nokia var att man vid en akut
kris p� 90-talet best�mde sig f�r att skita i alla andra aff�rsomr�den
�n mobiltelefoni. Och det var ju lyckosamt. Den finska staten hade
f�rvisso ingenting med detta v�gade (och lyckosamma) beslut.
/Ulf Sundin
Majer Bajer
"Ulf Sundin" <ulf.ot...@telia.com> wrote in message
news:0lphj5psdg30h6p2p...@4ax.com...
>
>>D�rf�r har man sin
>>varvindustri kvar och tj�nar pengar pa den, samtidigt som som man skapar
>>arbetsplatser at sina invanare. I Finland har man precis sj�satt v�rldens
>>st�rsta passagerarfartyg.
>
> Att f� j�ttetankerstillverkare att bygga kryssningsfartyg �r nog inte
> det l�ttaste.
St�mmer. Det �r inte det l�ttaste. Det finns l�nder som klarar av det och
det finns l�nder som inte klarar av det, precis som med all annan industri.
L�tt �r att snacka skit. L�tt �r att l�gga ned, sparka folk, f�rs�tta
tiotusentals m�nniskor i fattigdom och mis�r samt att bevilja varandra
m�ngmiljonbonusar. Allt detta �r l�tt. Sv�rt �r att tillverka
passagerarfartyg, bilar, flygplan, rymdraketer, satelliter, laptopar och
l�kemedel. Det �r f�rvisso inte det l�ttaste. Det kr�ver talang, utbildning,
kapital, arbete och i m�nga fall �ven god samverkan mellan statliga och
privata intressen. Det kr�ver litet mer �n att ha g�tt tv��rigt gymnasium.
> Det �r v�l ungef�r som att f� den statliga svenska
> bilindustrin (kommer ni ih�g Tjorven?) att bygga sportbilar.
>
Statlig bilindustri har f�rekommit litet varstans och klarat av att bygga
finfina bilar. Franska Renault har varit statligt i m�nga decennier,
tillverkat en v�ldans massa fina bilar och s�krat arbetstillf�llen �t
tiotusentals fransm�n. Uppenbarligen har de enfaldiga fransm�nnen missat det
ack s� viktiga budskapet att "Staten ska inte �ga bilfabriker", (c) Maud
Olofsson.
>>Finland har �ven varit oerh�rt duktig pa att skapa
>>helt nya n�ringar och indutrier. F�r bara thugo ar sedan var Nokia en f�ga
>>k�nd tillverkare av galoscher och billiga vinterd�ck.
>
> N�.
Jod�, fast jag borde ha skrivit "f�r tjugofem �r sedan".
>F�r tjugo �r sedan tillverkade man �ven TV-apparater, datorer, mm.
... som man �vertog fr�n svenska Luxor (TV-mottagare) och fr�n Ericsson
(datorer). F�r trettio �r sedan tillverkade man galoscher och vinterd�ck.
> Det som skapade det framg�ngsrika Nokia var att man vid en akut
> kris p� 90-talet best�mde sig f�r att skita i alla andra aff�rsomr�den
> �n mobiltelefoni. Och det var ju lyckosamt. Den finska staten hade
> f�rvisso ingenting med detta v�gade (och lyckosamma) beslut.
>
Ett ovanligt korkat p�st�ende. Ingen skulle satsa ett ruttet �re p�
mobiltelefoni om inte staten hade satsat massivt p� att bygga infrastruktur
f�r mobiltelefoni, p� att utbilda ingenj�rer med r�tt kunskaper etc. NMT och
GSM har tillkommit i ett ovanligt lyckat samarbete mellan statliga och
privata intressen. Detta �r emellertid �verkurs f�r nyliberaler, vilkas enda
recept �r att l�gga ner all industri som "ol�nsam".
kjelle@sverige.nu - Kjelle
klipp
> F�r tjugo �r sedan tillverkade man �ven TV-apparater, datorer, mm.
> Det som skapade det framg�ngsrika Nokia var att man vid en akut
> kris p� 90-talet best�mde sig f�r att skita i alla andra aff�rsomr�den
> �n mobiltelefoni. Och det var ju lyckosamt.
S� lyckosamt faktiskt att den d� h�gste VD:n (i japamsk anda begick
sj�lvmord). that�s the spirit isn�t it? Och nu �nskar/hoppas du,
innerst inne, att svenskar i allm�nhet b�rjar g�ra detsamma dvs inse att
felet med deras arbetsl�shet �r deras eget?
--
Kjelle
Ulf Sundin
wrote:
>Ulf Sundin wrote:
>klipp
>> F�r tjugo �r sedan tillverkade man �ven TV-apparater, datorer, mm.
>> Det som skapade det framg�ngsrika Nokia var att man vid en akut
>> kris p� 90-talet best�mde sig f�r att skita i alla andra aff�rsomr�den
>> �n mobiltelefoni. Och det var ju lyckosamt.
>
>S� lyckosamt faktiskt att den d� h�gste VD:n (i japamsk anda begick
>sj�lvmord).
Nej, det var inte alls en konsekvens av n�got lyckosamt strategival.
Det som brukar n�mnas �r v�l i st�llet den kris som f�retaget var
i vid den tiden. Det var allts� *innan* man renodlat f�retaget till
att enbart syssla med telekom.
> that�s the spirit isn�t it? Och nu �nskar/hoppas du,
>innerst inne, att svenskar i allm�nhet b�rjar g�ra detsamma dvs inse att
>felet med deras arbetsl�shet �r deras eget?
Parallellen borde v�l i s� fall vara att VD:ar som inte lyckas
f� sina f�retag att g� med vinst skulle ta livet av sig?
Kairamo var fortfarande anst�lld VD n�r han tog sitt liv.
/Ulf Sundin
Ulf Sundin
<majer...@rabarbar.net> wrote:
>
>"Ulf Sundin" <ulf.ot...@telia.com> wrote in message
>news:0lphj5psdg30h6p2p...@4ax.com...
>>
>>>D�rf�r har man sin
>>>varvindustri kvar och tj�nar pengar pa den, samtidigt som som man skapar
>>>arbetsplatser at sina invanare. I Finland har man precis sj�satt v�rldens
>>>st�rsta passagerarfartyg.
>>
>> Att f� j�ttetankerstillverkare att bygga kryssningsfartyg �r nog inte
>> det l�ttaste.
>
>St�mmer. Det �r inte det l�ttaste. Det finns l�nder som klarar av det och
>det finns l�nder som inte klarar av det, precis som med all annan industri.
Vet du vad jag tror?
Att det inte �r *l�nder* som tillverkar kryssningsfartyg.
Eller supertankers.
Utan f�retag.
>L�tt �r att snacka skit. L�tt �r att l�gga ned, sparka folk, f�rs�tta
>tiotusentals m�nniskor i fattigdom och mis�r samt att bevilja varandra
>m�ngmiljonbonusar.
Om man inte slutar att g�ra s�nt som �r ol�nsamt, s� har man
ju inte resurser att g�ra n�got l�nsamt med.
>Statlig bilindustri har f�rekommit litet varstans och klarat av att bygga
>finfina bilar. Franska Renault har varit statligt i m�nga decennier,
>tillverkat en v�ldans massa fina bilar och s�krat arbetstillf�llen �t
>tiotusentals fransm�n. Uppenbarligen har de enfaldiga fransm�nnen missat det
>ack s� viktiga budskapet att "Staten ska inte �ga bilfabriker", (c) Maud
>Olofsson.
Till och med fransm�nnen och franska staten har insett att staten
inte �r n�gon bra �gare. Det �r mer �n 10 �r sedan Renault
privatiserades.
Visste du inte det, eller chansade du p� att vi andra inte visste?
>>>Finland har �ven varit oerh�rt duktig pa att skapa
>>>helt nya n�ringar och indutrier. F�r bara thugo ar sedan var Nokia en f�ga
>>>k�nd tillverkare av galoscher och billiga vinterd�ck.
>>
>> N�.
>
>Jod�, fast jag borde ha skrivit "f�r tjugofem �r sedan".
Jas�? Varf�r gjorde du inte det fr�n b�rjan d�?
Men �ven 25 �r �r f�r kort tid.
> >F�r tjugo �r sedan tillverkade man �ven TV-apparater, datorer, mm.
>
>... som man �vertog fr�n svenska Luxor (TV-mottagare)
Och fr�n en annan konkurrent - Salora.
>och fr�n Ericsson (datorer).
S� vad vill du s�ga?
Att expansion genom uppk�p av konkurrenter �r efterstr�vansv�rt
(trots att det bl a var denna diversifierade expansion som ledde Nokia
in i en djup kris)?
F�r egen del tror jag t ex Ericsson var ganska n�jda med att man
lyckades s�lja av sin datortillverkning som knappast var (eller skulle
ha kunnat bli) n�gon kassako. Man fick d�rmed mer resurser att
satsa p� s�nt som faktiskt kunde bli mer l�nsamt.
>F�r trettio �r sedan tillverkade man galoscher och vinterd�ck.
S� prutades d� fem �r till.
>> Det som skapade det framg�ngsrika Nokia var att man vid en akut
>> kris p� 90-talet best�mde sig f�r att skita i alla andra aff�rsomr�den
>> �n mobiltelefoni. Och det var ju lyckosamt. Den finska staten hade
>> f�rvisso ingenting med detta v�gade (och lyckosamma) beslut.
>>
>Ett ovanligt korkat p�st�ende. Ingen skulle satsa ett ruttet �re p�
>mobiltelefoni om inte staten hade satsat massivt p� att bygga infrastruktur
>f�r mobiltelefoni, p� att utbilda ingenj�rer med r�tt kunskaper etc.
Ja? Du �verdriver f�rvisso (menar du allvarligt talat att l�nder d�r
tekniska h�gskolor inte finansieras av staten inte skulle kunna
utveckla tekniskt avancerade produkter), men jag f�rnekar inte
att icke-privata intressenter haft en del med utvecklingen att g�ra.
Du f�ktar mot v�derkvarnar!
Men beslutet att inrikta Nokia p� telekom var ett beslut i f�retagets
ledning. Ett dj�rvt beslut som gick hem (man skulle ju ocks� ha kunnat
besluta sig f�r att satsa p� datortillverkningen).
>NMT och
>GSM har tillkommit i ett ovanligt lyckat samarbete mellan statliga och
>privata intressen.
Men det kr�vs f�retag och entrepren�rer f�r att skapa de
industrier och tj�nstef�retag som kan erbjuda produkter och
tj�nster som utnyttjar dessa standarder. Och det lyckades Nokia
med.
>Detta �r emellertid �verkurs f�r nyliberaler, vilkas enda
>recept �r att l�gga ner all industri som "ol�nsam".
Nu �r jag inte n�gon "nyliberal", s� det �r lika bra att
l�gga bort titlarna direkt, bajamaja.
Liberaler i allm�nhet har ingen *politisk* l�sning f�r
vilka f�retag som ska l�ggas ned, och vilka som skall
leva. Det �r *ekonomiska* beslut som fattas av f�retag
och deras �gare.
/Ulf Sundin
Mikael Forsberg
Global uppv�rmningskatte f�rk�mpar kan ju r�dda planeten genom att f�lja
r�den p� den h�r sidan.
http://www.churchofeuthanasia.org/
Just nu �r det c:a 6 811 962 500 m�nniskoapor p� planeten (klockan
tickar) som andas ut CO2 f�r fullt. Men den h�r kyrkan har en l�sning.
"SAVE THE PLANET KILL YOURSELF"
kjelle@sverige.nu - Kjelle
> On Mon, 28 Dec 2009 18:51:35 +0100, "Majer Bajer"
> <majer...@rabarbar.net> wrote:
>> "Ulf Sundin" <ulf.ot...@telia.com> wrote in message
>> news:0lphj5psdg30h6p2p...@4ax.com...
>>>
>> Statlig bilindustri har f�rekommit litet varstans och klarat av att
>> bygga finfina bilar. Franska Renault har varit statligt i m�nga
>> decennier, tillverkat en v�ldans massa fina bilar och s�krat
>> arbetstillf�llen �t tiotusentals fransm�n. Uppenbarligen har de
>> enfaldiga fransm�nnen missat det ack s� viktiga budskapet att
>> "Staten ska inte �ga bilfabriker", (c) Maud Olofsson.
>
> Till och med fransm�nnen och franska staten har insett att staten
> inte �r n�gon bra �gare. Det �r mer �n 10 �r sedan Renault
> privatiserades.
Ulf, Renault �r fortfarande statligt men bara till ca: 15 procent. S�
visst har du ganska r�tt, Renault har privatiserats men det skedde f�rst
n�r de av staten utsedda f�trt ordning p� aff�rerna och det d�liga rykte
m�rket fick under 80-talet.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Renault
--
Kjelle
Ulf Sundin
wrote:
>Ulf Sundin wrote:
>> On Mon, 28 Dec 2009 18:51:35 +0100, "Majer Bajer"
>> <majer...@rabarbar.net> wrote:
>>> "Ulf Sundin" <ulf.ot...@telia.com> wrote in message
>>> news:0lphj5psdg30h6p2p...@4ax.com...
>>>>
>klipp
>>> Statlig bilindustri har f�rekommit litet varstans och klarat av att
>>> bygga finfina bilar. Franska Renault har varit statligt i m�nga
>>> decennier, tillverkat en v�ldans massa fina bilar och s�krat
>>> arbetstillf�llen �t tiotusentals fransm�n. Uppenbarligen har de
>>> enfaldiga fransm�nnen missat det ack s� viktiga budskapet att
>>> "Staten ska inte �ga bilfabriker", (c) Maud Olofsson.
>>
>> Till och med fransm�nnen och franska staten har insett att staten
>> inte �r n�gon bra �gare. Det �r mer �n 10 �r sedan Renault
>> privatiserades.
>
>Ulf, Renault �r fortfarande statligt men bara till ca: 15 procent.
Jo, man har en minoritetspost (de �r ju trots allt fransm�n),
men s� vitt jag f�rst�tt s� l�gger sig inte den franska staten
i driften.
>S�
>visst har du ganska r�tt, Renault har privatiserats men det skedde f�rst
>n�r de av staten utsedda f�trt ordning p� aff�rerna och det d�liga rykte
>m�rket fick under 80-talet.
Jo, och det d�liga ryktet fick man allts� n�r franska staten var
huvud�gare.
/Ulf Sundin,
som hade en R12:a p� b�rjan av 80-talet och nu f�r tiden k�r
Nissan Primera, vilket kan s�gas vara en en sorts Renault det ocks�.
Mellan R12:an och min f�rra Primera hade jag tv� Saabar, eftersom
man p� den tiden var r�tt f�rm�nligt med en "tj�nstebil" som man sedan
ocks� kunde k�pa begagnad. Att k�pa en ny Saab har n�stan inga
privatpersoner r�d med (trots att de allts� tillverkats och s�lts med
f�rlust. �ver 80% av de nya 9-5:orna s�ldes f�rra �ret till f�retag.)
kjelle@sverige.nu - Kjelle
>> Ulf, Renault �r fortfarande statligt men bara till ca: 15 procent.
>
> Jo, man har en minoritetspost (de �r ju trots allt fransm�n),
> men s� vitt jag f�rst�tt s� l�gger sig inte den franska staten
> i driften.
>
>> S� visst har du ganska r�tt, Renault har privatiserats men det skedde
>> f�rst n�r de av staten utsedda f�trt ordning p� aff�rerna och det
>> d�liga rykte m�rket fick under 80-talet.
>
> Jo, och det d�liga ryktet fick man allts� n�r franska staten var
> huvud�gare.
Renault �r inte s�rskilt k�nda f�r bra kvalitet och h�llbarhet. S� �r
det fortfarande trots att f�retaget privatiserats.
> /Ulf Sundin,
> som hade en R12:a p� b�rjan av 80-talet och nu f�r tiden k�r
> Nissan Primera, vilket kan s�gas vara en en sorts Renault det ocks�.
> Mellan R12:an och min f�rra Primera hade jag tv� Saabar, eftersom
> man p� den tiden var r�tt f�rm�nligt med en "tj�nstebil" som man sedan
> ocks� kunde k�pa begagnad. Att k�pa en ny Saab har n�stan inga
> privatpersoner r�d med (trots att de allts� tillverkats och s�lts med
> f�rlust. �ver 80% av de nya 9-5:orna s�ldes f�rra �ret till f�retag.)
Precis som SAAB har �ven Renault entusiastiska �gare:
http://www.nordh.com/index.php?option=com_content&view=category&layout=blog&id=25&Itemid=30
--
Kjelle
Ulf Sundin
wrote:
>Ulf Sundin wrote:
>> On Tue, 29 Dec 2009 14:48:30 +0100, "- Kjelle" <- kje...@sverige.nu>
>> wrote:
>klipp
>>> Ulf, Renault �r fortfarande statligt men bara till ca: 15 procent.
>>
>> Jo, man har en minoritetspost (de �r ju trots allt fransm�n),
>> men s� vitt jag f�rst�tt s� l�gger sig inte den franska staten
>> i driften.
>>
>>> S� visst har du ganska r�tt, Renault har privatiserats men det skedde
>>> f�rst n�r de av staten utsedda f�trt ordning p� aff�rerna och det
>>> d�liga rykte m�rket fick under 80-talet.
>>
>> Jo, och det d�liga ryktet fick man allts� n�r franska staten var
>> huvud�gare.
>
>Renault �r inte s�rskilt k�nda f�r bra kvalitet och h�llbarhet. S� �r
>det fortfarande trots att f�retaget privatiserats.
N�, Renault har faktiskt �terh�mtat sig r�tt bra och har ett
ganska stabilt rykte, skulle jag p�st�.
>
>> /Ulf Sundin,
>> som hade en R12:a p� b�rjan av 80-talet och nu f�r tiden k�r
>> Nissan Primera, vilket kan s�gas vara en en sorts Renault det ocks�.
>> Mellan R12:an och min f�rra Primera hade jag tv� Saabar, eftersom
>> man p� den tiden var r�tt f�rm�nligt med en "tj�nstebil" som man sedan
>> ocks� kunde k�pa begagnad. Att k�pa en ny Saab har n�stan inga
>> privatpersoner r�d med (trots att de allts� tillverkats och s�lts med
>> f�rlust. �ver 80% av de nya 9-5:orna s�ldes f�rra �ret till f�retag.)
>
>Precis som SAAB har �ven Renault entusiastiska �gare:
>http://www.nordh.com/index.php?option=com_content&view=category&layout=blog&id=25&Itemid=30
Jag m�ste ju erk�nna att jag faktiskt gillar knasiga franska bilar.
Har iofs inga erfarenheter av den mest "normala" fransonen (Peugeut),
men s�v�l Renault och Citro�n (och Simca) har jag k�rt en hel del.
/Ulf Sundin
Roger Eriksson
news:hh8l8u$mtd$1...@news.eternal-september.org:
>
> "Roger Eriksson" <roger....@gmail.com> wrote in message
> news:Xns9CED74C82ABF323...@194.177.98.144...
>> "- Kjelle" <- kje...@sverige.nu> wrote in
>>
>> Jo, det finns m�ngder med intressanta elfordon. Problemet med
>> samtliga av dem �r begr�nsad r�ckvidd och enorma laddtider. Jag vet
>> inte hur det �r f�r dig men jag vill inte stanna ett halvt dygn var
>> trettionde mil f�r att ladda upp fordonet igen.
>>
>
> Du saknar kunskaper och kompetens vad betr�ffar elfordon och deras
> r�ckvidd, laddtider och prestanda i �vrigt. F�r att uttrycka saken
> milt: Du vet inte ett dj�vla piss om "elfordon". Det enda du vet �r
> att du gillrar att industrier l�ggs ned och tiotusentals m�nniskor i
> mis�r och n�d. Du �r med andra ord en r�tt sa typisk representant f�r
> tokh�gern.
D� f�r du v�l visa att jag har fel och �tminstone h�nvisa till ett
anv�ndbart eldrivet fordon som tar sig en acceptabel str�cka och som kan
laddas om fort s� att man inte m�ste g�ra ett v�ldigt l�ngt stopp. L�gg
dessutom g�rna till -30 grader i ekvationen och naturligtvis s� m�ste hela
familjen med upp till fj�llen p� semester, snabbt och s�kert.
Roger Eriksson
@news.albasani.net:
> Roger Eriksson wrote:
>> "- Kjelle" <- kje...@sverige.nu> wrote in
> klipp
>>> Bet�nk att kinesiska BAIC har tagit �ver vissa delar av SAAB f�r
>>> endast 1,4 miljarder kronor, enligt k�llor f�r Dagens Industri.
>>> Ponera att regeringen i somras gjort likadant? Och sedan l�tit
>>> staten bidra med x-antal miljoner f�r forskning till el-motorer o
>>> andra �ndam�l (vilket de redan gjort och dessutom lovat mer) skulle
>>> det kunna medf�ra att inte alla f�r sparken (som nu blir fallet) och
>>> ingen s�rskild omskolning beh�vs (f�rutom f�r ev. �vertaliga).
>>
>> Det finns v�l ingen anledning att staten inte skulle kunna satsa
>> pengar p� forskning av olika slag. Jag tycker att det satsas f�r lite
>> p� forskning inom de omr�den om faktiskt har en chans att generera
>> n�got slags int�kter i framtiden, som inom naturvetenskap och teknik.
>>
>> Men varf�r skulle den beh�va k�pa ett f�retag f�r det?
>
> Tja, kanske f�r att testa "grejerna" forskningen kommit fram till?
> J�mf�r symbiosen med hur gamla L M Ericsson kunde utnyttja gamla
> Televerket f�r sin nya teknik. Det var tider det.
Menar du att televerket �gde Ericsson? Det var nyheter f�r mig.
Och, 1,32 kr/minut f�r att ringa �ver l�nsgr�nserna. Det var tider det.
Tack och lov f�r Fidonet och lokala BBSer.
>>> I Uppsala finns ett f�retag som just i h�st byggt ett antal SAABar
>>> med elmotor.Det handlar om en 9-3:a som man f�rsett med en elmotor m
>>> m. Det finns s� m�nga newtonmeter i vridmoment i den bilen att det
>>> inte beh�vs n�gon v�xell�da - elmotorerna (335 hk) sitter direkt p�
>>> drivaxlarna och 0 - 100 km/h g�r p� endast 6,3 sekunder. Hur det blir
>>> med det projektet nu, vet v�l bara f�glarna. Men det finns s�kert
>>> kineser som vill k�pa upp �ven den tekniken. En recension finns h�r:
>>
>> Jo, det finns m�ngder med intressanta elfordon. Problemet med
>> samtliga av dem �r begr�nsad r�ckvidd och enorma laddtider. Jag vet
>> inte hur det �r f�r dig men jag vill inte stanna ett halvt dygn var
>> trettionde mil f�r att ladda upp fordonet igen.
>
> Hur m�nga resor med bil g�r du som kr�ver l�ngre r�ckvidd �n 30:e mil?
Tja, n�n per vecka blir det nog iaf tidvis. Nu k�r jag inte speciellt
mycket bil eftersom jag normalt �ker buss till jobbet.
>> Oj, jag var visst �veroptimistisk: "Vi kan till exempel f� en SAAB 9-3
>> att accelerera fr�n 0 till 100 km/h p� 6,5 sekunder, n� en hastighet
>> p� 180 km/h och k�ra 15-20 mil p� ren el utan att vi f�r�ndrat bilen
>> exteri�rt eller interi�rt - med b�de bagageutrymmet och dragkroken
>> kvar."
>>
>> N�gon form av eldriva fordon som faktiskt �r anv�ndbara ute i
>> verkligheten kommer f�rmodligen fram�ver men dagens teknik g�r det
>> inte m�jligt.
>
> Det �r d�r en del av skattepengarna skulle kunna g� till. Men som
> uppl�gget �r nu blir det pengar mest till EU-avgifter och till den
> kommande privata omsorgen av barn, interner och pension�rer?
>
>> Men det spelar ju ingen roll i det h�r fallet eftersom det inte kan
>> vara n�gra st�rre problem att bygga p� ett annat fordon �n SAAB.
>
> Nej, kineserna har nog t�nkt s� ocks�.
>
>>> `Auto motor & sport styrde kosan till Uppsala f�r en provk�rning av
>>> Electroengines Saab 9-3. Alrik sitter bakom ratten och st�ller den
>>> naturliga fr�gan: "�r det h�r f�r bra f�r att vara sant?" `
>>>
>>> http://rahxoow.notlong.com/
>>>
>>> I jobblinjens Sverige �r det den ideella sektorn som v�xer s� det
>>> knakar. Folk vill verkligen ha n�tt att g�ra, n�got som k�nns mer
>>> meningsfullt �n en kurs i CV-skrivande.
>>
>> T�nk om dessa m�nniskor hade valt att g�ra n�got som de kan leva p�
>> ist�llet f�r sina hobbies eller sociala liv.
>
> Du �r bra cynisk. Lite f�r mycket f�r min smak.
Tycker du verkligen inte att det vore b�ttre att de lade ner samma tid
och energi p� att g�ra n�got som de f�r betalt f�r? S� att de inte
beh�ver leva p� bidrag fr�n de som arbetar? varf�r vill du h�lla kvar
m�nniskor i bidragsberoende?
Jag misst�nker dock att detta kan ha en del att g�ra med hur regelverket
f�r arbetsl�sa ser ut. Det �r lite f�r oflexibel n�r det g�ller att
m�jligg�ra f�r m�nniskor att syssla med n�got som inte ger en full
inkomst utan det verkar vara antingen eller. D�remot s� m�ste full
syssels�ttningsgrad vara slutm�let �ven om det kanske inte skall beh�va
vara det under hela resan.
kjelle@sverige.nu - Kjelle
> "- Kjelle" <- kje...@sverige.nu> wrote in news:hha8nr$oho$1
> @news.albasani.net:
>
>> Roger Eriksson wrote:
>>> "- Kjelle" <- kje...@sverige.nu> wrote in
>> klipp
>>>> Bet�nk att kinesiska BAIC har tagit �ver vissa delar av SAAB f�r
>>>> endast 1,4 miljarder kronor, enligt k�llor f�r Dagens Industri.
>>>> Ponera att regeringen i somras gjort likadant? Och sedan l�tit
>>>> staten bidra med x-antal miljoner f�r forskning till el-motorer o
>>>> andra �ndam�l (vilket de redan gjort och dessutom lovat mer) skulle
>>>> det kunna medf�ra att inte alla f�r sparken (som nu blir fallet)
>>>> och ingen s�rskild omskolning beh�vs (f�rutom f�r ev. �vertaliga).
>>>
>>> Det finns v�l ingen anledning att staten inte skulle kunna satsa
>>> pengar p� forskning av olika slag. Jag tycker att det satsas f�r
>>> lite p� forskning inom de omr�den om faktiskt har en chans att
>>> generera n�got slags int�kter i framtiden, som inom naturvetenskap
>>> och teknik.
>>>
>>> Men varf�r skulle den beh�va k�pa ett f�retag f�r det?
>>
>> Tja, kanske f�r att testa "grejerna" forskningen kommit fram till?
>> J�mf�r symbiosen med hur gamla L M Ericsson kunde utnyttja gamla
>> Televerket f�r sin nya teknik. Det var tider det.
>
> Menar du att televerket �gde Ericsson? Det var nyheter f�r mig.
Det var inte det jag skrev. Jag t�nkte p� att AXE utvecklades av
Ellemtel Utvecklings AB, ett bolag som bildades 1970 och �gdes gemensamt
av Ericsson och Televerket. AXE kunde allts� utvecklas och finjusteras i
samarbete med Televerket. http://sv.wikipedia.org/wiki/AXE
> Och, 1,32 kr/minut f�r att ringa �ver l�nsgr�nserna.
> Det var tider det.
N�r det g�ller fast-telefoni, finns det idag folk som ringer f�r mindre
�n 50 kronor i kvartalet. Men det t ex Telia f�rlorar p� gungorna tar
man igen med ett karusellpris (abb,avg.) p� 435 kronor. Jag tror inte
den utvecklingen kan f�rklaras av bristande konkurrens.
V�rt elpris kommer nog att drabbas av samma odaning. Vi kan ha hur m�nga
l�genergilampor som helst hemma och f�rs�ka spara p� el p� alla m�jliga
vis men v�r elkostnad l�r s� gott som, bli konstant maximerad.
--
Kjelle
kjelle@sverige.nu - Kjelle
> "- Kjelle" skrivde:
klipp
>>>> I Uppsala finns ett f�retag som just i h�st byggt ett antal SAABar
>>>> med elmotor.Det handlar om en 9-3:a som man f�rsett med en elmotor
>>>> m m. Det finns s� m�nga newtonmeter i vridmoment i den bilen att
>>>> det inte beh�vs n�gon v�xell�da - elmotorerna (335 hk) sitter
>>>> direkt p� drivaxlarna och 0 - 100 km/h g�r p� endast 6,3 sekunder.
>>>> Hur det blir med det projektet nu, vet v�l bara f�glarna. Men det
>>>> finns s�kert kineser som vill k�pa upp �ven den tekniken. En
>>>> recension finns h�r:
>>>
>>> Jo, det finns m�ngder med intressanta elfordon. Problemet med
>>> samtliga av dem �r begr�nsad r�ckvidd och enorma laddtider. Jag vet
>>> inte hur det �r f�r dig men jag vill inte stanna ett halvt dygn var
>>> trettionde mil f�r att ladda upp fordonet igen.
>>
>> Hur m�nga resor med bil g�r du som kr�ver l�ngre r�ckvidd �n 30:e
>> mil?
>
> Tja, n�n per vecka blir det nog iaf tidvis. Nu k�r jag inte speciellt
> mycket bil eftersom jag normalt �ker buss till jobbet.
Vi bil�gare skrev om elbilar nyss. Citerar:
[ ] en amerikansk plug in-hybrid �r p� ing�ng under �ret i form av
Fisker Karma. Fisker har f�tt ett utvecklingsl�n p� 528 miljoner dollar
fr�n den amerikanska staten f�r att s�tta bilen i produktion. Fisker
Karma drivs av tv� elmotorer om sammanlagt 300 kW.
Litium jon-batteri ger upp till �tta mils r�ckvidd innan
f�rbr�nningsmotorn beh�ver kopplas in.
http://www.vibilagare.se/zino.aspx?articleID=14621
Hmm, Litium jon-batteri ger upp till �tta mils r�ckvidd;
att j�mf�ra med Electroengines Saab 9-3 d�r r�ckvidden "bara" �r 30 mil.
Och att denna bil har gott om utrymme m m. Det ska fan vara uppfinnare i
Sverige!
http://www.automotorsport.no/news/19460/electroengines-saab-9-3-med-eldrift--provk�rd/
>> Du �r bra cynisk. Lite f�r mycket f�r min smak.
>
> Tycker du verkligen inte att det vore b�ttre att de lade ner samma tid
> och energi p� att g�ra n�got som de f�r betalt f�r? S� att de inte
> beh�ver leva p� bidrag fr�n de som arbetar? varf�r vill du h�lla kvar
> m�nniskor i bidragsberoende?
>
> Jag misst�nker dock att detta kan ha en del att g�ra med hur
> regelverket f�r arbetsl�sa ser ut. Det �r lite f�r oflexibel n�r det
> g�ller att m�jligg�ra f�r m�nniskor att syssla med n�got som inte ger
> en full inkomst utan det verkar vara antingen eller. D�remot s� m�ste
> full syssels�ttningsgrad vara slutm�let �ven om det kanske inte skall
> beh�va vara det under hela resan.
I alliansens Sverige f�r nog folk f�rs�rja sig p� att g�ra web-sidor som
n�n sa ;)
--
Kjelle
Mikael Forsberg
> Roger Eriksson wrote:
>> Och, 1,32 kr/minut f�r att ringa �ver l�nsgr�nserna.
>> Det var tider det.
>
> N�r det g�ller fast-telefoni, finns det idag folk som ringer f�r mindre
> �n 50 kronor i kvartalet. Men det t ex Telia f�rlorar p� gungorna tar
> man igen med ett karusellpris (abb,avg.) p� 435 kronor. Jag tror inte
> den utvecklingen kan f�rklaras av bristande konkurrens.
Det beror v�l lite p� om du r�knar kopparn�tet som ju �r utbyggt under
monopol. Telia h�jde till jul priset f�r mobilt bredband till 99:-/2 Gb
och det med hastigheten 2.5 Mb/s som g�r att det g�r att tanka i den
strypta hastigheten 2.5 Mb/s i 40/3 minuter = 800 sekunder <14 minuter.
Det �r d� veckosurf och den g�r inte att fylla p� utan kontot �r
obrukbart p� n�tet efter en kvart i en hel vecka. Det �r ju ett s�
uppenbart rent bedr�geri.
> V�rt elpris kommer nog att drabbas av samma odaning. Vi kan ha hur m�nga
> l�genergilampor som helst hemma och f�rs�ka spara p� el p� alla m�jliga
> vis men v�r elkostnad l�r s� gott som, bli konstant maximerad.
F�rmodligen blir elkostnaden konstant h�g n�stan vad vi �n g�r. Men
milj�n skadas ju utav l�genergilamporna som sprider kvicksilver
�verallt. Det �r mycket skador p� milj�n som klimatbluffen orsakar.
Ken
wrote:
> N�r det g�ller fast-telefoni, finns det idag folk som ringer
> f�r mindre �n 50 kronor i kvartalet.
Ja jag �r en s�dan.
kjelle@sverige.nu - Kjelle
Jag ringer med Comhems IP variant. Trots det tycker jag inte jag sparar
s�rskilt mycket pengar.
--
Kjelle
x@y.z
<mikaelf...@ymail.com> wrote:
>- Kjelle skrev:
>> Roger Eriksson wrote:
>
>>> Och, 1,32 kr/minut f�r att ringa �ver l�nsgr�nserna.
>>> Det var tider det.
>>
>> N�r det g�ller fast-telefoni, finns det idag folk som ringer f�r mindre
>> �n 50 kronor i kvartalet. Men det t ex Telia f�rlorar p� gungorna tar
>> man igen med ett karusellpris (abb,avg.) p� 435 kronor. Jag tror inte
>> den utvecklingen kan f�rklaras av bristande konkurrens.
>
>Det beror v�l lite p� om du r�knar kopparn�tet som ju �r utbyggt under
>monopol. Telia h�jde till jul priset f�r mobilt bredband till 99:-/2 Gb
>och det med hastigheten 2.5 Mb/s som g�r att det g�r att tanka i den
>strypta hastigheten 2.5 Mb/s i 40/3 minuter = 800 sekunder <14 minuter.
>Det �r d� veckosurf och den g�r inte att fylla p� utan kontot �r
>obrukbart p� n�tet efter en kvart i en hel vecka. Det �r ju ett s�
>uppenbart rent bedr�geri.
Vad st�r det i villkoren?
Mikael Forsberg
> On Fri, 01 Jan 2010 15:26:48 +0100, Mikael Forsberg
> <mikaelf...@ymail.com> wrote:
>
>> - Kjelle skrev:
>>> Roger Eriksson wrote:
>>>> Och, 1,32 kr/minut f�r att ringa �ver l�nsgr�nserna.
>>>> Det var tider det.
>>> N�r det g�ller fast-telefoni, finns det idag folk som ringer f�r mindre
>>> �n 50 kronor i kvartalet. Men det t ex Telia f�rlorar p� gungorna tar
>>> man igen med ett karusellpris (abb,avg.) p� 435 kronor. Jag tror inte
>>> den utvecklingen kan f�rklaras av bristande konkurrens.
>> Det beror v�l lite p� om du r�knar kopparn�tet som ju �r utbyggt under
>> monopol. Telia h�jde till jul priset f�r mobilt bredband till 99:-/2 Gb
>> och det med hastigheten 2.5 Mb/s som g�r att det g�r att tanka i den
>> strypta hastigheten 2.5 Mb/s i 40/3 minuter = 800 sekunder <14 minuter.
>> Det �r d� veckosurf och den g�r inte att fylla p� utan kontot �r
>> obrukbart p� n�tet efter en kvart i en hel vecka. Det �r ju ett s�
>> uppenbart rent bedr�geri.
>
> Vad st�r det i villkoren?
Att det g�r att fylla p� kontantkortet, vilket �r en l�gn d� det inte
g�r p� varken dags, vecko eller m�nadssurf, modemet blir obrukbart i en
m�nad om du laddar ett m�nadssurf och ser n�gra streamade filmer i HD s�
d� f�r du k�pa ett nytt abonnemang. Det har inte funnits de senaste tv�
�ren utan reglerna �ndrades till jul och personalen h�vdar att det
alltid varit s�, vilket �r en hel del anst�llda de f�tt att ljuga, men
det �r inga jag talat med som kommit i kontakt med problemet innan och
�n mindre kan avhj�lpa det trots flera f�rs�k. Men de erk�nner fel och
ger ny tid motsvarande det man f�rlorat. Men v�nta f�r man g�ra likafullt.
Ken
wrote:
>>> N�r det g�ller fast-telefoni, finns det idag folk som ringer
>>> f�r mindre �n 50 kronor i kvartalet.
>>
>> Ja jag �r en s�dan.
>
> Jag ringer med Comhems IP variant. Trots det tycker jag inte
> jag sparar s�rskilt mycket pengar.
Jag brukar ringa f�r 25 kr/kvartal och det �r den fasta kostnaden
som �r stor. Jag k�r med ADSL 24 och d�rf�r har jag kvar fasta
telefonabonnemanget eftersom det knappt l�nar sig att s�ga upp
telefondelen p� kopparlinan eftersom kostnaden n�stan blir densamma.
Roger Eriksson
@news.albasani.net:
> Roger Eriksson wrote:
>>>> Men varf�r skulle den beh�va k�pa ett f�retag f�r det?
>>>
>>> Tja, kanske f�r att testa "grejerna" forskningen kommit fram till?
>>> J�mf�r symbiosen med hur gamla L M Ericsson kunde utnyttja gamla
>>> Televerket f�r sin nya teknik. Det var tider det.
>>
>> Menar du att televerket �gde Ericsson? Det var nyheter f�r mig.
>
> Det var inte det jag skrev. Jag t�nkte p� att AXE utvecklades av
> Ellemtel Utvecklings AB, ett bolag som bildades 1970 och �gdes
gemensamt
> av Ericsson och Televerket. AXE kunde allts� utvecklas och finjusteras
i
> samarbete med Televerket. http://sv.wikipedia.org/wiki/AXE
Det finns v�l, fortfarande, inget som hindrar staten fr�n att satsa
pengar i FoU? Regeringen har f.�. gjort just det men det �r dock inget
�ronm�rkt f�r en ol�nsam fordonstillverkare.
>> Och, 1,32 kr/minut f�r att ringa �ver l�nsgr�nserna.
>> Det var tider det.
>
> N�r det g�ller fast-telefoni, finns det idag folk som ringer f�r mindre
> �n 50 kronor i kvartalet. Men det t ex Telia f�rlorar p� gungorna tar
> man igen med ett karusellpris (abb,avg.) p� 435 kronor. Jag tror inte
> den utvecklingen kan f�rklaras av bristande konkurrens.
Men konkurrensen g�r att du inte beh�ver anv�nda Telia utan kan v�lja
n�gon annan leverant�r. Man beh�ver inte ens finnas p� telen�tet.
Det var tider det n�r alla kunde hyra en gr� telefon fr�n Televerket som
man sedan kunde piffa upp med skal i olika k�cka f�rger.
> V�rt elpris kommer nog att drabbas av samma odaning. Vi kan ha hur
> m�nga l�genergilampor som helst hemma och f�rs�ka spara p� el p� alla
> m�jliga vis men v�r elkostnad l�r s� gott som, bli konstant maximerad.
Priset p� el beror i f�rsta hand p� politik. Vi kan producera all den el
vi beh�ver och mer den till men politikerna har lagt en v�t handduk �ver
den enda tillr�cklig effektiva och rena energik�lla som har en reell
m�jlighet att ers�tta den smutsiga och dyra fossilbaserade
energiproduktionen. Politiker, inga andra har skapat dagens situation.
Roger Eriksson
Tja, alla kan ju inte leva p� bidrag som tycks vara den r�dgr�na r�rans
alternativ.
Sedan s� �r jag den f�rsta att h�lla med om att alliansens politik inte
�r perfekt eller ens bra inom alla omr�den men de har i alla fall en
filosofi som bygger p� att m�nniskor skall jobba f�r att f�rs�rja sig och
att man d�rf�r m�ste skapa f�ruts�ttningar f�r detta. Omst�llningen kan
nog vara sv�r f�r m�nga och det har jag full f�rst�else f�r. I grund och
botten s� m�ste vi ha s� m�nga m�nniskor i arbete som m�jligt f�r att
klara v�rd, skola och omsorg. Det �r f�retagen och de m�nniskor som
f�rs�rjer dessa system, inte skatterna.
kjelle@sverige.nu - Kjelle
> "- Kjelle" <- kje...@sverige.nu> wrote in news:hhku5k$vvr$1
> @news.albasani.net:
>
>> Roger Eriksson wrote:
>
>>>>> Men varf�r skulle den beh�va k�pa ett f�retag f�r det?
>>>>
>>>> Tja, kanske f�r att testa "grejerna" forskningen kommit fram till?
>>>> J�mf�r symbiosen med hur gamla L M Ericsson kunde utnyttja gamla
>>>> Televerket f�r sin nya teknik. Det var tider det.
>>>
>>> Menar du att televerket �gde Ericsson? Det var nyheter f�r mig.
>>
>> Det var inte det jag skrev. Jag t�nkte p� att AXE utvecklades av
>> Ellemtel Utvecklings AB, ett bolag som bildades 1970 och �gdes
>> gemensamt av Ericsson och Televerket. AXE kunde allts� utvecklas och
>> finjusteras i samarbete med Televerket.
>> http://sv.wikipedia.org/wiki/AXE
>
> Det finns v�l, fortfarande, inget som hindrar staten fr�n att satsa
> pengar i FoU?
Nej. det borde inte finnas n�got hinder att staten satsar pengar i
teknik som kan skapa jobb i landet. Den svenska modellen byggde p� det.
Citerar:
"Samarbetet mellan Televerket och Ericsson �r ett av flera exempel p�
ett v�l fungerande samarbete mellan stat och n�ringsliv under den
svenska modellens guld�lder. Andra exempel �r samarbetet mellan Asea och
Vattenfall (kraftgenerering och kraftdistribution), Asea och SJ (ellok)
samt AGA och Lotsverket (fyrar). Staten agerade som kompetent och
kr�vande best�llare och gav svenska f�retag m�jlighet att p�
hemmamarknaden utveckla produkter som sedan blev framg�ngsrika p�
exportmarknaden."
http://www.bgf.nu/historia/6/telefon.html
> Regeringen har f.�. gjort just det men det �r dock inget �ronm�rkt f�r
> en ol�nsam fordonstillverkare.
Om inte t ex franska staten g�tt in med kapital �r jag tveksam att
Frankrike skulle haft n�gon fordonsindustri idag.
Det finns m�nga svenska uppfinningar som slarvats bort, iaf s�gs det s�.
>>> Och, 1,32 kr/minut f�r att ringa �ver l�nsgr�nserna.
>>> Det var tider det.
>>
>> N�r det g�ller fast-telefoni, finns det idag folk som ringer f�r
>> mindre �n 50 kronor i kvartalet. Men det t ex Telia f�rlorar p�
>> gungorna tar man igen med ett karusellpris (abb,avg.) p� 435 kronor.
>> Jag tror inte den utvecklingen kan f�rklaras av bristande konkurrens.
>
> Men konkurrensen g�r att du inte beh�ver anv�nda Telia utan kan v�lja
> n�gon annan leverant�r. Man beh�ver inte ens finnas p� telen�tet.
Det finns m�nga f�rdelar med koppartr�dstelefoni.
> Det var tider det n�r alla kunde hyra en gr� telefon fr�n Televerket
> som man sedan kunde piffa upp med skal i olika k�cka f�rger.
Javisst, det var tider. Och apparaterna fungerade, �r in �r ut om man nu
inte bodde ute p� landsbygden, d�r vind och stormar och blixtnedslag
kunde st�lla till det.. Problemet ute p� landsbygden idag �r v�l
fortfarande att t�ckning kan saknas (inte i �re kanske men p� andra
ol�nsamma st�llen?).
>> V�rt elpris kommer nog att drabbas av samma odaning. Vi kan ha hur
>> m�nga l�genergilampor som helst hemma och f�rs�ka spara p� el p� alla
>> m�jliga vis men v�r elkostnad l�r s� gott som, bli konstant
>> maximerad.
> Priset p� el beror i f�rsta hand p� politik.
�r det inte marknaden (Nord Pool)som skj�rtar upp oss?
http://www.svenskenergi.se/sv/Om-el/Fakta-om-elmarknaden/Priset-pa-elenergi-satts-pa-Nord-Poolnaden/
Men �h ok, det �r politikerna som sl�ppt fram den b�rsen ocks� efter n�n
slags californiskmodell vad det verkar.
> Vi kan producera all den el vi beh�ver och mer den till men
> politikerna har lagt en v�t handduk �ver den enda tillr�cklig
> effektiva och rena energik�lla som har en reell m�jlighet att ers�tta
> den smutsiga och dyra fossilbaserade energiproduktionen. Politiker,
> inga andra har skapat dagens situation.
Men det kr�vs (tydligen?) skattepengar f�r att bygga k�rnkraft och de
kostnaderna �r inte billiga (se p� Finland). Och uran framst�llning �r
inte en s�n ren verksamhet som du vill mena.
--
Kjelle
kjelle@sverige.nu - Kjelle
Att kunna st�mpla en deltidsyssla upp till heltid, det var bra ;) Jag
hoppas vi slipper l�sningarna man har i USA.
>>> D�remot s� m�ste full syssels�ttningsgrad vara slutm�let �ven om det
>>> kanske inte skall beh�va vara det under hela resan.
>>
>> I alliansens Sverige f�r nog folk f�rs�rja sig p� att g�ra web-sidor
>> som n�n sa ;)
>
> Tja, alla kan ju inte leva p� bidrag som tycks vara den r�dgr�na
> r�rans alternativ.
>
> Sedan s� �r jag den f�rsta att h�lla med om att alliansens politik
> inte �r perfekt eller ens bra inom alla omr�den men de har i alla
> fall en filosofi som bygger p� att m�nniskor skall jobba f�r att
> f�rs�rja sig och att man d�rf�r m�ste skapa f�ruts�ttningar f�r
> detta. Omst�llningen kan nog vara sv�r f�r m�nga och det har jag full
> f�rst�else f�r. I grund och botten s� m�ste vi ha s� m�nga m�nniskor
> i arbete som m�jligt f�r att klara v�rd, skola och omsorg. Det �r
> f�retagen och de m�nniskor som f�rs�rjer dessa system, inte skatterna.
Tja, jag finner det lite m�rkligt att i vissa tider, som nu kan
f�retagen l�ta personalen g� hemma med full l�n men n�r man pratar om
arbetstidsf�rkortningar d� �r det alltid f�r dyrt att genomf�ra detta,
trots att flera skulle kunna f� ett betalt arbete den v�gen. Ett dygn
har 24 timmar och om varje arbetsf�r individ f�rs�ker med att bidra med
sex timmar hade mauderaterna kunnat f� arbetslinjen att fungera i
praktiken. Men den v�gen �r tydligen st�ngd. Men �n s� l�nge finns
m�jligheten f�r oanst�llda att f�rs�ka �verleva p� socialbidrag. Det �r
s� det funkar i on�dens �r 2010.
--
Kjelle
x@y.z
wrote:
>Men konkurrensen g�r att du inte beh�ver anv�nda Telia utan kan v�lja
>n�gon annan leverant�r. Man beh�ver inte ens finnas p� telen�tet.
Det sl�r mig att n�gon skrev n�got i stil med "privatiseringar g�r
alltid att det blir dyrare, g�r inte ens att diskutera bort h�r". Var
inte Televerket statligt? Samtalspriserna har ju sjunkit enormt.
>
>Det var tider det n�r alla kunde hyra en gr� telefon fr�n Televerket som
>man sedan kunde piffa upp med skal i olika k�cka f�rger.
>
Jag har n�gon s�dan i k�llaren. Tror att den hette Diavox eller
liknande. Knapptelefon med puls, utan stj�rna och fyrkant. Har
dessutom n�gra gamla petmojtelefoner (Dialog?) i olika f�rger. De
h�ller oftast till och med f�r �sknedslag. Annat �n dagens
elektroniktjafs som pajar bara man dammsuger f�r n�ra dem :-)
kjelle@sverige.nu - Kjelle
> On 3 Jan 2010 11:24:50 +0100, Roger Eriksson <roger....@gmail.com>
> wrote:
>
>> Men konkurrensen g�r att du inte beh�ver anv�nda Telia utan kan v�lja
>> n�gon annan leverant�r. Man beh�ver inte ens finnas p� telen�tet.
>
> Det sl�r mig att n�gon skrev n�got i stil med "privatiseringar g�r
> alltid att det blir dyrare, g�r inte ens att diskutera bort h�r". Var
> inte Televerket statligt? Samtalspriserna har ju sjunkit enormt.
Samtalspriserna ja och ibland kan man t o m k�pa en telefon f�r en (1)
krona men n�r sen r�kningarna kommer �r det pl�tsligt inte s� d�r
billigt som man f�rst fick intrycket av att det var eller?
>> Det var tider det n�r alla kunde hyra en gr� telefon fr�n Televerket
>> som man sedan kunde piffa upp med skal i olika k�cka f�rger.
>>
> Jag har n�gon s�dan i k�llaren. Tror att den hette Diavox eller
> liknande. Knapptelefon med puls, utan stj�rna och fyrkant. Har
> dessutom n�gra gamla petmojtelefoner (Dialog?) i olika f�rger. De
> h�ller oftast till och med f�r �sknedslag. Annat �n dagens
> elektroniktjafs som pajar bara man dammsuger f�r n�ra dem :-)
Hehe precixen.
--
Kjelle
x@y.z
wrote:
>x@y.z wrote:
>> On 3 Jan 2010 11:24:50 +0100, Roger Eriksson <roger....@gmail.com>
>> wrote:
>>
>>> Men konkurrensen g�r att du inte beh�ver anv�nda Telia utan kan v�lja
>>> n�gon annan leverant�r. Man beh�ver inte ens finnas p� telen�tet.
>>
>> Det sl�r mig att n�gon skrev n�got i stil med "privatiseringar g�r
>> alltid att det blir dyrare, g�r inte ens att diskutera bort h�r". Var
>> inte Televerket statligt? Samtalspriserna har ju sjunkit enormt.
>
>Samtalspriserna ja och ibland kan man t o m k�pa en telefon f�r en (1)
>krona men n�r sen r�kningarna kommer �r det pl�tsligt inte s� d�r
>billigt som man f�rst fick intrycket av att det var eller?
Jag har en Nokia som jag k�pte f�r ett par-tre hundra. Kontantkort.
Samtalskostnaden �r 29 �re minuten under en m�nad om jag laddar hundra
kronor.
>
>>> Det var tider det n�r alla kunde hyra en gr� telefon fr�n Televerket
>>> som man sedan kunde piffa upp med skal i olika k�cka f�rger.
>>>
>> Jag har n�gon s�dan i k�llaren. Tror att den hette Diavox eller
>> liknande. Knapptelefon med puls, utan stj�rna och fyrkant. Har
>> dessutom n�gra gamla petmojtelefoner (Dialog?) i olika f�rger. De
>> h�ller oftast till och med f�r �sknedslag. Annat �n dagens
>> elektroniktjafs som pajar bara man dammsuger f�r n�ra dem :-)
>
>Hehe precixen.
Var inte gamla kobran byggd med samma komponenter som Dialog,
f�rresten?
Ken
> >Men konkurrensen g�r att du inte beh�ver anv�nda Telia utan kan v�lja
> >n�gon annan leverant�r. Man beh�ver inte ens finnas p� telen�tet.
>
> Det sl�r mig att n�gon skrev n�got i stil med "privatiseringar g�r
> alltid att det blir dyrare, g�r inte ens att diskutera bort h�r". Var
> inte Televerket statligt? Samtalspriserna har ju sjunkit enormt.
Nej det har det inte alls.
Jag j�mf�r med f�rr fr�n Televerkets tid.
Du skall inte j�mf�ra med n�got decennium tillbaka,
f�r det blir helt fel eftersom det var ruskigt dyrt d�.
x@y.z
"Du f�r inte j�mf�ra med n�r det var dyrare, f�r d� _var_ det ju
dyrare!"
Visst, visst...
Roger Eriksson skrev: "Och, 1,32 kr/minut f�r att ringa �ver
l�nsgr�nserna. Det var tider det."
G�llde inte det Televerket?
Ken
> >> >Men konkurrensen g�r att du inte beh�ver anv�nda Telia utan kan v�lja
> >> >n�gon annan leverant�r. Man beh�ver inte ens finnas p� telen�tet.
> >>
> >> Det sl�r mig att n�gon skrev n�got i stil med "privatiseringar g�r
> >> alltid att det blir dyrare, g�r inte ens att diskutera bort h�r". Var
> >> inte Televerket statligt? Samtalspriserna har ju sjunkit enormt.
> >
> >Nej det har det inte alls.
> >Jag j�mf�r med f�rr fr�n Televerkets tid.
> >Du skall inte j�mf�ra med n�got decennium tillbaka,
> >f�r det blir helt fel eftersom det var ruskigt dyrt d�.
> >
> "Du f�r inte j�mf�ra med n�r det var dyrare, f�r d� _var_ det ju
> dyrare!"
>
> Visst, visst...
>
> Roger Eriksson skrev: "Och, 1,32 kr/minut f�r att ringa �ver
> l�nsgr�nserna. Det var tider det."
> G�llde inte det Televerket?
Rikssamtal var dyrare �n vanliga lokalsamtal,
men det ringde man ytterst s�llan.
x@y.z
Idag �r det billigare (enbart uppringningskostnaden?), och man ringer
det troligen t�mligen ofta, i den m�n de alls anv�ndes. Det har kommit
en trave "obetalnummer" f�r vissa myndigheter m.fl. Det har allts�
blivit billigare. Klarar man sig med enbart mobil trafik, beh�ver man
inte ens betala fasta avgifter.
kjelle@sverige.nu - Kjelle
> On Sun, 3 Jan 2010 13:15:38 +0100, "- Kjelle" <- kje...@sverige.nu>
> wrote:
>
>> x@y.z wrote:
>>> On 3 Jan 2010 11:24:50 +0100, Roger Eriksson
>>> <roger....@gmail.com> wrote:
>>>
>>>> Men konkurrensen g�r att du inte beh�ver anv�nda Telia utan kan
>>>> v�lja n�gon annan leverant�r. Man beh�ver inte ens finnas p�
>>>> telen�tet.
>>>
>>> Det sl�r mig att n�gon skrev n�got i stil med "privatiseringar g�r
>>> alltid att det blir dyrare, g�r inte ens att diskutera bort h�r".
>>> Var inte Televerket statligt? Samtalspriserna har ju sjunkit enormt.
>>
>> Samtalspriserna ja och ibland kan man t o m k�pa en telefon f�r en
>> (1) krona men n�r sen r�kningarna kommer �r det pl�tsligt inte s� d�r
>> billigt som man f�rst fick intrycket av att det var eller?
>
> Jag har en Nokia som jag k�pte f�r ett par-tre hundra. Kontantkort.
> Samtalskostnaden �r 29 �re minuten under en m�nad om jag laddar hundra
> kronor.
Kontantkortstelefoner kan vara bra, men om pengarna p� kortet tar slut?
Ja d� finns det olika abbonemang. Det var s�dana jag t�nkte p�.
>>>> Det var tider det n�r alla kunde hyra en gr� telefon fr�n
>>>> Televerket som man sedan kunde piffa upp med skal i olika k�cka
>>>> f�rger.
>>>>
>>> Jag har n�gon s�dan i k�llaren. Tror att den hette Diavox eller
>>> liknande. Knapptelefon med puls, utan stj�rna och fyrkant. Har
>>> dessutom n�gra gamla petmojtelefoner (Dialog?) i olika f�rger. De
>>> h�ller oftast till och med f�r �sknedslag. Annat �n dagens
>>> elektroniktjafs som pajar bara man dammsuger f�r n�ra dem :-)
>>
>> Hehe precixen.
>
> Var inte gamla kobran byggd med samma komponenter som Dialog,
> f�rresten?
F�rmodligen, det var nog mest en designhistoria?
"En svensk fulltr�ff betr�ffande design var "Ericofon", popul�rt kallad
"kobran". Denna b�rjade marknadsf�ras i mitten av 50-talet. Det radikala
med kobran var att samtliga komponenter - h�rtelefon, mikrofon och
fingerskiva - var hopbyggda till en enhet. Fingerskivan satt i
apparatens botten. Kobran blev en internationell framg�ng, med m�nga
lovord f�r apparatens design."
Mer om svensk telehistoria h�r:
http://www.bgf.nu/historia/6/telefon.html
Citerar mer d�rifr�n:
"En av de f�rsta stockholmarna som skaffade telefon var aff�rsmannen
Henrik Thore Cedergren. Han k�pte p� h�sten 1877 tv� apparater, den ena
till sin bostad, den andra till sin juvelerarbutik, l�ngre ned p�
Drottninggatan. Detta blev m�nstret �ven f�r andra som skaffade telefon:
det handlade om parrelationer. Man kunde bara ringa fr�n en telefon till
en annan - den som fanns i andra �nden av den dragna linjen.
�nnu 1879 fann det inget telefonn�t, och d�rmed ingenstans att ringa.
Det fanns andra telefoner i staden, men man kunde inte n� varandra.
Hur kunde m�nniskor i det l�get k�nna sig motiverade att skaffa telefon,
som dessutom kostade en hel del pengar? [ ] Telefonen var under den
f�rsta tiden f�rbeh�llen �verklassen. Abonnemangspriset l�g �r 1880 p�
160-240 kronor. Det motsvarade n�rmare en halv �rsl�n f�r en arbetare.
Ur boken "Hall�!", Jan Garnert "
S� hur kunde det komma sig att n�gra satsade pengar f�r att anv�ndas
till att f�rb�ttra tekniken n�r utvecklingskostnaderna antagligen var
v�ldigt kostsamt? Svaret kan man l�sa i l�nken jag angav.
PS! Det �r d�r mitt surr om ett (iaf tempor�rt) statligt �gt SAAB har
sin utg�ngspunkt (inl�gg om det finns i denna tr�d).
--
Kjelle
kjelle@sverige.nu - Kjelle
Det f�rekom att en del tj�nstem�n ringde sin gamla mamma p�
arbetsgivarens bekostnad. Jag har h�rt att Televerkets id� om att g�ra
Sverige rundare (vilket var en gammal reklamslogan) kom sig av att n�gra
i ledningen var fr�n typ Norrland. Det var f�rmodligen en n�dv�ndig
reform av telepriserna p g a den tidens flyttlasspolitik. Men vissa i
Norrland sa �nd� "Vi flytt int" ;) Det gjorde de r�tt i.
Varf�r ska folk tvingas in i ghetton? Jomenvisst, arbetsmarknaden kr�ver
att folk ska vara flexibla. Snart f�ds vi v�l med vingar om bara G�ran
H�gglund (KD) f�r lite mer att s�ga till om ;)
--
Kjelle
x@y.z
wrote:
>x@y.z wrote:
>> On Sun, 3 Jan 2010 13:15:38 +0100, "- Kjelle" <- kje...@sverige.nu>
>> wrote:
>>
>>> x@y.z wrote:
>>>> On 3 Jan 2010 11:24:50 +0100, Roger Eriksson
>>>> <roger....@gmail.com> wrote:
>>>>
>>>>> Men konkurrensen g�r att du inte beh�ver anv�nda Telia utan kan
>>>>> v�lja n�gon annan leverant�r. Man beh�ver inte ens finnas p�
>>>>> telen�tet.
>>>>
>>>> Det sl�r mig att n�gon skrev n�got i stil med "privatiseringar g�r
>>>> alltid att det blir dyrare, g�r inte ens att diskutera bort h�r".
>>>> Var inte Televerket statligt? Samtalspriserna har ju sjunkit enormt.
>>>
>>> Samtalspriserna ja och ibland kan man t o m k�pa en telefon f�r en
>>> (1) krona men n�r sen r�kningarna kommer �r det pl�tsligt inte s� d�r
>>> billigt som man f�rst fick intrycket av att det var eller?
>>
>> Jag har en Nokia som jag k�pte f�r ett par-tre hundra. Kontantkort.
>> Samtalskostnaden �r 29 �re minuten under en m�nad om jag laddar hundra
>> kronor.
>
>Kontantkortstelefoner kan vara bra, men om pengarna p� kortet tar slut?
>Ja d� finns det olika abbonemang. Det var s�dana jag t�nkte p�.
�ven abbonemangen m�ste vara betalda. Det �r egentligen bara en fr�ga
om framf�rh�llning.
F�r mig att t�nka p� den klassiska bilden av telefontr�dsn�tet d�r det
gick luftledningar h�rs och tv�rs. Hittar den dock inte nu.
x@y.z
wrote:
Det d�r hamnade totalt p� sidan om, men jag h�ller absolut med dig om
detta.
kjelle@sverige.nu - Kjelle
- Kjelle wrote:
>> Var inte gamla kobran byggd med samma komponenter som Dialog,
>> f�rresten?
>
> F�rmodligen, det var nog mest en designhistoria?
Ett referat ang det jag googlat fram ang. Kobran m m
Ericofon DBJ 500 eller inofficiellt Kobratelefonen, var en telefonmodell
i ett enda stycke f�r fast telefoni, som lanserades av f�retaget LM
Ericsson 1956 och tillverkades till 1982. �r 1976 marknadsf�r LME en
andra generation ERICOFON , d�r man utnyttjat elektronikens m�jligheter.
Den �r utf�rd med knappsats antingen f�r tonval eller f�r impulsval vid
anv�ndning i automatn�t med fingerskivsimpulsering. N�r tillverkningen
av Ericofonen upph�rde 1982 hade det tillverkats 2 510 000 exemplar. En
efterf�ljare till Ericofonen blev den av Carl-Arne Breger mera kantigt
formgivna Ericofon DBJ 700. Den hade knappsats och tillverkades mellan
1976 och 1984 i bara 41 380 exemplar. D�rmed var konstruktion och
tillverkning av Ericofoner och andra svenska telefoner ett avslutat
kapitel sedan Televerket lagt ner sin fabrik i Sundsvall 1989.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ericofon
http://www.stsf.org/index1.asp
http://www.bgf.nu/historia/6/telefon.html
* PS! Citerar * :
LME:s f�rsta apparat med fingerskiva kom 1915. Denna f�r�ndring v�ckte
debatt. En av dem som anf�rde inv�ndningar var Carl Lindhagen,
Stockholms borgsm�stare under m�nga �r. 1929 var han v�nsterradikal
riksdagsledamot:
"Jag f�r verkligen s�ga att det �r en ganska sn�d spekulation av
statsverket att l�ta oss allesammans sitta och peta och komma ih�g i
huvudet alla m�jliga siffror och gratis st�lla in v�ra samtal f�r att
staten skall slippa betala den personliga arbetskraft, som f�rut st�llde
in v�ra samtal �t oss.
Om man skulle l�gga tillsammans all den tid vi f�r anv�nda med det h�r
petandet, och r�kna ut hur m�nga f�rlorade arbetstimmar och �kad
hj�rnanstr�ngning det h�r betyder f�r svenska folket, undrar jag om inte
v�rt befriande fr�n detta petande skulle fult uppv�ga vad staten f�r
utgiva f�r telefonisterna.
Man har heller inte unders�kt automattelefonens inverkan p� v�ra
h�rselorgan. Det �r ett v�lsignat pipande och tjutande hela tiden, i
st�llet f�r att man nu f�r h�ra en v�nlig kvinnor�st svara 'hall�'. Jag
har f�tt n�gon v�rk i mitt v�nstra �ra sedan vi f�tt den nya apparaten i
r�dhuset, och det skulle man egentligen skriva r�kning p� till
telegrafstyrelsen. "
Lindhagen ans�g att automatiseringen skulle inst�llas, "�tminstone till
dess de telefonister som d�rigenom blev br�dl�sa, f�rst tillf�rs�krades
tillr�cklig utkomst p� annat s�tt".
Slut citat som h�mtades h�rifr�n:
http://www.bgf.nu/historia/6/telefon.html#2
Ja, vi vet hur det gick med Lindhagens f�rslag, men inte vad som h�nde
arbetsl�sa telefonister. Lindhagen verkar dock ha varit en utomordentlig
politiker med hj�rtat p� r�tta st�llet. S�dana saknas idag - om man nu
ska inte r�knar med dem som hyllar de moderna hush�llsn�ratj�nsterna ;)
--
Kjelle
Ken
> >Ja d� finns det olika abbonemang. Det var s�dana jag t�nkte p�.
>
> �ven abbonemangen m�ste vara betalda.
Stavas abonnemang
Ett B och tre N.
x@y.z
wrote:
>>> x,y@z skrev:
Bah! En s�dan gn�llpelle ska vara glad att han fick peta �ver huvud
taget.
Ulf Sundin
> Roger Eriksson wrote:
>> I grund och botten s� m�ste vi ha s� m�nga m�nniskor
>> i arbete som m�jligt f�r att klara v�rd, skola och omsorg. Det �r
>> f�retagen och de m�nniskor som f�rs�rjer dessa system, inte skatterna.
>
> Tja, jag finner det lite m�rkligt att i vissa tider, som nu kan
> f�retagen l�ta personalen g� hemma med full l�n men n�r man pratar om
> arbetstidsf�rkortningar d� �r det alltid f�r dyrt att genomf�ra detta,
> trots att flera skulle kunna f� ett betalt arbete den v�gen.
Det *�r* faktiskt stor skillnad p� att kortsiktigt betala f�r att
ha personalen kvar och att f�rbinda sig till j�ttelika kostnads�kningar
"f�r all framtid".
Genom att ha personalen kvar (men mer eller mindre arbetsbefriad)
inneb�r att man snabbt kan komma tillbaka till h�gre produktion
n�r konjunkturen f�rst�rks. Skulle man s�ga upp personal, s� skulle
denna personal i stor utstr�ckning f�rs�ka skaffa sig andra jobb
(och n�r konjunkturen kommer tillbaka s� st�r man d�r med sv�ra
rekryteringsproblem, och dessutom kostnader f�r att utbilda och
tr�na personalen). Detta ligger allts� ofta i arbetsgivarens intresse,
men f�r l�nearbetaren kan det f�rvisso l�na sig att n�r nu tillf�lle
gives att s�ka sig till andra f�retag och branscher.
> Ett dygn
> har 24 timmar och om varje arbetsf�r individ f�rs�ker med att bidra med
> sex timmar hade mauderaterna kunnat f� arbetslinjen att fungera i
> praktiken. Men den v�gen �r tydligen st�ngd.
Och det har sina sk�l.
Att h�ja timl�nerna med 33% �r nog lite tuft om man konkurrerar p�
en internationell marknad. Ocvh �ven om man inte g�r det s� har nog
�ven de inhemska *konsumenterna* lite sv�rt att sm�lta de
kostnads�kningar det i m�nga fall skulle leda till.
/Ulf Sundin
Roger Eriksson
Du tror inte att l�get var en smula annorlunda p� "forntiden"? Hur tror
du att v�ra exportl�nder, konkurrentl�nder skulle reagera om vi b�rjade
med en s�dan protektionism igen?
>> Regeringen har f.�. gjort just det men det �r dock inget �ronm�rkt
>> f�r en ol�nsam fordonstillverkare.
>
> Om inte t ex franska staten g�tt in med kapital �r jag tveksam att
> Frankrike skulle haft n�gon fordonsindustri idag.
>
> Det finns m�nga svenska uppfinningar som slarvats bort, iaf s�gs det
> s�.
Slarvas bort och slarvas bort. Det beror oftast p� att ingen inom landet
vill satsa p� det. Vilket naturligtvis kan ha att g�ra med att det under
socialistiskt styre i det n�rmaste �r livsfarligt att tj�na pengar s� de
som g�r det flyttar och tar d� investeringarna med sig.
V�ldigt ofta s� hamnar de svenska innovationerna i utlandet, vilket �r
n�got jag vill f�rs�ka f� en �ndring p�. En start �r naturligtvis att
inte skr�mma f�retagare och deras pengar ur landet.
>>>> Och, 1,32 kr/minut f�r att ringa �ver l�nsgr�nserna.
>>>> Det var tider det.
>>>
>>> N�r det g�ller fast-telefoni, finns det idag folk som ringer f�r
>>> mindre �n 50 kronor i kvartalet. Men det t ex Telia f�rlorar p�
>>> gungorna tar man igen med ett karusellpris (abb,avg.) p� 435 kronor.
>>> Jag tror inte den utvecklingen kan f�rklaras av bristande
>>> konkurrens.
>>
>> Men konkurrensen g�r att du inte beh�ver anv�nda Telia utan kan v�lja
>> n�gon annan leverant�r. Man beh�ver inte ens finnas p� telen�tet.
>
> Det finns m�nga f�rdelar med koppartr�dstelefoni.
Menar du att man d�rf�r skall tvinga den p� folk? Till vilket pris som
helst?
>> Det var tider det n�r alla kunde hyra en gr� telefon fr�n Televerket
>> som man sedan kunde piffa upp med skal i olika k�cka f�rger.
>
> Javisst, det var tider. Och apparaterna fungerade, �r in �r ut om man
> nu inte bodde ute p� landsbygden, d�r vind och stormar och
> blixtnedslag kunde st�lla till det.. Problemet ute p� landsbygden idag
> �r v�l fortfarande att t�ckning kan saknas (inte i �re kanske men p�
> andra ol�nsamma st�llen?).
Det har d� aldrig varit n�gon skillnad n�r det g�ller problem h�r, vare
sig f�re eller efter avregleringen. Jo, jag kan k�pa vilka telefoner jag
vill.
F�rresten, jag skall inte ljuga. Jag har haft problem med en telefon. En
Ericsson n�gonting som ramlade i marken n�gon g�ng f�r mycket. � andra
sidan s� hade Televerkets telefon slitit av sladden flera g�nger om vid
det laget.
Farsan har f�rresten en Ericsson NMT 400, sl�bar. En lur modell tegelsten
med tillh�rande axelv�ska f�r n�got ton batterier.
>>> V�rt elpris kommer nog att drabbas av samma odaning. Vi kan ha hur
>>> m�nga l�genergilampor som helst hemma och f�rs�ka spara p� el p�
>>> alla m�jliga vis men v�r elkostnad l�r s� gott som, bli konstant
>>> maximerad.
>
>> Priset p� el beror i f�rsta hand p� politik.
>
> �r det inte marknaden (Nord Pool)som skj�rtar upp oss?
> http://www.svenskenergi.se/sv/Om-el/Fakta-om-elmarknaden/Priset-pa-elen
> ergi-satts-pa-Nord-Poolnaden/ Men �h ok, det �r politikerna som sl�ppt
> fram den b�rsen ocks� efter n�n slags californiskmodell vad det
> verkar.
>
>> Vi kan producera all den el vi beh�ver och mer den till men
>> politikerna har lagt en v�t handduk �ver den enda tillr�cklig
>> effektiva och rena energik�lla som har en reell m�jlighet att ers�tta
>> den smutsiga och dyra fossilbaserade energiproduktionen. Politiker,
>> inga andra har skapat dagens situation.
>
> Men det kr�vs (tydligen?) skattepengar f�r att bygga k�rnkraft och de
> kostnaderna �r inte billiga (se p� Finland). Och uran framst�llning �r
> inte en s�n ren verksamhet som du vill mena.
Om privata f�retag vill bygga k�rnkraft s� skall de f� g�ra det. Men det
har politikerna f�rhindrat och t.o.m. lagt ner fullt fungerande
k�rnkraftverk.
Uranframst�llningen skiljer sig inte fr�n annan liknande verksamhet p�
n�got annat s�tt �n att den �r avsev�rt mycket mer bevakad. Vare sig den
utf�rs i ett land med bra milj�lagar eller d�liga s� �r det f�rh�llandet
i landet som styr, inte verksamheten. I ett d�lig land s� �r all
verksamhet d�lig.
Roger Eriksson
@news.albasani.net:
> x@y.z wrote:
>> On 3 Jan 2010 11:24:50 +0100, Roger Eriksson <roger....@gmail.com>
>> wrote:
>>
>>> Men konkurrensen g�r att du inte beh�ver anv�nda Telia utan kan v�lja
>>> n�gon annan leverant�r. Man beh�ver inte ens finnas p� telen�tet.
>>
>> Det sl�r mig att n�gon skrev n�got i stil med "privatiseringar g�r
>> alltid att det blir dyrare, g�r inte ens att diskutera bort h�r". Var
>> inte Televerket statligt? Samtalspriserna har ju sjunkit enormt.
>
> Samtalspriserna ja och ibland kan man t o m k�pa en telefon f�r en (1)
> krona men n�r sen r�kningarna kommer �r det pl�tsligt inte s� d�r
> billigt som man f�rst fick intrycket av att det var eller?
Det �r bara f�r att halvidioterna inte inser att enkronan �r handpenningen
i en kredit. Herregud, det finns ju m�nniskor som g�r p� SMS-l�n ocks� -
va, skall jag betala tillbaka ocks�? :-o
Roger Eriksson
@news.albasani.net:
Och nu vill samma socialister satsa pengar p� SAAB. R�nderna g�r aldrig
ur.. ;-)
Roger Eriksson
Om jag minns r�tt s� var det priset som g�llde just innan avregleringen. Om
jag hittar ett uns av inspiration s� startar jag upp Amigan d�r jag har ett
program f�r att h�lla koll p� kostnaden f�r modemet och priserna b�r finnas
i definitionsfilen.
Roger Eriksson
@news.albasani.net:
Det borde vara m�jligt under en begr�nsad tid men det m�ste finnas en
bortre gr�ns �ven f�r detta.
>>>> D�remot s� m�ste full syssels�ttningsgrad vara slutm�let �ven om det
>>>> kanske inte skall beh�va vara det under hela resan.
>>>
>>> I alliansens Sverige f�r nog folk f�rs�rja sig p� att g�ra web-sidor
>>> som n�n sa ;)
>>
>> Tja, alla kan ju inte leva p� bidrag som tycks vara den r�dgr�na
>> r�rans alternativ.
>>
>> Sedan s� �r jag den f�rsta att h�lla med om att alliansens politik
>> inte �r perfekt eller ens bra inom alla omr�den men de har i alla
>> fall en filosofi som bygger p� att m�nniskor skall jobba f�r att
>> f�rs�rja sig och att man d�rf�r m�ste skapa f�ruts�ttningar f�r
>> detta. Omst�llningen kan nog vara sv�r f�r m�nga och det har jag full
>> f�rst�else f�r. I grund och botten s� m�ste vi ha s� m�nga m�nniskor
>> i arbete som m�jligt f�r att klara v�rd, skola och omsorg. Det �r
>> f�retagen och de m�nniskor som f�rs�rjer dessa system, inte skatterna.
>
> Tja, jag finner det lite m�rkligt att i vissa tider, som nu kan
> f�retagen l�ta personalen g� hemma med full l�n men n�r man pratar om
> arbetstidsf�rkortningar d� �r det alltid f�r dyrt att genomf�ra detta,
> trots att flera skulle kunna f� ett betalt arbete den v�gen. Ett dygn
> har 24 timmar och om varje arbetsf�r individ f�rs�ker med att bidra med
> sex timmar hade mauderaterna kunnat f� arbetslinjen att fungera i
> praktiken. Men den v�gen �r tydligen st�ngd. Men �n s� l�nge finns
> m�jligheten f�r oanst�llda att f�rs�ka �verleva p� socialbidrag. Det �r
> s� det funkar i on�dens �r 2010.
Problemet med minskad arbetstid �r minskad l�n. Det �r inte m�nga som
skulle acceptera 25% l�gre l�n mot minskad arbetstid och att tro att
f�retagen skulle ta den kostnaden �r inte roligt. M�jligen mot en
motsvarande s�nkning av andra avgifter d� sftersom f�retag med h�ga
personalkostnader tenderar att fly till l�gl�nel�nder.
Sedan s� m�ste ju skatterna f�r privatpersoner s�nkas i motsvarande grad
f�r att kompensera f�r de l�gre l�nerna.
x@y.z
wrote:
>Farsan har f�rresten en Ericsson NMT 400, sl�bar. En lur modell tegelsten
>med tillh�rande axelv�ska f�r n�got ton batterier.
Den g�r v�l inte att anv�nda l�ngre? (Jag hade sj�lv ett m�ttligt
b�rbart el�nde. N�got som s�g ut som en bilstereo. Man flyttade
"stereon" mellan v�skan och bilen vid behov. Batteriet s�g ut som om
det h�rde till en motorcykel. Tack och lov hann jag s�lja den.)
Roger Eriksson
Nej, men han har kvar den. Tror jag iaf. Han beh�ll den f�r att det dels
var bra t�ckning och att han hade abonnemanget NMT R�d som innebar att det
bara kostade n�r man anv�nden. Iofs kostade det rej�lt, kring 16 kr/min om
jag minns r�tt, d� men eftersom den bara anv�ndes n�gra dagar per �r, sedan
den pensionerats fr�n jobbet, s� gick det an.
Det l�ter som om det kan ha varit samma modell.
Mikael Forsberg
> Mikael Forsberg skrev:
>
>
>> Det beror v�l lite p� om du r�knar kopparn�tet som ju �r utbyggt under
>> monopol. Telia h�jde till jul priset f�r mobilt bredband till 99:-/2
>> Gb och det med hastigheten 2.5 Mb/s som g�r att det g�r att tanka i
>> den strypta hastigheten 2.5 Mb/s i 40/3 minuter = 800 sekunder <14
>> minuter. Det �r d� veckosurf och den g�r inte att fylla p� utan kontot
>> �r obrukbart p� n�tet efter en kvart i en hel vecka. Det �r ju ett s�
>> uppenbart rent bedr�geri.
>
> 2,5 Mbit/s skulle ge ungef�rligen 0,3 Megabyte/s. Det inneb�r att du
> skulle kunna "surfa" i 2000/0,3125=6400 sekunder=107 minuter=1 timme och
> 47 minuter p� Telias veckosurf vid den hastigheten.
Om det nu �r att kbps=kb/s och MB=Megabyte s� kan man f� det till den
tiden, det upplyser dock inte Telia om vilket som g�ller. Men oavsett
vilket s� �r det p� en vecka 7d*24h*3600s=604 800 sekunder. S� �ven med
s�nkt full hastighet p� 2.5 Mb/s �r det l�ngt under en vecka och om man
r�knar efter det s� blir det en prish�jning p� 94.5 ggr eller 9450%.
> Menar du i st�llet 2,5 Megabyte/s skulle det motsvara en hastighet om 20
> Mbit/s, och den n�r du inte med Telia Mobilt Bredband Kontant, som ju �r
> hastighetsbegr�nsat i mobiln�tet till 6Mbit/s, men �ven vid maximala 6
> Mbit/s skulle du kunna vara ansluten med maximalt bandbreddsutnyttjande
> i 44 minuter innan kortet tar slut.
Det �r inte jag som menar, det �r Telia som svamlar en massa olika
prefix i syfte att vilseleda kunderna. Det �r klart att en vecka inte �r
en vecka hos Telia mer �n s� l�ng tid som abonnemanget inte g�r att
surfa med.
x@y.z
wrote:
Jag minns att om man skulle g� n�gon l�ngre str�cka, s� kunde man k�ra
Fiat efter�t. Armarna blev bra mycket l�ngre:-)
Demmpa
�terigen s� TROR du en massa ist�llet f�r att ta reda p� fakta.
I datavolym (filers storlek, h�rddisk storlem mm) s� st�r
kB/MB/GB f�r kilo/mega/gigaByte.
I datahastighet (�verf�ringshastighet) st�r k/M/Gbps f�r
kilo/mega/gigaBit per sekund.
H�r kommer ett exempel p� m�ngd/tid f�r g�llandet av en produkt:
Om det i reklamen st�r begagnadbilsgaranti 3m�n/6000mil
s� g�ller garantin i antingen 3 m�nader *ELLER* 6000mil
beroende p� vilket som intr�ffar f�rst.
--
/
Demmpa
Mikael Forsberg
Varf�r finns inte s�dant klart deklarerat p� f�rpackningarna d� och inte
minst varf�r f�rs�ker Telia trixa med de olika prefixen som vi har sett
h�r i gruppen ocks�?
> H�r kommer ett exempel p� m�ngd/tid f�r g�llandet av en produkt:
> Om det i reklamen st�r begagnadbilsgaranti 3m�n/6000mil
> s� g�ller garantin i antingen 3 m�nader *ELLER* 6000mil
> beroende p� vilket som intr�ffar f�rst.
Skulle det st� att om den beg-bilen g�r s�nder efter att garantin g�tt
ut s� f�r du l�mna in den p� reparation p� egen bekostnad. Men Telia
anser att det kan man ljuga om och vi reparerar ingenting vi har
f�rst�rt vare sig offret betalar f�r det eller inte. Men det klart en
bilskojare �r v�l niv�n att j�mf�ra Telia med.
Mikael Forsberg
> Mikael Forsberg skrev:
>
>> inte minst varf�r f�rs�ker Telia trixa med de olika prefixen som vi
>> har sett h�r i gruppen ocks�?
>
> eller Megabit/s, medan datavolym som f�rt �ver eller lagrats p� disk
> m�ts i Megabyte eller Gigabyte.
Visst g�r ni det, det var det f�rsta du b�rjade med i det h�r som blivit
n�gra tr�dar nu.
> Peka g�rna p� exakt st�lle d�r n�gon "trixat"!
Du b�rjade v�l med lite dumheter i stil med att det �r stor skillnad p�
det och det prefixet och fortsatte sedan med att f�rs�ka l�ta proffsig
och f�rs�ka h�lkla auktoritet genom att h�gf�rdigt h�vda att ni inom
branschen har utrycken 'pre' och 'post' hehe vad duktigt...
>> Skulle det st� att om den beg-bilen g�r s�nder efter att garantin g�tt
>> ut s� f�r du l�mna in den p� reparation p� egen bekostnad. Men Telia
>> anser att det kan man ljuga om och vi reparerar ingenting vi har
>> f�rst�rt vare sig offret betalar f�r det eller inte. Men det klart en
>> bilskojare �r v�l niv�n att j�mf�ra Telia med.
>
> Telia lovar ju en tidsrymd ELLER en datavolym, vilket som nu intr�ffar
> f�rst. Ser du verkligen inte analogin med Demmpas utm�rkta exempel?
De skriver att det g�r att fylla p� och det �r och f�rblir en ren *L�GN*
fr�n Telia.
kjell
> Mï¿œrten skrev:
>> Mikael Forsberg skrev:
>>
>>> Varfￜr finns inte sￜdant klart deklarerat pￜ fￜrpackningarna dￜ och inte
>>> minst varfï¿œr fï¿œrsï¿œker Telia trixa med de olika prefixen som vi har sett
>>> hￜr i gruppen ocksￜ?
>>
>> Det ï¿œr INGEN som trixat med olika prefix. Hastighet mï¿œts i kilobit/s eller
>> Megabit/s, medan datavolym som fￜrt ￜver eller lagrats pￜ disk mￜts i
>> Megabyte eller Gigabyte.
>
> Visst gï¿œr ni det, det var det fï¿œrsta du bï¿œrjade med i det hï¿œr som blivit
> nï¿œgra trï¿œdar nu.
>
>> Peka gￜrna pￜ exakt stￜlle dￜr nￜgon "trixat"!
>
> Du bￜrjade vￜl med lite dumheter i stil med att det ￜr stor skillnad pￜ det
> och det prefixet och fortsatte sedan med att fï¿œrsï¿œka lï¿œta proffsig och
> fï¿œrsï¿œka hï¿œlkla auktoritet genom att hï¿œgfï¿œrdigt hï¿œvda att ni inom branschen
>
>>> sￜ fￜr du lￜmna in den pￜ reparation pￜ egen bekostnad. Men Telia anser
>>> att det kan man ljuga om och vi reparerar ingenting vi har fï¿œrstï¿œrt vare
>>> sig offret betalar fï¿œr det eller inte. Men det klart en bilskojare ï¿œr vï¿œl
>>> nivï¿œn att jï¿œmfï¿œra Telia med.
>>
>> Telia lovar ju en tidsrymd ELLER en datavolym, vilket som nu intrï¿œffar
>> fï¿œrst. Ser du verkligen inte analogin med Demmpas utmï¿œrkta exempel?
>
> De skriver att det gￜr att fylla pￜ och det ￜr och fￜrblir en ren *LￜGN* frￜn
> Telia.
Var skriver de detta?
--
Akademiker,hï¿œgutbildade, vï¿œlavlï¿œnade mï¿œnniskor hï¿œgt upp i
vï¿œlstï¿œndsligan har plï¿œtsligt blivit de som har det svï¿œrt i samhï¿œllet,
de som tidigare hade det sï¿œmst har i detta borgerliga egoistiska
samhï¿œlle
blivit de som har det gott stï¿œllt och vara de som skall gï¿œra ekonomiska
offer.
Mikael Forsberg
Har svarat i annat inlï¿œgg frï¿œn dig. Man kan undra vad du har fï¿œr
intresse utav det, men du kanske vill koppla in mobilen pￜ nￜtet...
kjell
ￜrligt talat sￜ tycker jag du far med rena osanningar, det du sￜger
skall stￜ pￜ deras informationsidor stￜr ju inte. Se mitt svar pￜ annat
inlï¿œgg. Jag ï¿œr inte lika korkad som du tycks vara, jag lï¿œser villkoren
fï¿œrst och handlar sedan. Inte tvï¿œrt om! *Efterï¿œt* lï¿œr det ju vara fï¿œr
sent.
Mikael Forsberg
Det spelar ingen roll vilka regler som gï¿œller nï¿œr man kï¿œper frï¿œn ett
oseriￜst fￜretag som Telia dￜr villkoren finns pￜ en websida och
varierar efter behag.
kjell
Jaha, dￜ var alltsￜ detta utrett!
Mikael Forsberg
Nï¿œgon officiell utredning om hur de lurat sig ur vitet genom att
visserligen sￜga mindre men ￜndￜ programmera ner systemet ￜnnu lￜgre har
inte pï¿œbï¿œrjats ï¿œn vad jag vet.
kjelle@sverige.nu - Kjelle
Peta och peta... Carl Lindhagen hade iaf en syster (tror det var en
syster) hon kunde *p�ta* i jorden iaf. Hon var en av dem som startade
upp den h�r kolonilottr�relsen. Duktigt folk de d�r Lindhagens.
--
Kjelle
chb hemma
Hash: SHA1
Ken wrote:
>
> Rikssamtal var dyrare �n vanliga lokalsamtal,
> men det ringde man ytterst s�llan.
Det berodde kanske p� att det var f�r dyrt.
-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.9 (GNU/Linux)
Comment: Using GnuPG with Mozilla - http://enigmail.mozdev.org/
iEYEARECAAYFAktR/YgACgkQcaIJVpT6IsIWrgCfQqJdzQzJLiei81jyldahj7BA
3gIAn08+nMLljXCVyTOU2qOgjTeICk0b
=JwUx
-----END PGP SIGNATURE-----
chb hemma
Hash: SHA1
Ken wrote:
>
> Jag brukar ringa f�r 25 kr/kvartal och det �r den fasta kostnaden
> som �r stor. Jag k�r med ADSL 24 och d�rf�r har jag kvar fasta
> telefonabonnemanget eftersom det knappt l�nar sig att s�ga upp
> telefondelen p� kopparlinan eftersom kostnaden n�stan blir densamma.
F�rut betalade jag 140 + 249 kr/m�nad i fast avgift f�r fast telefoni +
ADSL 24, men har nu g�tt �ver till bredbandstelefoni(*) och betalar f�r
detta 50 + 199 kr/m�nad (samma ADSL 24 men med bredbandstelefonirabatt).
En besparing p� 140 kr/m�n. Det r�cker gott och v�l att betala
A-kasseavgiften med.
(*) Nackdelen �r att bredbandstelefonin �nnu inte fungerar. Tur att man
har mobiltelefon. Operat�ren har dock lovat att ers�tta mig med 20
kr/dag tills telefonen fungerar. Det blir 600 kr/m�nad...
-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.9 (GNU/Linux)
Comment: Using GnuPG with Mozilla - http://enigmail.mozdev.org/
iEYEARECAAYFAktR96IACgkQcaIJVpT6IsIr1ACfZB0EMVe8J48k88xfDldnd33N
AXEAniafSb1C0nXtqG5L9wCr9/JbW6Z+
=TyPy
-----END PGP SIGNATURE-----
chb hemma
Hash: SHA1
- - Kjelle wrote:
>
> Om inte t ex franska staten g�tt in med kapital �r jag tveksam att
> Frankrike skulle haft n�gon fordonsindustri idag.
Eller tv�rtom. Om inte franska staten g�tt in och st�ttat *en*
biltillverkar kanske n�gra *andra* hade klarat sig ist�llet.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Simca
Varf�r ska skattebetalare g� in och ge pengar till �garna av vissa
d�ligt sk�tta f�retag? Och varf�r ska samma skattebetalare samtidigt
subventionera dessa d�liga f�retags produkter? Det verkar inte klokt.
Men det viktigaste �r �nd� att staten, med sin makt och sina
ymnighetsskatter *inte* ska ge sig in i leken i en konkurrensutsatt
marknad. Det finns risk f�r att matchen blir lite oj�mn.
-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.9 (GNU/Linux)
Comment: Using GnuPG with Mozilla - http://enigmail.mozdev.org/
iEYEARECAAYFAktR+ywACgkQcaIJVpT6IsKOqwCfdhMBQpHq+CdbNsrwFWzDogYj
KTAAn3dOjM2xVp1EhO4MoaKOZLzsqznY
=78nK
-----END PGP SIGNATURE-----
chb hemma
Hash: SHA1
Mikael Forsberg wrote:
> Men det klart en bilskojare �r v�l niv�n att j�mf�ra Telia med.
Skojare beh�ver byta namn.
Kungliga Telegrafverket
-> Televerket (Lurverket)
-> Telia (Luria)
-> Teliasonera (Luras�nnumera).
-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.9 (GNU/Linux)
Comment: Using GnuPG with Mozilla - http://enigmail.mozdev.org/
iEYEARECAAYFAktR9W4ACgkQcaIJVpT6IsLh+ACeLcdnRuIpAZoOXSyndlJWPrCU
tAEAn2zDi5ZL8nfo9yuwxOpP9CiNsGVm
=MAnY
-----END PGP SIGNATURE-----
Ken
> > Men det klart en bilskojare �r v�l niv�n att j�mf�ra Telia med.
>
> Skojare beh�ver byta namn.
>
> Kungliga Telegrafverket
> -> Televerket (Lurverket)
> -> Telia (Luria)
> -> Teliasonera (Luras�nnumera).
Teliasnomera