PreRFD: Behov for nordisk sproggruppe?
Thomas Martin Widmann
Swedish, Danish, Norwegian or English! In case you don't understand
Danish, it's a preliminary RFD for at Usenet group dedicated to the
North Germanic/Nordic/Scandinavian languages.]
Dette er (endnu) ikke en rigtig RFD ("Request For Discussion"), da der
er vigtige ting, som jeg p.t. ingen mening har om. Allerførst vil jeg
gerne høre, om folk mener, idéen er dødfødt!
Eneste formål er at få kommentarer, så kom med dem!
Hvorfor en ny gruppe?
---------------------
Som aktiv deltager i dk.kultur.sprog, sporadisk deltager i
no.fag.spraak.diverse og skabslæser i
swnet.svenska/se.humanora.svenska føler jeg nogle gange et savn efter
en fællesnordisk sproggruppe.
Det er ikke sådan, at jeg ikke føler mig velkommen i de ikke-danske
grupper, tværtimod, og det er også mit indtryk, at fx antallet af
norske skabslæsere på d.k.s. er stort.
Det er heller ikke sådan, at mængden af nordiske diskussioner er
overvældende i nogle af sproggrupperne.
Min påstand er imidlertid, at den nuværende opdeling i sig selv holder
mængden af nordiske diskussioner nede. Formålet med en ny gruppe er
altså ikke primært at reducere trafikken på nogen af de eksisterende
grupper (som dog alle er store nok til uden problemer at kunne klare
en mindre reduktion), men derimod at skabe et forum for en debat, som
i dag ikke har noget hjem.
Jeg har mere end én gang set en nordisk diskussion blive splittet op i
nationale diskussioner, fordi danskerne follow-up'er til d.k.s.,
svenskerne til s.s. og nordmændene til n.f.s.d. Det er tit synd!
Emner
-----
Mulige emner for en nordisk gruppe:
- de nordiske sprogs historie
- de nordiske sprogs påvirkning af hinanden
- de nordiske sprogs fremtid
- samnordisk
Ikke-emner:
- spørgsmål, som bedre behandles i dk.kultur.sprog, swnet.svenska
eller no.fag.spraak.diverse. (Altså spørgsmål, som kun berører ét
af de nordiske sprog.)
- spørgsmål, som hører under sci.lang eller sci.lang.translation.
(Altså spørgsmål, som er mere alment sproglige.)
- spørgsmål, som hører under soc.culture.nordic. (Altså
kulturspørgsmål.)
- diskussioner om finsk, samisk og andre ikke-nordgermanske sprog.
- spam og flame.
Teknikaliteter:
---------------
Navn:
??? Hører hverken hjemme i dk.-, no.- eller sv.-hierarkiet.
Derudover er det ikke indlysende, om "sprog"/"spraak"/"sprak"
bør indgå... Det ville være en fordel, hvis man kunne
bruge et fællesord.
sci.lang.nordic kunne være en mulighed, men det vil måske
gøre engelsk til default-sprog.
Sprog:
Svensk, dansk og bokmål foretrækkes.
Nynorsk og engelsk accepteres.
Islandsk, færøsk og dialekter bør undgås.
Follow-up sat til dk.kultur.sprog af mangel på bedre.
/Thomas
--
Thomas M Widmann lingvistik- og datalogistuderende +45 2167 6127 (mob.)
Universitetsparken 8, 2., -333 vira...@daimi.au.dk +45 8619 8992 (gang)
DK-8000 Århus C studenterprogrammør, Stibo DS +45 8733 4465 (arb.)
Besøg min euroside: http://www.daimi.au.dk/~viralbus/euro.html - og stem JA!
Kjetil Bull
<vira...@humulus.daimi.au.dk> :
>- diskussioner om finsk, samisk og andre ikke-nordgermanske sprog.
Det vil ofte være formålstjenelig å se ikke-germanske språk i
nærområdet i sammenhengen. Jeg kunne heller tenke meg følgende
formulering:
- diskusjoner om ikke-nordgermanske språk aksepteres kun når disse
faller naturlig inn i gruppas formål. Dette kan for eksempel gjelde
diskusjoner rundt samisk eller finsk påvirkning på de nordiske språka.
> Svensk, dansk og bokmål foretrækkes.
> Nynorsk og engelsk accepteres.
> Islandsk, færøsk og dialekter bør undgås.
Denne hierarkiske oppdelinga er litt merkelig, særlig når det gjelder
måten du har delt opp norsk i en "foretrukki" og en "akseptert"
variant - når begge er vanlige og likestilte former i norsk. Å sette
nynorsk i klasse med engelsk er merkelig, og å foretrekke engelsk
framfor islandsk og færøysk bidrar absolutt ikke til å kunne skape noe
felles nordisk forum. Jeg vil heller anbefale:
- Nordiske språk foretrekkes (svensk, dansk, norsk, islandsk, færøysk)
- Engelsk kan aksepteres, men bør unngås
- Dialekter bør unngås
Ellers ønskes initiativet velkommen.
Kjetil
--
Det går både fort og framover
1992 Kawazaki Zephyr 1100 * 1972 Puch VZ50V Dakota
1996 Izh Jupiter-5 350 (en takt, totakt - kjør!)
Thomas Martin Widmann
> 22 Jun 2000 17:12:41 +0200 skreiv Thomas Martin Widmann
> <vira...@humulus.daimi.au.dk> :
>
> >- diskussioner om finsk, samisk og andre ikke-nordgermanske sprog.
>
> Det vil ofte være formålstjenelig å se ikke-germanske språk i
> nærområdet i sammenhengen. Jeg kunne heller tenke meg følgende
> formulering:
>
> - diskusjoner om ikke-nordgermanske språk aksepteres kun når disse
> faller naturlig inn i gruppas formål. Dette kan for eksempel gjelde
> diskusjoner rundt samisk eller finsk påvirkning på de nordiske språka.
Glimrende!
> > Svensk, dansk og bokmål foretrækkes.
> > Nynorsk og engelsk accepteres.
> > Islandsk, færøsk og dialekter bør undgås.
>
> Denne hierarkiske oppdelinga er litt merkelig, særlig når det gjelder
> måten du har delt opp norsk i en "foretrukki" og en "akseptert"
> variant - når begge er vanlige og likestilte former i norsk. Å sette
> nynorsk i klasse med engelsk er merkelig, og å foretrekke engelsk
> framfor islandsk og færøysk bidrar absolutt ikke til å kunne skape noe
> felles nordisk forum.
Når jeg skrev, som jeg gjorde, skyldes det, at jeg har set mange
danskere "gå i baglås", når de møder nynorsk. Men som andre har
påpeget, vil deltagerne på den nye gruppe nok ikke have dette problem.
> Jeg vil heller anbefale:
>
> - Nordiske språk foretrekkes (svensk, dansk, norsk, islandsk, færøysk)
> - Engelsk kan aksepteres, men bør unngås
> - Dialekter bør unngås
Dette ser godt ud for mig. Hvem kan ikke leve med denne formulering?
> Ellers ønskes initiativet velkommen.
Tak. Jeg prøver nu at skrive en rigtig RFD.
yvind Seland
> 22 Jun 2000 17:12:41 +0200 skreiv Thomas Martin Widmann
> <vira...@humulus.daimi.au.dk> :
>
> >- diskussioner om finsk, samisk og andre ikke-nordgermanske sprog.
>
> Det vil ofte være formålstjenelig å se ikke-germanske språk i
> nærområdet i sammenhengen. Jeg kunne heller tenke meg følgende
> formulering:
>
> - diskusjoner om ikke-nordgermanske språk aksepteres kun når disse
> faller naturlig inn i gruppas formål. Dette kan for eksempel gjelde
> diskusjoner rundt samisk eller finsk påvirkning på de nordiske språka.
>
>
> > Nynorsk og engelsk accepteres.
> > Islandsk, færøsk og dialekter bør undgås.
>
Det finst ikkje ei språkgruppe der, men er folk klar over at det
faktisk finst eit fellesnordisk hierarki, nordunet
Nettverket dekker berre utdanningsinstitusjonar såvidt eg veit,
men det er kanskje mogleg å overtale dei til å sende
USENETgruppene ut meir generelt?
Øyvind Seland
Peter Makholm
[Om nordunet.*]
> Nettverket dekker berre utdanningsinstitusjonar såvidt eg veit,
> men det er kanskje mogleg å overtale dei til å sende
> USENETgruppene ut meir generelt?
Det ser lige hurtigt ud til at de fleste danske udbydere allerede har
mindst en nordunet-gruppe. Om det så er noget et par brugere specielt
har plaget sig til ved jeg ikke.
Den oplagte gruppe i nordunet.* som allerede eksisterer er desvære
optaget.
Ellers hvis sci.lang.* ikke er fristende, kunne man bruge
humanities.languages.*, men de er vist endnu mindre udbredt.
--
Peter
Thomas Martin Widmann
> oyvi...@ulrik.uio.no (\yvind Seland) writes:
>
> [Om nordunet.*]
> > Nettverket dekker berre utdanningsinstitusjonar såvidt eg veit,
> > men det er kanskje mogleg å overtale dei til å sende
> > USENETgruppene ut meir generelt?
>
> Det ser lige hurtigt ud til at de fleste danske udbydere allerede har
> mindst en nordunet-gruppe. Om det så er noget et par brugere specielt
> har plaget sig til ved jeg ikke.
>
> Den oplagte gruppe i nordunet.* som allerede eksisterer er desvære
> optaget.
Ja. Findes der ingen mere eller mindre officielle tal for
distributionen af nordunet.* i forhold til sci.*?
> Ellers hvis sci.lang.* ikke er fristende, kunne man bruge
> humanities.languages.*, men de er vist endnu mindre udbredt.
Så foretrækker jeg sci.lang.nordic. Den vil da i det mindste blive
distribueret bredt.
Klaus Alexander Seistrup
> - Nordiske språk foretrekkes (svensk, dansk, norsk, islandsk, færøysk)
Eller helt udelade parentesen, så det er op til folk selv hvad de forstår
ved "nordiske sprog".
// Klaus
--
Thomas Martin Widmann
Så vil nogen sikkert vælge at forstå det også som finsk.
Klaus Alexander Seistrup
>> Eller helt udelade parentesen, så det er op til folk selv
>> hvad de forstår ved "nordiske sprog".
>
> Så vil nogen sikkert vælge at forstå det også som finsk.
Hm, tjah, det kan der vel være noget om.
Lurer på hvor stor forskel det ville gøre for mig om der blev skrevet
på finsk eller islandsk, selv om jeg godt kan se at finsk er væsentlig
anderledes end resten af sprogene...
// Klaus
--
Rasmus Underbjerg Pinnerup
>>> - Nordiske språk foretrekkes (svensk, dansk, norsk, islandsk, færøysk)
>>Eller helt udelade parentesen, så det er op til folk selv hvad de forstår
>>ved "nordiske sprog".
>Så vil nogen sikkert vælge at forstå det også som finsk.
Så brug "nordgermanske" (eller "skandinaviske"). I øvrigt står jeg helt
bag Kjetils forslag.
--
-=-=-=-=-=-= The stylus is more potent than the claymore =-=-=-=-=-=-
* Rasmus Underbjerg Pinnerup <> }{obbes (ICQ UIN="4070320") *
* hob...@post1.tele.dk <> http://home1.inet.tele.dk/hobbes/index.html *
=-=-=-=-=-=-=-= Errare humanum est, ignoscere pariter =-=-=-=-=-=-=-=
Thomas Martin Widmann
> Thomas Martin skrev:
>
> >> Eller helt udelade parentesen, så det er op til folk selv
> >> hvad de forstår ved "nordiske sprog".
> >
> > Så vil nogen sikkert vælge at forstå det også som finsk.
>
> Hm, tjah, det kan der vel være noget om.
>
> Lurer på hvor stor forskel det ville gøre for mig om der blev skrevet
> på finsk eller islandsk, selv om jeg godt kan se at finsk er væsentlig
> anderledes end resten af sprogene...
Hvis det er finsk, forstår du ikke en lyd. Hvis det er islandsk, vil
du forstå en smule, og du vil hurtigt kunne lære meget.
Prøv fx kræfter på flg., som jeg fandt på nettet:
Ráðgjöf og þjónusta Íslensk málstöð svarar fyrirspurnum um íslenskt
mál og veitir ráð og leiðbeiningar um málfarsleg efni, oftast í síma
(sími: 552 8530; bréfasími: 562 2699) en einnig í tölvupósti
(tölvupóstfang: ka...@ismal.hi.is) og bréflega (póstfang: Neshaga 16,
107 Reykjavík). Málstöðinni berast um 1.500-2.000 fyrirspurnir á
ári. Af öðrum þáttum í þjónustustarfi málstöðvarinnar má nefna
yfirlestur ritsmíða, einkum fyrir opinberar stofnanir og ráðuneyti.
Man skal selvfølgelig vide, at _sími_ betyder "telefon" (opr. "tråd",
også mig bekendt i danske dialekter), og _tölva_ "computer", men ord
som _bréfasími_ kan man vel godt gætte betydningen af.
Malte Lewan Neelsen
> Hvorfor en ny gruppe?
> ---------------------
[...]
> Min påstand er imidlertid, at den nuværende opdeling i sig selv holder
> mængden af nordiske diskussioner nede. Formålet med en ny gruppe er
> altså ikke primært at reducere trafikken på nogen af de eksisterende
> grupper (som dog alle er store nok til uden problemer at kunne klare
> en mindre reduktion), men derimod at skabe et forum for en debat, som
> i dag ikke har noget hjem.
Det är väl ok som skäl. Jag har glömt om den där big8-faq'n som finns
som slaktar de flesta argument som folk har för en ny grupp, accepterar
detta som skäl.
> Emner
> -----
>
> Mulige emner for en nordisk gruppe:
>
> - de nordiske sprogs historie
>
> - de nordiske sprogs påvirkning af hinanden
>
> - de nordiske sprogs fremtid
>
> - samnordisk
+ våra nordiska dialekter, deras historia och deras framtid.
> Teknikaliteter:
> ---------------
>
> Navn:
>
> ??? Hører hverken hjemme i dk.-, no.- eller sv.-hierarkiet.
Tidigare fanns det en grupp som handlade om samskandinaviska språkliga
frågor: nordunet.talk.skandinaviska. Men den tycks upptagen av helt
annan diskussion nu. Så frågan är mest om det idag finns underlag för en
nordisk språkgrupp. Den skulle intressera mig personligen, men jag kan
inte tala för några andra naturligtvis. Gruppen sci.lang.nordic har
nämnts som namn. Men de där big8-grupperna är jobbiga att skapa. Man kan
också försöka hitta ett nytt namn för en ny grupp i
nordunet.*-hierarkin.
> Sprog:
>
> Svensk, dansk og bokmål foretrækkes.
>
> Nynorsk og engelsk accepteres.
>
> Islandsk, færøsk og dialekter bør undgås.
Skämtar du? Det nordiska dialektspektrumet är ju det mest nordiska vi
har eftersom dialekterna går över gränserna, oavsett hur gränserna
konstgjort sedan har dragits. Man kan aldrig förstå de ibland
språkplanerade blandningar som de nordiska statsspråken är, utan att
förstå dialekternas historia och funktion. Och dialekterna är givetvis
intressanta i sig.
Av den anledningen bör man också kunna diskutera i gruppen på
skandinavisk dialekt så att diskussionen om dem naturligt kommer in i
den övriga diskussionen.
> Follow-up sat til dk.kultur.sprog af mangel på bedre.
Det skulle döda en diskussion av andra än danskar att följa den
uppmaningen. :-)
/Malte Lewan
--
"Somma tykjor omm itt, å somma tykjor omm itt anned, å déffor bler alt
arbájj sjytt å all mâd eden å alla tøsor gjuta." (Skånskt ordspråk)
Klaus Alexander Seistrup
> Hvis det er finsk, forstår du ikke en lyd. Hvis det er islandsk,
> vil du forstå en smule, og du vil hurtigt kunne lære meget.
>
> Prøv fx kræfter på flg., som jeg fandt på nettet:
>
> Ráðgjöf og [...]
Tak for eksemplet - jeg vidste faktisk ikke hvordan islandsk så ud, fordi
jeg altid kun har set enkelt ord ad gangen, aldrig hele sætninger eller
afsnit. Jeg kan godt se at det er meget lettere tilgængeligt end finsk.
// Klaus
--
Thomas Martin Widmann
> Thomas Martin Widmann <vira...@humulus.daimi.au.dk> wrote:
> > Hvorfor en ny gruppe?
> > ---------------------
>
> [...]
>
> > Min påstand er imidlertid, at den nuværende opdeling i sig selv holder
> > mængden af nordiske diskussioner nede. Formålet med en ny gruppe er
> > altså ikke primært at reducere trafikken på nogen af de eksisterende
> > grupper (som dog alle er store nok til uden problemer at kunne klare
> > en mindre reduktion), men derimod at skabe et forum for en debat, som
> > i dag ikke har noget hjem.
>
> Det är väl ok som skäl. Jag har glömt om den där big8-faq'n som finns
> som slaktar de flesta argument som folk har för en ny grupp, accepterar
> detta som skäl.
Så vidt jeg kan se, er der ikke noget dræbende argument mod
sci.lang.nordic deri.
> > Emner
> > -----
> >
> > Mulige emner for en nordisk gruppe:
> >
> > - de nordiske sprogs historie
> >
> > - de nordiske sprogs påvirkning af hinanden
> >
> > - de nordiske sprogs fremtid
> >
> > - samnordisk
>
> + våra nordiska dialekter, deras historia och deras framtid.
Ja!
> > Teknikaliteter:
> > ---------------
> >
> > Navn:
> >
> > ??? Hører hverken hjemme i dk.-, no.- eller sv.-hierarkiet.
>
> Tidigare fanns det en grupp som handlade om samskandinaviska språkliga
> frågor: nordunet.talk.skandinaviska. Men den tycks upptagen av helt
> annan diskussion nu.
Ja, men bare eksistensen af den er vel desværre et argument mod en ny
gruppe. :-(
> Så frågan är mest om det idag finns underlag för en nordisk
> språkgrupp. Den skulle intressera mig personligen, men jag kan inte
> tala för några andra naturligtvis.
Der er da en del, der allerede har ytret positiv interesse.
> Gruppen sci.lang.nordic har nämnts som namn. Men de där
> big8-grupperna är jobbiga att skapa.
Det er OK. Jeg vil godt gøre forsøget.
> Man kan också försöka hitta ett nytt namn för en ny grupp i
> nordunet.*-hierarkin.
Så er jeg ræd for, at den dør.
> > Sprog:
> >
> > Svensk, dansk og bokmål foretrækkes.
> >
> > Nynorsk og engelsk accepteres.
> >
> > Islandsk, færøsk og dialekter bør undgås.
>
> Skämtar du? Det nordiska dialektspektrumet är ju det mest nordiska vi
> har eftersom dialekterna går över gränserna, oavsett hur gränserna
> konstgjort sedan har dragits. Man kan aldrig förstå de ibland
> språkplanerade blandningar som de nordiska statsspråken är, utan att
> förstå dialekternas historia och funktion. Och dialekterna är givetvis
> intressanta i sig.
Helt bestemt. Men antallet af potentielle læsere falder stærkt, hvis
man fx poster på jysk (hur säger man det på svenska? jyllandska?)
eller andre svært forståelige dialekter.
Jeg anså det derfor for praktisk at begrænse antallet af brugte sprog
til de mest kendte, men naturligvis opfordre til diskussion af alle de
nordiske sprog.
Men jeg kan godt se, at det er noget, der provokerer mange. Det er
derfor bedre at sige, at nordiske sprog foretrækkes og engelsk
accepteres. Så må islændinge, sønderjyder og andre gøre op med sig
selv, om de vil foretrækker deres modersmål eller en stor læserskare.
> Av den anledningen bör man också kunna diskutera i gruppen på
> skandinavisk dialekt så att diskussionen om dem naturligt kommer in i
> den övriga diskussionen.
Så længe det ikke tager overhånd...
> > Follow-up sat til dk.kultur.sprog af mangel på bedre.
>
> Det skulle döda en diskussion av andra än danskar att följa den
> uppmaningen. :-)
Ja, det var en fejl. Det er farligt at ville være alt for korrekt.
HWM
> Tak for eksemplet - jeg vidste faktisk ikke hvordan islandsk så ud, fordi
> jeg altid kun har set enkelt ord ad gangen, aldrig hele sætninger eller
> afsnit. Jeg kan godt se at det er meget lettere tilgængeligt end finsk.
Ju, men Finska inte ändå år en 'skandinaviskt' språk. Det har änligt
annorlunda rötter i Ugriska familjen. För mig är engelska och
svenska nästan som samma språk.
Jag är kung och riddar min häst.
I am king and ride my horse.
Minä olen kuningas ja ratsastan hevosellani.
Har de urgamla protogermaniska löner som 'kuningas' 'ratsastaa' och
'hevonen' men grammatiskt är den inte ännu även i närhet som
isländskt är från de urnordiska rötter.
Cheers, | De ore leonis libera me, Domine, et a |
HWM | cornibus unicornium humilitatem meam. |
hen...@iobox.fi & http://www.kuru.da.ru
Lars Kongshøj
> > > ??? Hører hverken hjemme i dk.-, no.- eller sv.-hierarkiet.
> >
> > Tidigare fanns det en grupp som handlade om samskandinaviska språkliga
> > frågor: nordunet.talk.skandinaviska. Men den tycks upptagen av helt
> > annan diskussion nu.
>
> Ja, men bare eksistensen af den er vel desværre et argument mod en ny
> gruppe. :-(
Navnet nordunet.talk.skandinaviska giver mig indtryyket af, at det drejer sig
om en chat-gruppe uden emne, men med skandinavisk sprog. Der skulle vel også,
om nødvendigt, være plads til nordunet.lang.nordic.
Jeg kom til at tænke på, om ikke det vil være et problem, at have gruppen i
sci- eller soc-hierakiet. Jeg har personligt selv kun kigget dk-hierakiet
igennem for interessante grupper, hvem sidder og gennemlæser en liste med
30.000 grupper for at finde noget interessant at kaste sig over. Risikerer vi
ikke, at gruppen bliver lidt for usynlig, hvis den ligger i sci eller soc?
Er det teknisk muligt, at lade gruppen findes både i dk-, no-, se- og
is-hierakierne, altså sådan at der kun er een gruppe, man at der er flere
synonymer for den?
--
Lars Kongshøj
Rasmus Underbjerg Pinnerup
>Der skulle vel også, om nødvendigt, være plads til nordunet.lang.nordic.
Muligvis. Problemet med nordunet er, at det stort set er ukendt og at
det ikke distribueres ret bredt.
>Jeg kom til at tænke på, om ikke det vil være et problem, at have gruppen i
>sci- eller soc-hierakiet.
Det tror jeg ikke. Det synes mig at være det bedste alternativ, da det
nordunet ikke er synderlig brugbar og at vælge et nationalt nordisk
hierarki til en fællesnordisk gruppe ville være selvmord.
>Jeg har personligt selv kun kigget dk-hierakiet igennem for interessante
>grupper, hvem sidder og gennemlæser en liste med 30.000 grupper for at
>finde noget interessant at kaste sig over.
Øhhh.... mig? Nej, nok ikke 30.000 men jeg har da slået op under de mest
kendte af BIG-8-hierarkierne for at se, om der var noget, der
interesserede mig, ligesom jeg har foretaget tekssøgninger på listen
over nyhedsgrupper. Desuden vil kendskab til den nye gruppe spredes via
de eksisterende nationale nordiske sproggrupper, der af og til vil have
kontakt med den nye.
>Risikerer vi ikke, at gruppen bliver lidt for usynlig, hvis den ligger i sci eller soc?
Det mener jeg ikke.
>Er det teknisk muligt, at lade gruppen findes både i dk-, no-, se- og
>is-hierakierne, altså sådan at der kun er een gruppe, man at der er flere
>synonymer for den?
Nej, ikke så vidt jeg ved. Man kunne lave 4 enkeltgrupper og så
crossposte ethvert indlæg til alle fire, men det forekommer mig som en
umanerlig dårlig løsning.
Thomas Martin Widmann
> Thomas Martin Widmann wrote:
> > > > ??? Hører hverken hjemme i dk.-, no.- eller sv.-hierarkiet.
> > >
> > > Tidigare fanns det en grupp som handlade om samskandinaviska språkliga
> > > frågor: nordunet.talk.skandinaviska. Men den tycks upptagen av helt
> > > annan diskussion nu.
> >
> > Ja, men bare eksistensen af den er vel desværre et argument mod en ny
> > gruppe. :-(
>
> Navnet nordunet.talk.skandinaviska giver mig indtryyket af, at det drejer sig
> om en chat-gruppe uden emne, men med skandinavisk sprog.
Enig. *.talk.* lyder useriøst.
> Der skulle vel også, om nødvendigt, være plads til
> nordunet.lang.nordic.
Men hvor mange tjekker nordunet-grupperne? Vil gruppen ikke blive glemt?
> Jeg kom til at tænke på, om ikke det vil være et problem, at have
> gruppen i sci- eller soc-hierakiet. Jeg har personligt selv kun
> kigget dk-hierakiet igennem for interessante grupper, hvem sidder og
> gennemlæser en liste med 30.000 grupper for at finde noget
> interessant at kaste sig over. Risikerer vi ikke, at gruppen bliver
> lidt for usynlig, hvis den ligger i sci eller soc?
Det tror jeg ikke. Når jeg skal finde en gruppe, laver jeg tit
fritekst-søgning i listen over grupper på newsserveren, og ellers
søger jeg med en søgemaskine. Man kan jo nævne den i FAQ'erne til
d.k.s., s.h.s. og n.f.s.d., og hvis der med jævne mellemrum kommer en
FUT, skal folk nok opdage den.
Den store forskel er, at mange amerikanere vil opsøge den, hvis den
ligger i Big-8 (fx sci.* eller soc.*); det vil de ikke ellers.
> Er det teknisk muligt, at lade gruppen findes både i dk-, no-, se- og
> is-hierakierne, altså sådan at der kun er een gruppe, man at der er flere
> synonymer for den?
Interessant idé! Hvis det er teknisk muligt, og hvis det kan
accepteres i minimum dk.-, no.- og se.-grupperne, vil det være helt
perfekt IMHO.
Men i øvrigt er jeg begyndt af skrive en RFD til gruppen
sci.lang.scandinavian.
Peter Makholm
> Navnet nordunet.talk.skandinaviska giver mig indtryyket af, at det drejer sig
> om en chat-gruppe uden emne, men med skandinavisk sprog.
Det er sådan vi opfattede det da vi indtog den som exilgruppe.
> Er det teknisk muligt, at lade gruppen findes både i dk-, no-, se- og
> is-hierakierne, altså sådan at der kun er een gruppe, man at der er flere
> synonymer for den?
Det er teknisk umuligt. Ved hjælp af nogle grove hacks kan moderering
vel bruges til at simulere det, men jeg tror ikke det er
anbefalelsesværdigt.
--
Peter
Jeppe Stig Nielsen
>
> > Ellers hvis sci.lang.* ikke er fristende, kunne man bruge
> > humanities.languages.*, men de er vist endnu mindre udbredt.
>
> Så foretrækker jeg sci.lang.nordic. Den vil da i det mindste blive
> distribueret bredt.
Ifølge <URL:news:big-eight-faq-959842804$22...@windlord.stanford.edu>
er humanities.* en del af »big eight«-hierarkiet (ligesom sci.*).
Distribueres de så ikke lige bredt?
Spørgsmålet er om sci.* dækker helt det samme som fx dk.videnskab.*
--
Jeppe Stig Nielsen «
Please note: I am putting my domain name jeppesn.dk into use.
New homepage location: <URL:http://jeppesn.dk/>.
New e-mail address: pri...@jeppesn.dk and others @jeppesn.dk.
Jens Brix Christiansen
>
> Lars Kongshøj <kong...@my-deja.com> writes:
>
> > Er det teknisk muligt, at lade gruppen findes både i dk-, no-, se- og
> > is-hierakierne, altså sådan at der kun er een gruppe, man at der er flere
> > synonymer for den?
>
> Det er teknisk umuligt. Ved hjælp af nogle grove hacks kan moderering
> vel bruges til at simulere det, men jeg tror ikke det er
> anbefalelsesværdigt.
Jeg mindes at se.humaniora.svenska og swnet.svenska har en mekanisme som
sikrer at alt hvad der skrives på den ene, dukker op i den anden,
hvorved samme gruppe de facto har to navne. Det kan være jeg har
misforstået noget, og det kan også være at det er det Peter kalder "et
groft hack", men jeg har ikke indtrykket af at det skulle være
moderering der gjorde det.
Henning Makholm
> Jeg mindes at se.humaniora.svenska og swnet.svenska har en mekanisme som
> sikrer at alt hvad der skrives på den ene, dukker op i den anden,
> hvorved samme gruppe de facto har to navne.
Den synes at fungere ved at der er en robot der piller alle indlæg i
den ene gruppe op og *genposter* dem i den anden. Det betyder at hvert
indlæg bliver distribueret to gange. (Og krydspostning, FUT m.v. går
sikkert helt galt).
--
Henning Makholm "Jeg forstår mig på at anvende sådanne midler på
folks legemer, at jeg kan varme eller afkøle dem,
som jeg vil, og få dem til at kaste op, hvis det er det,
jeg vil, eller give afføring og meget andet af den slags."
Lars P. Fischer
oyvi...@ulrik.uio.no (\yvind Seland) writes:
> Nettverket dekker berre utdanningsinstitusjonar såvidt eg veit,
> men det er kanskje mogleg å overtale dei til å sende
> USENETgruppene ut meir generelt?
nordunet.* distribueres bredt. Det er korrekt, at nordunet blev
oprettet for mange år siden til brug for nordiske
uddannelsesinstitutioner. Det blev oprettet en masse grupper, men de
har stor set aldrig været brugt. nordunet.* er idag stort set et dødt
hierarki (på nær een gruppe).
/Lars
--
What is *your* conceptual continuity?
Lars P. Fischer
Peter Makholm <pe...@makholm.net> writes:
> Ved hjælp af nogle grove hacks kan moderering vel bruges til at
> simulere det, men jeg tror ikke det er anbefalelsesværdigt.
Don't. Der bliver alle mulige problemer med crossposts og cancels der
ikke virker og hvad ved jeg.
Lars P. Fischer
Thomas Martin Widmann <vira...@humulus.daimi.au.dk> writes:
> > Ellers hvis sci.lang.* ikke er fristende, kunne man bruge
> > humanities.languages.*, men de er vist endnu mindre udbredt.
>
> Så foretrækker jeg sci.lang.nordic. Den vil da i det mindste blive
> distribueret bredt.
Jeg ser ingen grund til at tro, at det skulle være stort forskel i
distributionen af en ny humanities.* gruppe og en ny sci.* gruppe.
Begge er i big-8, og begge vil blive distribueret bredt af store ISPer
og news-hubs.
Kristbjorn Gunnarsson
wrote:
> 22 Jun 2000 17:12:41 +0200 skreiv Thomas Martin Widmann
><vira...@humulus.daimi.au.dk> :
>
>> Svensk, dansk og bokmål foretrækkes.
>> Nynorsk og engelsk accepteres.
>> Islandsk, færøsk og dialekter bør undgås.
>
>Denne hierarkiske oppdelinga er litt merkelig, særlig når det gjelder
>måten du har delt opp norsk i en "foretrukki" og en "akseptert"
>variant - når begge er vanlige og likestilte former i norsk. Å sette
>nynorsk i klasse med engelsk er merkelig, og å foretrekke engelsk
>framfor islandsk og færøysk bidrar absolutt ikke til å kunne skape noe
>felles nordisk forum. Jeg vil heller anbefale:
>
>- Nordiske språk foretrekkes (svensk, dansk, norsk, islandsk, færøysk)
>- Engelsk kan aksepteres, men bør unngås
>- Dialekter bør unngås
Hér er ég sammála Katli, að vissu leyti. Norðurlandamálin eiga öll að
vera jafngild, eða jafn ógild. Sjálfur er ég fylgjandi því að færa
mikið af þessum norrænu umræðum algerlega yfir á ensku.
Aukin enskunotkun ætti að sporna gegn því að norræn samskipti verði
einhver skrýpaleikur, þar sem Svíar, Danir og Norðmenn þykjast skilja
hvern annan, en Íslendingar, Færeyingar og Finnar sitja afskiptir úti
í horni. Til þess að samræður fari fram á jafnréttisgrundvelli þurfa
allir að skilja alla. Góð aðferð til að ná því takmarki er að allir
talir erlent tungumál (t.d. ensku). Þegar fólk tjáir sig á erlendu
tungumáli þarf það ósjálfrátt að tala hægar og nota einfaldari
orðasambönd, sem leiðir til þess að skilningur áheyrenda verður meiri.
Hér er ég aldrei þessu vant sammála Árna nokkrum Johnsen, sem setti
Norðurlandaþing á annan endann fyrir áratug eða svo með því að fara
fram á að íslenska nyti jafnræðis á við systurmálin.
Síðan þarf að vísu að taka tillit til þess að enskumælandi grúppur á
þessum vettvangi hafa tilhneigingu til að fyllast af saxbauta, þannig
að skandinavískusamsuðan hefur sína kosti.
Góðar stundir,
//Kristbjörn Gunnarsson - som pratar faktiskt svensk också
Thomas Martin Widmann
[Jeg svarer på denne mail, selvom min forståelse ikke er perfekt.
Jeg undskylder på forhånd, men mit kendskab til islandsk begrænser sig
til at læse Tors Færd til Udgårdsloke på oldislandsk.]
> On Fri, 23 Jun 2000 07:57:54 GMT, Kjetil Bull <bu...@powertech.no>
> wrote:
>
> > 22 Jun 2000 17:12:41 +0200 skreiv Thomas Martin Widmann
> ><vira...@humulus.daimi.au.dk> :
> >
> >> Svensk, dansk og bokmål foretrækkes.
> >> Nynorsk og engelsk accepteres.
> >> Islandsk, færøsk og dialekter bør undgås.
> >
> >Denne hierarkiske oppdelinga er litt merkelig, særlig når det gjelder
> >måten du har delt opp norsk i en "foretrukki" og en "akseptert"
> >variant - når begge er vanlige og likestilte former i norsk. Å sette
> >nynorsk i klasse med engelsk er merkelig, og å foretrekke engelsk
> >framfor islandsk og færøysk bidrar absolutt ikke til å kunne skape noe
> >felles nordisk forum. Jeg vil heller anbefale:
> >
> >- Nordiske språk foretrekkes (svensk, dansk, norsk, islandsk, færøysk)
> >- Engelsk kan aksepteres, men bør unngås
> >- Dialekter bør unngås
>
> Hér er ég sammála Katli, að vissu leyti. Norðurlandamálin eiga öll að
> vera jafngild, eða jafn ógild.
Sporer jeg en vis sarkasme her?
> Sjálfur er ég fylgjandi því að færa mikið af þessum norrænu umræðum
> algerlega yfir á ensku.
umræðum?
algerlega?
ensku? - engelsk?
> Aukin enskunotkun ætti að sporna gegn því að norræn samskipti verði
> einhver skrýpaleikur, þar sem Svíar, Danir og Norðmenn þykjast skilja
> hvern annan, en Íslendingar, Færeyingar og Finnar sitja afskiptir úti
> í horni. Til þess að samræður fari fram á jafnréttisgrundvelli þurfa
> allir að skilja alla. Góð aðferð til að ná því takmarki er að allir
> talir erlent tungumál (t.d. ensku). Þegar fólk tjáir sig á erlendu
> tungumáli þarf það ósjálfrátt að tala hægar og nota einfaldari
> orðasambönd, sem leiðir til þess að skilningur áheyrenda verður meiri.
Jeg forstod ikke alt, men argumenterer du for, at det er bedre, at
alle skriver samme sprog, altså engelsk?
> Hér er ég aldrei þessu vant sammála Árna nokkrum Johnsen, sem setti
> Norðurlandaþing á annan endann fyrir áratug eða svo með því að fara
> fram á að íslenska nyti jafnræðis á við systurmálin.
>
> Síðan þarf að vísu að taka tillit til þess að enskumælandi grúppur á
> þessum vettvangi hafa tilhneigingu til að fyllast af saxbauta, þannig
> að skandinavískusamsuðan hefur sína kosti.
Nu har jeg helt tabt tråden! :-(
Men faktisk har dit indlæg vist mig følgende:
- Det er godt, hvis der kommer enkelte indlæg på islandsk og færøsk.
(Jeg har i hvert fald lært meget af at prøve på forstå dette indlæg!)
- Islandsk og færøsk skal ikke dominere. (Men hvordan skulle det ske?)
- Omgangstonen bliver mere nordisk, når sproget er skandinavisk,
end når man skriver på engelsk.
> Góðar stundir,
> //Kristbjörn Gunnarsson - som pratar faktiskt svensk också
Har du nogen idé om, hvor mange islændinge på Usenet, der ikke
skriver enten svensk, dansk eller norsk uden problemer?
Og hvor mange forstår ikke både svensk, dansk og norsk (i skriftlig
form, naturligvis)?
Thomas Martin Widmann
> Scripsit Jens Brix Christiansen <j...@dksin.dk>
>
> > Jeg mindes at se.humaniora.svenska og swnet.svenska har en mekanisme som
> > sikrer at alt hvad der skrives på den ene, dukker op i den anden,
> > hvorved samme gruppe de facto har to navne.
>
> Den synes at fungere ved at der er en robot der piller alle indlæg i
> den ene gruppe op og *genposter* dem i den anden. Det betyder at hvert
> indlæg bliver distribueret to gange. (Og krydspostning, FUT m.v. går
> sikkert helt galt).
Hvorfor gør de det? Det er den slags, som jeg måske ville gøre en en
kort overgangsperiode, men permanent?
Hmmm, men interessant. Lad mig stille flg. spørgsmål:
_Hvis_ nogle svenskere har klaret at programmere en perfekt robot, der
klarer at gøre swnet.svenska og sv.humaniora.svenska identiske, er det
_så_ muligt at forestille sig, at dk.-hierarkiet og no.-hierarkiet vil
acceptere at bruge denne robot, så dk.kultur.sprog.nordisk,
no.fag.spraak.nordisk og sv.humaniora.skandinaviska kunne blive
identiske?
Thomas Martin Widmann
Hvordan oprettes grupper i hierarkiet?
Thomas Martin Widmann
Den eneste humanities.language-gruppe, jeg kender, er h.l.sanskrit,
som IMHO er perifér.
sci.lang og lignende er ret store grupper.
Er der noget galt _per se_ med sci.lang.scandinavian?
Kristbjorn Gunnarsson
> k...@flaga.is (Kristbjorn Gunnarsson) writes:
[inlägg på isländska klippt för klarhet]
> Men faktisk har dit indlæg vist mig følgende:
>
> - Det er godt, hvis der kommer enkelte indlæg på islandsk og færøsk.
> (Jeg har i hvert fald lært meget af at prøve på forstå dette indlæg!)
Ja, men frågan är om poängen kom fram. Vill vi ha isländska och
föroyska som en slags "cirkusdjur", eller vill vi hålla vettig
diskussion ?
> - Islandsk og færøsk skal ikke dominere. (Men hvordan skulle det ske?)
Precis som svensk, dansk eller norsk får inte dominera, och dom har alla
förutsättnignar att göra det.
> - Omgangstonen bliver mere nordisk, når sproget er skandinavisk,
> end når man skriver på engelsk.
Vad är det vad vi söker ? Omgangston eller ämne ?
> > Góðar stundir,
> > //Kristbjörn Gunnarsson - som pratar faktiskt svensk också
>
> Har du nogen idé om, hvor mange islændinge på Usenet, der ikke
> skriver enten svensk, dansk eller norsk uden problemer?
>
> Og hvor mange forstår ikke både svensk, dansk og norsk (i skriftlig
> form, naturligvis)?
Fast alla Islänningar förstår sig på skriftlig svensk/dansk/norsk (även
om man kanske inte oppfattar alla nyanser). Därimot så finns det viss
frånstötande effekt i och med att åtminstone danska språket har fått en
negativ stempel i Island. Detta beror dels på historiska skäl, och dels
på att dansk språkundervisning i nuvarande skolsystem är ett fiasko.
Det som är viktigt är att väldigt få kan uttrycka sig på på ett bra
sätt. Även om jag har själv varit åtskilliga år i Sverige, så saknar
jag kunskap och erfarenhet för att kunna uttrycka mig lika bra på
svenska som på isländska. Det betyder att mina argument och
formuläringar inte har lika vikt som vettiga inlägg från människor som
skriver på sitt modersspråk.
Därför upprepar jag budskapen i mitt förra inlägg (jag misstänker inte
alla hängde med). Om vi vill att alla är jämnställda i diskussionen, så
behöver vi en neutral medium, som f.ex. engelsk. Om vi vill behålla
diskussionen på svensk/dansk/norsk, så kommer väldigt få Islänningar ha
kunskap/ork att hänga med.
mvh,
//Kristbjörn - ett undantag
Tor S. Mehus
> Fast alla Islänningar förstår sig på skriftlig svensk/dansk/norsk (även
> om man kanske inte oppfattar alla nyanser). Därimot så finns det viss
> frånstötande effekt i och med att åtminstone danska språket har fått en
> negativ stempel i Island. Detta beror dels på historiska skäl, och dels
> på att dansk språkundervisning i nuvarande skolsystem är ett fiasko.
Man har en lignende situasjon når det gjelder svensk i Finland. Jeg tror
ikke dette blir noe stort problem på gruppa. Finlendere som ikke kan
fordra svensk, er sikkert ikke så lystne på å diskutere i et forum om og
for nordiske språk. På samme måte vil de fleste islendinger som ikke kan
fordra de skandinaviske språk heller ikke oppsøke gruppa. Har de
interesse for sitt morsmål, men ikke for dets nærmeste slektninger, vil
de holde seg til ei islandsk språkgruppe.
> Det som är viktigt är att väldigt få kan uttrycka sig på på ett bra
> sätt. Även om jag har själv varit åtskilliga år i Sverige, så saknar
> jag kunskap och erfarenhet för att kunna uttrycka mig lika bra på
> svenska som på isländska. Det betyder att mina argument och
> formuläringar inte har lika vikt som vettiga inlägg från människor som
> skriver på sitt modersspråk.
Her har du fremsatt et godt argument _mot_ engelsk. De fleste
skandinaver (og sikkert de fleste islendinger) uttrykker seg langt
dårligere på engelsk enn på morsmålet. Derfor synes jeg det vil være en
dårlig idé å ha engelsk som hovedspråk.
Jeg synes likevel at vi må kunne la islendingene selv få bestemme
hvilket språk de velger å bruke på gruppa. Om de foretrekker å poste på
engelsk fremfor skandinavisk (eller islandsk), så ser jeg ikke noe stort
problem i det. Vi skandinaver forstår jo engelsk, og islendingene
forstår skandinavisk, så med litt velvilje vil kommunikasjonen gå greit.
> Därför upprepar jag budskapen i mitt
> förra inlägg (jag misstänker inte alla hängde med).
> Om vi vill att alla är jämnställda i diskussionen, så
> behöver vi en neutral medium, som f.ex. engelsk.
Det er noen haker ved å velge engelsk som hovedspråk (selv om det er det
mest nøytrale):
1) Det er ikke morsmålet for noen av oss, og vi vil derfor ikke kunne
uttrykke oss like godt på engelsk som på våre respektive morsmål.
2) Engleskkunskapene våre er svært varierende. De som er flinke i
engelsk, vil i en litt opphetet diskusjon lett kunne få overtaket selv
om de ikke nødvendigvis har de beste argumentene.
3) Gruppa vil (i alle fall om den ikke plasseres i et av de nasjonale
hierarkiene eller nordunet.*) lett oversvømmes av en mengde
engelskspråklige uten de nødvendige forutsetningene for å kunne bidra
med noe positivt.
4) Det vil lett kunne føles kunstig og dumt for en skandinav å måtte
snakke engelsk med en annen skandinav om skandinavisk. Dette er kanskje
ikke verdens beste argument, men det er uansett et reelt problem.
> Om vi vill behålla
> diskussionen på svensk/dansk/norsk, så kommer väldigt få Islänningar ha
> kunskap/ork att hänga med.
Jeg tror problemet ville være langt større dersom vi skulle velge
engelsk.
--
Tor S. Mehus
Jeppe Stig Nielsen
>
> Er der noget galt _per se_ med sci.lang.scandinavian?
Nej.
Bertel Lund Hansen
>Tidigare fanns det en grupp som handlade om samskandinaviska språkliga
>frågor: nordunet.talk.skandinaviska.
Næ nej. Den handlede ikke om noget som helst, for den var gabende
tom.
>Men den tycks upptagen av helt annan diskussion nu.
Absolut (hehe).
Bertel
--
Det er o.k. at rette mit sprog - hvis det er forkert.
FIDUSO: http://home6.inet.tele.dk/blh/fiduso/
Bertel Lund Hansen
>sätt. Även om jag har själv varit åtskilliga år i Sverige, så saknar
>jag kunskap och erfarenhet för att kunna uttrycka mig lika bra på
>svenska som på isländska.
Har du været mange år i England?
>alla hängde med). Om vi vill att alla är jämnställda i diskussionen
... så tvinger du altså alle til at skrive halvdårligt på et
sprog der ikke er deres modersmål. Nok bliver alle lige (og det
gør de så ikke alligevel), men sproget og debatten bliver
fattigere.
Bertel Lund Hansen
>Hvordan oprettes grupper i hierarkiet?
Det gør man ikke. De blev lavet på en gang af 'fremsynede' folk
der mente at indlæggene kom hvis bare grupperne var der. Hehe.
Den der bliver brugt, er blevet bezat og bruges slet ikke til sit
oprindelige formål - hvad det så end var.
Kristbjorn Gunnarsson
> Kristbjorn Gunnarsson skrev:
>
> >sätt. Även om jag har själv varit åtskilliga år i Sverige, så saknar
> >jag kunskap och erfarenhet för att kunna uttrycka mig lika bra på
> >svenska som på isländska.
>
> Har du været mange år i England?
About a week in total, but on the other hand I have been using English
as a medium of communication for about 15 years, on and off.
> >alla hängde med). Om vi vill att alla är jämnställda i diskussionen
>
> ... så tvinger du altså alle til at skrive halvdårligt på et
> sprog der ikke er deres modersmål. Nok bliver alle lige (og det
> gør de så ikke alligevel), men sproget og debatten bliver
> fattigere.
Basicly, I want everyone to be able to communicate. Someone pointed out
that Icelanders/Finns that are interested in discussing Nordic languages
are probably fluent in one of the big three, so in this forum it would
be acceptable to prioritise those, with Icelandic and Faroese include
for amusement and topics of discussion. I agree with that point of
view, even if my last post didn't sound like that.
I was mentally confusing this future language forum with a number of
Nordic events where the countries on the edges are basicly left out in
the cold.
//Kristbjörn Gunnarsson
Lars Kongshøj
> Er der noget galt _per se_ med sci.lang.scandinavian?
På et tidligere tidspunkt i tråden var det fremme, at man kunne anvende
'nordisk' i stedet for 'scandinavian' for at indikere, at det ikke er en
engelsk-sproget gruppe. Er denne tanke helt opgivet? Jeg synes i hvert fald,
at det er en god ide.
--
Lars Kongshøj
Malte Lewan Neelsen
> c...@df.lth.se (Malte Lewan Neelsen) writes:
> gruppe. :-(
Nja, är den upptagen så är den...
> > Skämtar du? Det nordiska dialektspektrumet är ju det mest nordiska vi
> > har eftersom dialekterna går över gränserna, oavsett hur gränserna
> > konstgjort sedan har dragits. Man kan aldrig förstå de ibland
> > språkplanerade blandningar som de nordiska statsspråken är, utan att
> > förstå dialekternas historia och funktion. Och dialekterna är givetvis
> > intressanta i sig.
>
> Helt bestemt. Men antallet af potentielle læsere falder stærkt, hvis
> man fx poster på jysk (hur säger man det på svenska? jyllandska?)
> eller andre svært forståelige dialekter.
Jag tror i och för sig att fler skulle säga "Jeg har i hvert fald lært
meget af at prøve på forstå dette indlæg!" efter att ha läst en postning
på jyska (eller jylländska) än efter att ha sagt "Jaså" efter en
obegriplig isländsk postning.
> Men jeg kan godt se, at det er noget, der provokerer mange. Det er
> derfor bedre at sige, at nordiske sprog foretrækkes og engelsk
> accepteres. Så må islændinge, sønderjyder og andre gøre op med sig
> selv, om de vil foretrækker deres modersmål eller en stor læserskare.
Precis. (Fast jag undrar om inte isländska är för obegripligt i en
skandinavisktalande grupp. Jag förstod inte mycket av den text som du la
ut. Det som ger gruppen dess främsta existensberättigande menar jag är
vår tämligen unika situation med muntlig och skriftlig förståelse mellan
de tre språken danska, svenska och norska och deras varianter.
Isländskan har inte mycket med den situationen att göra. Många dialekter
förstår man dock, i hvert fald med bara lite tålamod.)
Om det ska vara någon mening med den grupp som du föreslår, så tror jag
att den ska vara på skandinaviska, inte engelska. Annars kan vi helt
enkelt hålla till i sci.lang och se om den trafik som vi skapar
berättigar oss till en ny skandinavisk språkgrupp.
/Malte Lewan Neelsen
--
"Somma tykjor omm itt, å somma tykjor omm itt anned, å déffor bler alt
arbájj sjytt å all mâd eden å alla tøsor gjuta." (Skånskt ordspråk)
Malte Lewan Neelsen
> >Tidigare fanns det en grupp som handlade om samskandinaviska språkliga
> >frågor: nordunet.talk.skandinaviska.
>
> Næ nej. Den handlede ikke om noget som helst, for den var gabende
> tom.
Nja, inte ca 1994. Då var skrev bl a jag och Erland Sommarskog några
artiklar där. Jag _tror_ i alla fall mig minnas att den handlade som
skandinaviska språkfrågor vi de tillfällen som gruppen användes. Men det
var också tomma perioder redan då.
/Malte Lewan
Thomas Martin Widmann
Jeg tror personligt ikke, at det vil blive accepteret med en
ikke-engelsk navngivning i Big-8. Og skal det derudover hedde
"nordisk" eller "nordiska"?
Thomas Martin Widmann
> Thomas Martin Widmann <vira...@humulus.daimi.au.dk> wrote:
> > c...@df.lth.se (Malte Lewan Neelsen) writes:
>
> > > Skämtar du? Det nordiska dialektspektrumet är ju det mest nordiska vi
> > > har eftersom dialekterna går över gränserna, oavsett hur gränserna
> > > konstgjort sedan har dragits. Man kan aldrig förstå de ibland
> > > språkplanerade blandningar som de nordiska statsspråken är, utan att
> > > förstå dialekternas historia och funktion. Och dialekterna är givetvis
> > > intressanta i sig.
> >
> > Helt bestemt. Men antallet af potentielle læsere falder stærkt, hvis
> > man fx poster på jysk (hur säger man det på svenska? jyllandska?)
> > eller andre svært forståelige dialekter.
>
> Jag tror i och för sig att fler skulle säga "Jeg har i hvert fald lært
> meget af at prøve på forstå dette indlæg!" efter att ha läst en postning
> på jyska (eller jylländska) än efter att ha sagt "Jaså" efter en
> obegriplig isländsk postning.
Hmmm, lad os se, hvad jeg kan finde... Prøv at læse "E Bindstouw"
(http://www.kb.dk/elib/lit/dan/blicher/noveller.dkl/bind/o.htm) uden
at se i oversættelsen! :-)
> > Men jeg kan godt se, at det er noget, der provokerer mange. Det er
> > derfor bedre at sige, at nordiske sprog foretrækkes og engelsk
> > accepteres. Så må islændinge, sønderjyder og andre gøre op med sig
> > selv, om de vil foretrække deres modersmål eller en stor læserskare.
>
> Precis. (Fast jag undrar om inte isländska är för obegripligt i en
> skandinavisktalande grupp. Jag förstod inte mycket av den text som du la
> ut. Det som ger gruppen dess främsta existensberättigande menar jag är
> vår tämligen unika situation med muntlig och skriftlig förståelse mellan
> de tre språken danska, svenska och norska och deras varianter.
> Isländskan har inte mycket med den situationen att göra. Många dialekter
> förstår man dock, i hvert fald med bara lite tålamod.)
Det var jo derfor, jeg prøvede at rangordne de forskellige sprog i mit
oprindelige forslag, men det faldt jo mildt sagt ikke i god jord.
> Om det ska vara någon mening med den grupp som du föreslår, så tror jag
> att den ska vara på skandinaviska, inte engelska. Annars kan vi helt
> enkelt hålla till i sci.lang och se om den trafik som vi skapar
> berättigar oss till en ny skandinavisk språkgrupp.
Jeg giver dig ret, hvis du blot mener, at skandinavisk skal være
hovedsproget. Postings _skrevet_ på engelsk ødelægger IMHO ikke
noget, hvis posterne bare er i stand til at _læse_ skandinavisk.
Thomas Martin Widmann
> Thomas Martin Widmann <vira...@humulus.daimi.au.dk> writes:
>
> > Ikke-emner:
>
> > - spam og flame.
>
> For at undgå sidstnævnte vil det nok være en god ide at nævne
> nogle af de mest brandfarlige emner (som ellers ville være on-topic
> i gruppen) udtrykkeligt blandt ikke-emnerne. Klassikerne er "mindre-
> talssprogpolitik i de svensksprogede lande",
Men det vil vel høre hjemme på den svenske sproggruppe? Og hvis man
diskuterer mindretalssprog i Norden generelt, behøver det vel ikke at
være så sprængfarligt...?
> "forsvenskningen af Skåne",
Der er nok meget sprængstof i det emne, selvom det er interessant,
sådan rent sprogligt set.
> "norsk (ny-) ctr dansk (Rigsmaal)",
Igen er det vel mere et norsk end et nordisk emne.
> kan nogen huske flere?
Hmmm, næh, vi har ikke så mange flamewars i d.k.s.
Nå jo, *majonæse*! :-)
> "Politiske spørgsmål omkring sprog"? (Nej, det går vel ikke. En
> "'computer' eller 'datamaskine'"-tråd er jo i høj grad politisk.)
Måske er det nok at gøre opmærksom på, at politiske spørgsmål kan være
følsomme, og at folk bedes udvide stor agtpågivenhed?
Thomas Martin Widmann
> On 22 Jun 2000 17:12:41 +0200, Thomas Martin Widmann
> <vira...@humulus.daimi.au.dk> wrote:
>
> >Hvorfor en ny gruppe?
> >---------------------
>
> Jag kan inse problemet och behovet, men jag är inte alldeles säker på
> att det bästa sättet att lösa det hela på är att bilda en ny grupp med
> diskutabel plats i hierarkin, och där trafiken kan förväntas bli liten
> och ojämn. Man får ha klart för sig, att endast en minoritet av
> deltagarna i dk.kultur.sprog, no.fag.spraak.diverse och
> swnet.svenska/se.humaniora.svenska kan förväntas abonnera på den nya
> gruppen i sina nysläsare. Spörsmålen kommer alltså att bli behandlade
> av en mindre krets än om man skulle korsposta till de tre nordiska
> språkgrupperna.
Det er klart, at man rammer færre x.y.z-læsere ved at poste til den
nye sci.lang.scandinavian end ved at poste direkte til x.y.z.
Til gengæld rammer man med lidt held alle de interesserede.
> Det är möjligt att du har rätt i att en ny grupp skulle
> spontangenerara mer trafik om nordiska språkfrågor, kanske
> tillräckligt mycket för att gruppen skulle överleva på sikt.
Det håber jeg jo.
Derudover er det åbne spørgsmål, hvor mange læsere af sci.lang og
andre internationale grupper, der vil komme over. Jeg aner det ikke.
> Men jag tror ändå att det vore bättre om man började med att påminna
> deltagarna i samtliga nordiska språkgrupper om att de andra existerar,
> att kospostning till dessa i nordiska frågor _icke_ är "spam" utan i
> hög grad vällovligt, och at man ska akta sig för att ta bort de andra
> nordiska språkgrupperna i sina followups annat än när det är
> självklart att det endast har med det egna språket att göra.
Det er i hvert fald et godt råd, som vi straks kan tage til os.
Men jeg er ikke sikker på, at det er et egentligt alternativ.
> På det viset kan ju diskussioner om gemensamma nordiska ting föras med
> _hela_ den samlade kunskapsmassan i de olika nordiska språkgrupperna,
> och också föra deltagarna i dessa mer samman. Jag måste säga att jag
> har uppskattat de inlägg i swnet.svenska som har kommit från andra
> nordiska postare, däribland du själv, mycket, och rent allmänt,
> korspostade tråder eller ej, skulle önska att de vore fler.
På den anden side er det mit indtryk, at mængden af deltagere i de
nordiske tråde hurtigt reduceres til en mindre skare - måske kill'er
mange tråden, når de ser de mange indlæg på andre sprog? (Det er jo
ikke alle, der læser nabosprogene lige ubesværet.)
> (Man kan ju här konstatera att du själv syndar, i och med att du har
> satt followup bara till dk.kultur.sprog. Ofta nog föranleds ju inlägg
> av att man är _oenig_ med föregående postare om något. Du riskerar
> alltså att anrika för negativa inlägg, samtidigt som du inte ger folk
> som är mer positiva till din idé i swnet.svenska någon chans att
> kritisera de dumheter som jag håller på att skriva här.)
Jeg har allerede i et andet svar indrømmet, at den FUT var en fejl.
Electric Avenue
"Thomas Martin Widmann" schrieb:
> Jeg giver dig ret, hvis du blot mener, at skandinavisk skal være
> hovedsproget. Postings _skrevet_ på engelsk ødelægger IMHO ikke
> noget, hvis posterne bare er i stand til at _læse_ skandinavisk.
Yeah.... But it still wouldn't keep out riffraff like me and Markku!
:-) May I make a suggestion as a facinated lurker? - Each poster
would identify the dialect in which he/she is posting. This would
make the newsgroup also educational for the ikke nordics and the
mainstream sprogers who might not recognize the dialects. I,
till exempel, would identify my dialekt as "confused engelska".
«¤»¥«¤»§«¤»
....Electrisk....
«¤»§«¤»¥«¤»
Otto-Ville Ronkainen
> > i gruppen) udtrykkeligt blandt ikke-emnerne. Klassikerne er "mindre-
> > talssprogpolitik i de svensksprogede lande",
> Men det vil vel høre hjemme på den svenske sproggruppe? Og hvis man
> diskuterer mindretalssprog i Norden generelt, behøver det vel ikke at
> være så sprængfarligt...?
Ikke nødvendigvis, [hm]an kan jo bare tage tvångssvenska/hemspråk-
halløjet (som "altid" har været i soc.culture.nordic i en eller
anden for, med kun korte afbrydelser) med en mere fællesnordisk
vinkel (fx hvorvidt flertallet efter den obligatoriske undervisning
i andra inhemska språket kan forstå danskere). Og så videre. Dejanews
kan sikkert fortælle mere end man behøver at vide.
> Måske er det nok at gøre opmærksom på, at politiske spørgsmål kan være
> følsomme, og at folk bedes udvide stor agtpågivenhed?
Nej. (Men i det konkrete tilfælde tror jeg ikke på at en fundats kan
gøre den helt store forskel.)
Bertel Lund Hansen
>:-) May I make a suggestion as a facinated lurker? - Each poster
>would identify the dialect in which he/she is posting.
Det er en god idé. Selv om ikke alle følger den, vil det være en
fin oplysning at få med. Det kan skrives i den automatiske
signatur.
Bo Hansen
Electric Avenue skrev:
> - Each poster
> would identify the dialect in which he/she is posting.
> This would make the newsgroup also educational for
> the ikke nordics and the mainstream sprogers who
> might not recognize the dialects.
Dej ær a mæ på.
(vendelbomål)
Bo H.
Malte Lewan Neelsen
> > Jag tror i och för sig att fler skulle säga "Jeg har i hvert fald lært
> > meget af at prøve på forstå dette indlæg!" efter att ha läst en postning
> > på jyska (eller jylländska) än efter att ha sagt "Jaså" efter en
> > obegriplig isländsk postning.
>
> Hmmm, lad os se, hvad jeg kan finde... Prøv at læse "E Bindstouw"
> (http://www.kb.dk/elib/lit/dan/blicher/noveller.dkl/bind/o.htm) uden
> at se i oversættelsen! :-)
Jag har den i bokhyllan. :-) Men det kan ju ändå inte jämföras med
isländska i obegriplighet. Det syns att det är skandinaviska (i
betydelsen svenska-danska-norska) på ett annat sätt...
/Malte Lewan
jan_...@my-deja.com
Otto-Ville Ronkainen <c96...@beta.ebar.dtu.dk> wrote:
> Thomas Martin Widmann <vira...@humulus.daimi.au.dk> writes:
> > Men det vil vel høre hjemme på den svenske sproggruppe? Og hvis man
> > diskuterer mindretalssprog i Norden generelt, behøver det vel ikke
at
> > være så sprængfarligt...?
>
> Ikke nødvendigvis, [hm]an kan jo bare tage tvångssvenska/hemspråk-
> halløjet (som "altid" har været i soc.culture.nordic i en eller
> anden for, med kun korte afbrydelser) med en mere fællesnordisk
> vinkel (fx hvorvidt flertallet efter den obligatoriske undervisning
> i andra inhemska språket kan forstå danskere).
Otto-Ville har rätt i att man noga bör beakta erfarenheterna från
soc.culture.nordic. Ett sätt att undgå de politiska delarna av
minoritetsspråkfrågorna vore att säga att även minoritetsspråk kan
diskuteras i gruppen, _om även dessa är nordgermanska_.
Då slipper vi nämligen också jämförande diskussioner om norsk, svensk
och finsk politik visavi de _samiska_ språken, som är ett annat
potentiellt sprängstoff, även om de frågorna hittills inte har drivits
med tillnärmelsevis samma glöd i soc-culture.nordic som debatterna om
finskans ställning i Sverige visavi svenskans ställning i Finland.
Jan Böhme
Sent via Deja.com http://www.deja.com/
Before you buy.
jan_...@my-deja.com
c...@df.lth.se (Malte Lewan Neelsen) wrote:
> Thomas Martin Widmann <vira...@humulus.daimi.au.dk> wrote:
> > Hmmm, lad os se, hvad jeg kan finde... Prøv at læse "E Bindstouw"
> > (http://www.kb.dk/elib/lit/dan/blicher/noveller.dkl/bind/o.htm) uden
> > at se i oversættelsen! :-)
>
> Jag har den i bokhyllan. :-) Men det kan ju ändå inte jämföras med
> isländska i obegriplighet. Det syns att det är skandinaviska (i
> betydelsen svenska-danska-norska) på ett annat sätt...
Fast med ett klart inslag av (icke-skandinavisk) frisiska i soppan,
tycker jag.
Fast det kanske mest beror på stavningskonventionerna...
Jan Böhme
<vira...@nero.daimi.au.dk> wrote:
>Henning Makholm <hen...@makholm.net> writes:
>> Den synes at fungere ved at der er en robot der piller alle indlæg i
>> den ene gruppe op og *genposter* dem i den anden. Det betyder at hvert
>> indlæg bliver distribueret to gange. (Og krydspostning, FUT m.v. går
>> sikkert helt galt).
>
>Hvorfor gør de det? Det er den slags, som jeg måske ville gøre en en
>kort overgangsperiode, men permanent?
Bland annat därför att det även fortsättningsvis är en hel del
servers, till exempel servers skötta av slöa newsmasters i
universitetsvärlden, som inte har tagit in se-grupperna än. Och därför
att vi har utlandsbaserade deltagare, som med stor möda lyckats få in
swnet-hierarkin i sina lokala nät, men som absolut inte har lust att
göra om det tricket för att få in se.-hierarkin också.
Överhuvudtaget var det en hel del upprörda känslor i samband med
införandet av se.-hirerarkin, och förespråkarna av denna beskylldes på
många håll för att vara systembyggare utan mänskliga hänsyn, eller
"strukturnissar", som till följd av dunkla egna drifter prompt ville
laga vad som inte var trasigt, som snacket gick när det begav sig.
Följaktligen var det newspolitiskt omöjligt att införa se.-hierarkin
annat än som _parallell_ hierarki med swnet. Att _ersätta_ swnet. med
se., som se.-hierarkins upphovsmän ursprungligen hade tänkt sig, hade
lett till att ett antal människor skulle ha börjat strypa varandra med
Ethernetkablar.
>_Hvis_ nogle svenskere har klaret at programmere en perfekt robot, der
>klarer at gøre swnet.svenska og sv.humaniora.svenska identiske, er det
>_så_ muligt at forestille sig, at dk.-hierarkiet og no.-hierarkiet vil
>acceptere at bruge denne robot, så dk.kultur.sprog.nordisk,
>no.fag.spraak.nordisk og sv.humaniora.skandinaviska kunne blive
>identiske?
Det är, som sagt, en _korspostande_ robot, och korspostning anses vara
ett otyg rent generellt. Nu tror jag inte trafiken i en nordisk
språkgrupp skulle bli så överväldigande att korspostning till fyra
olika grupper skulle fräta alltför mycket på bandbredden.
Men om nu tanken ändå går emot korspostning, skulle vi inte kunna
pröva att korsposta litet mer mellan de existerande nordiska
språkgrupperna när det behövs, _innan_ vi drar igång någon ny grupp?
Jan Böhme
Korrekta personuppgifter i detta inlägg är att betrakta som journalistik.
Felaktigheter utgör naturligtvis skönlitteratur.
Jan Böhme
wrote:
>Thomas Martin Widmann:
>> Svensk, dansk og bokmål foretrækkes.
>> Nynorsk og engelsk accepteres.
>> Islandsk, færøsk og dialekter bør undgås.
>
>Denne hierarkiske oppdelinga er litt merkelig, særlig når det gjelder
>måten du har delt opp norsk i en "foretrukki" og en "akseptert"
>variant - når begge er vanlige og likestilte former i norsk. Å sette
>nynorsk i klasse med engelsk er merkelig, og å foretrekke engelsk
>framfor islandsk og færøysk bidrar absolutt ikke til å kunne skape noe
>felles nordisk forum. Jeg vil heller anbefale:
Nu har det kommit in andra hänsyn i debatten, av typ politisk
korrekthet. Thomas' ursprungliga förslag var mycket väl anpassat till
hur den den allmänna förståelsen skulle främjas på bästa sätt
samtidigt som så många som möjligt skrev på sitt modersmål. Nynorsk må
vara lagfäst likställt med bokmål _i Norge_ hur mycket som helst, men
detta förändrar i sig inte dess läsbarhet för nordiska grannar ett
dugg, och det var den Thomas var intreserad av.
En allmännordiskintresserad svensk eller dansk klarar visserligen gott
av att förstå skriven nynorsk. Men det tar honom väsentligt längre tid
än samma text på bokmål, detta det mest samnordiska av de nordiska
skriftspråken; tid av hans återstående livslängd som hade kunnat
användas till annat. Det ska envar nynorskpostare i alla typer av
nordiska fora vara klart medveten om.
>- Nordiske språk foretrekkes (svensk, dansk, norsk, islandsk, færøysk)
Man kan tillåta så mycket man vill att folk postar på isländska och
färöiska. Om dessa postare i praktiken vill bli lästa och besvarade av
något som ens kommer i närheten av gruppen i dess helhet gör de
likafullt klokt i att använda ett för andra någorlunda läsbart
skriftmedium.
Om jag skulle abonnera på en sci.lang.nordic, så skulle det vara för
att så ansträngningsfritt som möjligt utbyta tankar om nordiska språk,
inte för att få någon sorts isländsk eller färöisk brevkurs.
Hur trevligt detta än skulle vara, har jag inte min tid till det
priset.
Otto-Ville Ronkainen
> Otto-Ville har rätt i att man noga bör beakta erfarenheterna från
> soc.culture.nordic. Ett sätt att undgå de politiska delarna av
> minoritetsspråkfrågorna vore att säga att även minoritetsspråk kan
> diskuteras i gruppen, _om även dessa är nordgermanska_.
Utom åtminstone försvenskningen av Skåne (eller bara frågan om
skånskan är en svensk eller en dansk dialekt eller något för
sig själv). Åas har den debatten väl i allmänhet hittils varit
någorlunda saklig för det mesta.
Bertel Lund Hansen
>Men om nu tanken ändå går emot korspostning, skulle vi inte kunna
>pröva att korsposta litet mer mellan de existerande nordiska
>språkgrupperna när det behövs, _innan_ vi drar igång någon ny grupp?
Helt enig. I det øjeblik det bliver 'tilladt' at krydsposte, vil
alle gøre det, og fællesdebatterne vil ikke længere gå i stå.
Tor S. Mehus
> En allmännordiskintresserad svensk eller dansk klarar visserligen gott
> av att förstå skriven nynorsk. Men det tar honom väsentligt längre tid
> än samma text på bokmål, detta det mest samnordiska av de nordiska
> skriftspråken; tid av hans återstående livslängd som hade kunnat
> användas till annat. Det ska envar nynorskpostare i alla typer av
> nordiska fora vara klart medveten om.
Så kan jeg opplyse om at for mange nordmenn ville det være mye lettere å
forstå hva svenskene skrev dersom de i stedet for svensk benyttet dansk
eller norsk, dette pga. den svenske ortografien. Jeg kjenner mange
nordmenn som vegrer seg for å lese svensk (fordi det for dem tar
vesentlig lengre tid enn å lese norsk eller dansk), ja endog foretrekker
å lese engelsk fremfor svensk.
Skal man opptre i et skandinaviskspråklig forum, så får man godta at vi
snakker og skriver hver våre språk. Dersom så folk jenker seg litt, og
unngår å bruke ord og uttrykk de vet er vanskelige for andre å forstå,
og dersom folk spør hva som menes når de støter på noe de ikke skjønner,
så vil man kommunisere uten større vanskeligheter. Dersom man synes
dette blir for vanskelig, ja så får man holde seg til sin egen nasjonale
andedam.
> Om jag skulle abonnera på en sci.lang.nordic, så skulle det vara för
> att så ansträngningsfritt som möjligt utbyta tankar om nordiska språk,
> inte för att få någon sorts isländsk eller färöisk brevkurs.
Dersom et innlegg er for tungt å forstå, så la vær å lese det! Jeg er
overbevist om at islendingene og færingene selv klarer å avveie
fordelene og ulempene ved å skrive på sitt mormål fremfor skandinavisk
(eller engelsk), og dermed selv finner ut av hva som tjener dem best.
> Hur trevligt detta än skulle vara, har jag inte min tid till det
> priset.
Du bestemmer selv hvordan du disponerer din tid.
--
Tor S. Mehus
Pieter Kuiper
to...@mail.hf.uio.no (Tor S. Mehus) wrote:
> Så kan jeg opplyse om at for mange nordmenn ville det være mye lettere å
> forstå hva svenskene skrev dersom de i stedet for svensk benyttet dansk
> eller norsk, dette pga. den svenske ortografien.
Ja. Det är beklagligt att ni inte har kunnat samsa med varandra om att
använda samma ortografi. Tänk om Holland och Belgien hade bråkat om
stavning? Eller om DDR, BRD, Schweiz, Österrike och Luxemburg hade gjort
det? Tänk på vad som hände med Serbokroatiskan, som stavades med olika
alfabet.
Ett annat tips: ta ett förenat skandinaviskt fotbollslag nästa gång. Det är
ingen garanti (unificationen hjälpte inte BRD och DDR), men det borde i
alla fall ge vissa fördelar.
Att ni inte tåg några kolonier i Afrika eller Sydamerika, är det redan för
sent för att göra något åt.
--
kui...@fysik.uu.se http://usx218.fysik.uu.se/PieterWWW/
Bertel Lund Hansen
>Ja. Det är beklagligt att ni inte har kunnat samsa med varandra om att
>använda samma ortografi.
Ja, men du glemmer nok at der er vand mellem Danmark og Sverige -
og mange krige der har sat ondt blod.
>Att ni inte tåg några kolonier i Afrika eller Sydamerika, är det redan för
>sent för att göra något åt.
Ved du ikke hvorfor vi satser så hårdt på u-landshjælp?
Alexander Backlund
Jan Böhme <jan....@REMOVE.THIS.sh.se> skrev i
diskussionsgruppsmeddelandet:ALIAS.3957...@nntpserver.swip.net...
> Följaktligen var det newspolitiskt omöjligt att införa se.-hierarkin
> annat än som _parallell_ hierarki med swnet. Att _ersätta_ swnet. med
> se., som se.-hierarkins upphovsmän ursprungligen hade tänkt sig, hade
> lett till att ett antal människor skulle ha börjat strypa varandra med
> Ethernetkablar.
Visserligen tycker jag att allt om standarder som CSMA/CD (Ethernet) o. d.
är mördande tråkigt vid en viss detaljnivå, men Ethernet kräver inte en
speciell typ av kablar som inte används för något annat protokoll och kan
dessutom köras över flera olika sorters kablar.
Alexander Backlund
Pieter Kuiper <Pieter...@itn.hh.se> skrev i
diskussionsgruppsmeddelandet:Pieter.Kuiper-ya02408000R2706001634460001@news.
utfors.se...
> Tänk om Holland och Belgien hade bråkat om
> stavning? Eller om DDR, BRD, Schweiz, Österrike och Luxemburg hade gjort
> det?
Det gör de ju - nu.
Alexander Backlund
Bertel Lund Hansen <ber...@nospam.dk> skrev i
diskussionsgruppsmeddelandet:2uselsgsnr4i5kp2b...@news.image.d
k...
> Pieter Kuiper skrev:
> >Att ni inte tåg några kolonier i Afrika eller Sydamerika, är det redan
för
> >sent för att göra något åt.
>
> Ved du ikke hvorfor vi satser så hårdt på u-landshjælp?
Visst - och den strida strömmen av svenska sjuksköterskor till Norge är
egentligen en plan av svenska regeringen att infiltrera och så småningom
återta Norge.
Alexander Backlund
HWM <henry.wEGGS_&_S...@iobox.fi> skrev i
diskussionsgruppsmeddelandet:ALIAS.39534...@iobox.fi...
> Klaus Alexander Seistrup wrote:
>
> > Tak for eksemplet - jeg vidste faktisk ikke hvordan islandsk så ud,
fordi
> > jeg altid kun har set enkelt ord ad gangen, aldrig hele sætninger eller
> > afsnit. Jeg kan godt se at det er meget lettere tilgængeligt end finsk.
>
> Ju, men Finska inte ändå år en 'skandinaviskt' språk. Det har änligt
> annorlunda rötter i Ugriska familjen. För mig är engelska och
> svenska nästan som samma språk.
>
> Jag är kung och riddar min häst.
> I am king and ride my horse.
På svenska säger man dock "Jag är kung och rider min häst". "Riddar" används
bara i vissa fall och tolkas som "riddare", dvs. engelskans "knight".
Alexander Backlund
Henning Makholm <hen...@makholm.net> skrev i
diskussionsgruppsmeddelandet:yahitv0...@hler.diku.dk...
> Scripsit Jens Brix Christiansen <j...@dksin.dk>
>
> > Jeg mindes at se.humaniora.svenska og swnet.svenska har en mekanisme som
> > sikrer at alt hvad der skrives på den ene, dukker op i den anden,
> > hvorved samme gruppe de facto har to navne.
>
> Den synes at fungere ved at der er en robot der piller alle indlæg i
> den ene gruppe op og *genposter* dem i den anden. Det betyder at hvert
> indlæg bliver distribueret to gange. (Og krydspostning, FUT m.v. går
> sikkert helt galt).
Nej, inte nu för tiden.
Morten Øen
>
[klippe noko om dansk og norsk vs. svensk ortografi]
>
> Att ni inte tåg några kolonier i Afrika eller Sydamerika, är det redan för
> sent för att göra något åt.
>
haldt dobbeltmonarkiet mellom anna Christiansborg på Gullkysten for
slaveoppkjøp og ein del av Jomfruøyane i Karibia til sukkerplantasjer (som
slavane arbeidde på). Jomfruøyane vart seldt til USA så seint som fyrst på
1900-talet og figurerar i dag på kartet som Virgin Islands. Christiansborg
gjekk vel føyka noko før.
Det var visst andre koloniar òg, men det hugsar eg ikkje, og det er vel
ikkje verd å be om hjelp her heller for no tek det til å blir noko OT for
ein del av språk-gruppene her. :-)
--
Morten
...og for øvrig meiner eg at sjøfartsdirektøren bør gå av!
Lars P. Fischer
Bertel Lund Hansen <ber...@nospam.dk> writes:
> Det gør man ikke. De blev lavet på en gang af 'fremsynede' folk
> der mente at indlæggene kom hvis bare grupperne var der. Hehe.
For meget, meget længe siden.
> Den der bliver brugt, er blevet bezat og bruges slet ikke til sit
> oprindelige formål - hvad det så end var.
Jeg kan faktisk ikke engang huske, hvem der oprettede nordunet.* i sin
tid. Er der nogen der ved det.
/Lars
--
What is *your* conceptual continuity?
Thomas Martin Widmann
> Jeg kan faktisk ikke engang huske, hvem der oprettede nordunet.* i sin
> tid. Er der nogen der ved det.
Ikke mig, i hvert fald. Men idéen om et nordisk hierarki er faktisk
god - der er en masse emner, som er lidt for små til at begrunde
særskilte danske, norske og svenske grupper, og man ser da også nogle
gange, at en gruppe, der kun findes i ét hierarki, i praksis bliver
nordisk, fx dk...klassisk og no...typografi.
Hvordan laver man (eller overtager) et hierarki?
Peter B. Juul
> > Den der bliver brugt, er blevet bezat og bruges slet ikke til sit
> > oprindelige formål - hvad det så end var.
>
> Jeg kan faktisk ikke engang huske, hvem der oprettede nordunet.* i sin
> tid. Er der nogen der ved det.
Jeg har spurgt Peter Villemoes, og han svarer:
-+-
Det var vist Harri Salminen <Harri.S...@funet.fi>.
NORDUnet lavede en art oprydning i alle disse navne for et par år
siden.
Men jeg er ening med dig, så hvis du kontakter Harri kan der måske ske
noget.
-+-
Hvorefter jeg præsiserede at jeg ikke ønskede det nedlagt - det er
godt at have som "skræmmeeksempel".
--
Peter B. Juul, o.-.o "I don't see much sense in that," said Rabbit.
The RockBear. ((^)) "No," said Pooh humbly, "there isn't. But there
I speak only 0}._.{0 was going to be when I began it. It's just that
for myself. O/ \O something happened to it along the way."
jan_...@my-deja.com
Bertel Lund Hansen <ber...@nospam.dk> wrote:
> Pieter Kuiper skrev:
>
> >Ja. Det är beklagligt att ni inte har kunnat samsa med varandra om
att
> >använda samma ortografi.
>
> Ja, men du glemmer nok at der er vand mellem Danmark og Sverige -
> og mange krige der har sat ondt blod.
Nu är ju svenska och danska faktiskt två sedan länge etablerat olika, om
än närbesläktade och med relativt litet träning övsesidigt förståeliga
språk, så parallellen med nederländska i Holland och Belgien är litet
ansträngd.
Men vad gäller _principerna_ för ortografin låg faktiskt svenska och
danska länge mycket nära varandra. Och som närmast på den tiden det
verkligen _var_ ont blod. Det var först den svenska stavningsreformen av
år 1906 som mer påtagligt fjärmade svenska och danska
stavningsprinciper.
Men de är fortsatt mycket lika, och skiljer sig gemnsamt från de norska
skiftspråkens mer fonetiserande ortografiprincip.
jan_...@my-deja.com
<ALIAS.Pieter.Kuiper-ya0...@news.utfors.se>,
Pieter...@itn.hh.se (Pieter Kuiper) wrote:
> In article <ALIAS.1ecw2c8.wsrva917g401sN%to...@mail.hf.uio.no>,
> to...@mail.hf.uio.no (Tor S. Mehus) wrote:
>
> > Så kan jeg opplyse om at for mange nordmenn ville det være mye
lettere å
> > forstå hva svenskene skrev dersom de i stedet for svensk benyttet
dansk
> > eller norsk, dette pga. den svenske ortografien.
>
> använda samma ortografi.
Detta klagomål måste riktas tillbaka till senmedeltiden. Svenska och
danska har haft klart åtskilda skriftspråk i femhundra år.
Tänk om Holland och Belgien hade bråkat om
> stavning? Eller om DDR, BRD, Schweiz, Österrike och Luxemburg hade
>gjort det?
Att de inte har gjort det beror enbart på att DDR, Österrike eller
Luxemburg har varit separata politiska enheter i åtminstone tusen år,
som länderna här uppe (med undantag för Norge mellan 15nånting och 1814)
har varit.
För övrigt _har_ letzeburgisch en egen ortografi. Liksom försåvitt
elsassiskan. Och nog sjutton har väl folk börjat skriva en del på
schwyzerdytsch också?
jan_...@my-deja.com
>
> > En allmännordiskintresserad svensk eller dansk klarar visserligen
gott
> > av att förstå skriven nynorsk. Men det tar honom väsentligt längre
tid
> > än samma text på bokmål, detta det mest samnordiska av de nordiska
> > skriftspråken; tid av hans återstående livslängd som hade kunnat
> > användas till annat. Det ska envar nynorskpostare i alla typer av
> > nordiska fora vara klart medveten om.
>
å
> forstå hva svenskene skrev dersom de i stedet for svensk benyttet
dansk
> eller norsk, dette pga. den svenske ortografien.
Att det är lättare för en norraman att läsa _norska_ än ett grannspråk
är väl inte särdeles märkligt för det första. Just norsk ortografi, vare
sig det nu rör sig om bokmål eller nynorsk, skiljer sig ju ganska
avgörande åt från _både_ svenska och danska på ett principiellt plan.
För det andra är det en väsentlig skillnad mellan att antyda att
skribenter med ett av nationalspråken som modersmål borde betjäna sig av
ett annat av dem, och att påpeka att ett av de två skriftspråken i
Norge, som dessutom råkar vara majoritetsskriftspråket, - som därigenom
alla norrmän, oberoende av vilken skriftspråksstandard de själva
vanligen använder, dagligen exponeras för i rikt mått - är väsentligt
mycket mer välägnat för allmänskandinavisk kommunikation än det andra.
För det tredje följer faktiskt svenskan och danskan, även efter den
olyckliga Bergska stavningsreformen i Sverige 1906, fortfarande
synnerligen likartade ortografi_principer_, varför en så markerad
skillnad i läsbarhet för en norrman mellan svenska och danska som den du
antyder nog till dels måste bottna i psykologiska förhållanden, inte
bara i ortografiska, om den faktiskt föreligger. I all synnerhet som den
enstaka mest påfallande ortografiska avvikelsen vad gäller svenska
visavi danska/bokmål, nämligen behållandet av svagtonigt ändelse-a för
feminina substantiv och verbinfinitiver, ju också föreligger på
_nynorsk_.
> Skal man opptre i et skandinaviskspråklig forum, så får man godta at
vi
> snakker og skriver hver våre språk. Dersom så folk jenker seg litt, og
> unngår å bruke ord og uttrykk de vet er vanskelige for andre å forstå,
> og dersom folk spør hva som menes når de støter på noe de ikke
skjønner,
> så vil man kommunisere uten større vanskeligheter. Dersom man synes
> dette blir for vanskelig, ja så får man holde seg til sin egen
> nasjonale andedam.
Visst. Men _ett_ sätt att "jämka sig lite" är ju till exempel just att i
sådana sammanhang använda den mest skandinaviska skriftspråksstandarden
i sitt land, åtminstone för det fall man inte är helt oförmögen att
använda den. Och även den mest inbitne medlem av Noregs mållag, eller
vad det nu heter, borde väl utsättas för så mycket bokmål att dess
ortografiprinciper hjälpligt kommer in i huvudet med ren passiv
diffusion?
> Du bestemmer selv hvordan du disponerer din tid.
Visst. Men nu diskuterade vi i tråden inte hur jag disponerar min tid,
utan de smidigaste principerna för språklig kommunikation i en
skandinavisk nyhetsgrupp. Jag tog min egen situation som ett exempel,
som jag är övertygad om är representativt för ganska många av gruppens
potentiella postare. Jag vidhåller, att om principen för minsta
gemensamma ansträngning sändare/mottagare ska bibehållas, så är bokmål
att föredra framför nynorsk, och isländska och färöiska inte särskilt
lämpliga, precis som Thomas föreslog från början.
Att den, rent kommunikationsteoretiska, principen i synnerhet i Norge
kolliderar med andra principer om rättvisa och likaberättigande så till
den grad att de inte verkar gå att genomföra officiellt i en skandnavisk
språkgrupp är en annan sak.
Men detta jävar i sig inte faktum. Och de norska postarna kan ju
fortfarande välja om de ska ta hänsyn till detta faktum eller ej.
Pieter Kuiper
> Detta klagomål måste riktas tillbaka till senmedeltiden. Svenska och
> danska har haft klart åtskilda skriftspråk i femhundra år.
Fanns det "svenska" i sen medeltid?
Det fanns fornsvenska dialekter. Men skillnaden mellan t ex Helsingland och
Stockholm (med dess stora nedertyska befolkning) måste ha varit stor.
Kanske lika stor som mellan "svenska" och det danska kanslispråket.
Det är bara sedan Gustav Vasa som man kan tala om "svenska", tror jag.
Språket i kretsen kring honom blev kanslispråk och bibelns språk. Och det
är inte riktigt 500 år gammal än.
> Att de inte har gjort det beror enbart på att DDR, Österrike eller
> Luxemburg har varit separata politiska enheter i åtminstone tusen år,
> som länderna här uppe (med undantag för Norge mellan 15nånting och 1814)
> har varit.
Politiska enheten mellan tysktalige stater och småstater har inte varit
särskilt stor.
> För övrigt _har_ letzeburgisch en egen ortografi. Liksom försåvitt
> elsassiskan. Och nog sjutton har väl folk börjat skriva en del på
> schwyzerdytsch också?
Det finns säkert böcker på varmländska också. Eller på dalmål.
Men om det tyska språkområdet från Holstein till Schweiz och från Luxemburg
till Wien kan klara sig med ett skriftspråk, borde Scandinavien också
kunnat gjort det. Om Kalmar-Unionen hade bestått, tror jag att det hade
blivit så.
--
kui...@fysik.uu.se http://usx218.fysik.uu.se/PieterWWW/
Thomas Martin Widmann
> In article <ALIAS.8jdebn$lb0$1...@nnrp1.deja.com>, jan_...@my-deja.com wrote:
>
> > Detta klagomål måste riktas tillbaka till senmedeltiden. Svenska och
> > danska har haft klart åtskilda skriftspråk i femhundra år.
>
> Fanns det "svenska" i sen medeltid?
> Det fanns fornsvenska dialekter. Men skillnaden mellan t ex Helsingland och
Hvad forstås ved "Helsingland"?
> Stockholm (med dess stora nedertyska befolkning) måste ha varit stor.
> Kanske lika stor som mellan "svenska" och det danska kanslispråket.
>
> Det är bara sedan Gustav Vasa som man kan tala om "svenska", tror jag.
> Språket i kretsen kring honom blev kanslispråk och bibelns språk. Och det
> är inte riktigt 500 år gammal än.
>
> > Att de inte har gjort det beror enbart på att DDR, Österrike eller
> > Luxemburg har varit separata politiska enheter i åtminstone tusen år,
> > som länderna här uppe (med undantag för Norge mellan 15nånting och 1814)
> > har varit.
>
> Politiska enheten mellan tysktalige stater och småstater har inte varit
> särskilt stor.
Næh. I det tysksprogede område var det vel Luthers bibeloversættelse,
der skabte et forenet skriftsprog. Hmmmm, tænk hvis Kalmarunionen
havde varet til efter reformationen... Og kongen havde sørget for, at
der kun kom én bibeloversættelse i hele Unionen. Interessant.
> > För övrigt _har_ letzeburgisch en egen ortografi. Liksom försåvitt
> > elsassiskan. Och nog sjutton har väl folk börjat skriva en del på
> > schwyzerdytsch också?
>
> Det finns säkert böcker på varmländska också. Eller på dalmål.
>
> Men om det tyska språkområdet från Holstein till Schweiz och från Luxemburg
> till Wien kan klara sig med ett skriftspråk, borde Scandinavien också
> kunnat gjort det. Om Kalmar-Unionen hade bestått, tror jag att det hade
> blivit så.
Jeg har læst et sted, at svensk tilnærmede sig dansk kraftigt i
unionstiden, men at man efter bruddet bevidst tog gamle svenske ord og
former ind for at øge afstanden til dansk. Er der nogen, som véd mere
om dette?
Jens Brix Christiansen
>
> Pieter...@itn.hh.se (Pieter Kuiper) writes:
>
> > In article <ALIAS.8jdebn$lb0$1...@nnrp1.deja.com>, jan_...@my-deja.com wrote:
> >
> > > Detta klagomål måste riktas tillbaka till senmedeltiden. Svenska och
> > > danska har haft klart åtskilda skriftspråk i femhundra år.
> >
> > Fanns det "svenska" i sen medeltid?
> > Det fanns fornsvenska dialekter. Men skillnaden mellan t ex Helsingland och
>
> Hvad forstås ved "Helsingland"?
Det er et af de svenske landskaber, nord for Gästrikland og syd for
Ångermanland. Det er området langs kysten sådan ca. ved Sundsvall.
De svenske landskaber har ikke længere administrativ betydning, men
bruges (naturligvis) fortsat i almindelig omtale. Ligesom fx Djursland,
Himmerland, Thy ...
/Jens
Pieter Kuiper
Widmann <vira...@humulus.daimi.au.dk> wrote:
PK> Fanns det "svenska" i sen medeltid?
PK> Det fanns fornsvenska dialekter. Men skillnaden mellan t ex Helsingland och
>
> Hvad forstås ved "Helsingland"?
Trakten norr om Gävle. Söderhamn ligger i Hälsingland.
> > Stockholm (med dess stora nedertyska befolkning) måste ha varit stor.
> > Kanske lika stor som mellan "svenska" och det danska kanslispråket.
PK> Politiska enheten mellan tysktalige stater och småstater har inte varit
PK> särskilt stor.
>
> Næh. I det tysksprogede område var det vel Luthers bibeloversættelse,
> der skabte et forenet skriftsprog.
Det kan bara förklara skriftspråket för de lutherska områden. Men de
katolska har samma skriftspråk.
--
kui...@fysik.uu.se http://usx218.fysik.uu.se/PieterWWW/
Tor S. Mehus
>Att det är lättare för en norraman att läsa _norska_ än ett grannspråk
>är väl inte särdeles märkligt för det första.
Nei, noe anna ville være absurd.
>Just norsk ortografi, vare
>sig det nu rör sig om bokmål eller nynorsk, skiljer sig ju ganska
>avgörande åt från _både_ svenska och danska på ett principiellt plan.
Og den svenske og den danske ortografien skiller seg ikke fra hverandre på et
prinsipielt plan?
>För det andra är det en väsentlig skillnad mellan att antyda att
>skribenter med ett av nationalspråken som modersmål borde betjäna sig av
>ett annat av dem,
Dette mente jeg ikke å antyde. Jeg trakk frem eksempelet med svensk for å vise
at nynorsk ikke er det eneste skandinaviske skriftspråket som kan skape
problem.
>För det tredje följer faktiskt svenskan och danskan, även efter den
>olyckliga Bergska stavningsreformen i Sverige 1906, fortfarande
>synnerligen likartade ortografi_principer_,
Og norsk og dansk følger vel også en del felles ortografiprinsipper? Og norsk
og svesnk?
>varför en så markerad
>skillnad i läsbarhet för en norrman mellan svenska och danska som den du
>antyder nog till dels måste bottna i psykologiska förhållanden, inte
>bara i ortografiska, om den faktiskt föreligger.
Det kan vel bunne i at norsk og svensk ortografi skiller seg på en del punkter
der norsk og dansk ortografi ikke gjør det. Dessuten er vesentlige deler av
norsk litteratur skrevet på dansk, dansk-norsk eller et dansknært riksmål.
Dette gjør at nordmenn er vant til å eksponeres for dansk. Skriftspråket i
Norge var i all vesentlighet dansk helt opp til begynnelsen av 1900-tallet.
Jeg har ikke store vansker med å lese svensk, men jeg vet at mange andre
nordmenn har det. Ja, det er snakk om psykologiske forhold. Psykologiske
forhold kommer også inn i bildet når det gjelder å forstå nynorsk. Dette er noe
vi kjenner godt til i Norge.
>I all synnerhet som den
>enstaka mest påfallande ortografiska avvikelsen vad gäller svenska
>visavi danska/bokmål, nämligen behållandet av svagtonigt ändelse-a för
>feminina substantiv och verbinfinitiver, ju också föreligger på
>_nynorsk_.
Vel, _det_ er ikke først og fremst et ortografisk skille. At det er likheter
mellom svensk og nynorsk er helt naturlig. Svensk og norsk talemål er som kjent
svært like, og nynorsk bygger nettopp på det norske talemålet.
>Visst. Men _ett_ sätt att "jämka sig lite" är ju till exempel just att i
>sådana sammanhang använda den mest skandinaviska skriftspråksstandarden
>i sitt land,
Hva gjør bokmål mere skandinavisk enn nynorsk? At det bygger på dansk?
Jenkingen består også i at man er villige til å anstrenge seg bittelitte gann
for å forstå det som er uvant, det være seg nynorsk eller svensk.
>åtminstone för det fall man inte är helt oförmögen att
>använda den. Och även den mest inbitne medlem av Noregs mållag, eller
>vad det nu heter, borde väl utsättas för så mycket bokmål att dess
>ortografiprinciper hjälpligt kommer in i huvudet med ren passiv
>diffusion?
Bokmål og nynorsk følger i all vesentlig grad de samme _ortografiske_
prinsippene. Det er andre ting som skiller dem.
>potentiella postare. Jag vidhåller, att om principen för minsta
>gemensamma ansträngning sändare/mottagare ska bibehållas, så är bokmål
>att föredra framför nynorsk,
Jaja, men så kjenner du antagelig ikke den norske språkstriden særlig godt
heller. Dersom man ønsker å skape klima for en fruktbar diskusjon, oppfordrer
man _ikke_ nynorskbrukere til å bruke bokmål. Sånn er det bare.
>Men detta jävar i sig inte faktum. Och de norska postarna kan ju
>fortfarande välja om de ska ta hänsyn till detta faktum eller ej.
Jeg er overbevist om at verken dansker eller svensker vil ha spesielt store
problemer med å venne seg til å lese nynorsk, det er snakk om en vanesak.
Dersom folk jevnlig leser en skandinavisk språkgruppe, vil man venne seg til
med å lese nabospråkene. Jeg har oppforda til å unngå ord og uttrykk som man
vet er spesielt vanskelige å forstå. Det går fint an å skrive et nynorsk der
man unngår nettopp slike ord.
--
Tor S. Mehus
Thomas Martin Widmann
> In article <ALIAS.yrsp...@humulus.daimi.au.dk>, Thomas Martin
> Widmann <vira...@humulus.daimi.au.dk> wrote:
>
> PK> Fanns det "svenska" i sen medeltid?
> PK> Det fanns fornsvenska dialekter. Men skillnaden mellan t ex Helsingland och
> >
> > Hvad forstås ved "Helsingland"?
>
> Trakten norr om Gävle. Söderhamn ligger i Hälsingland.
Tak. Er der noget specielt ved dialekten i dette område?
> > > Stockholm (med dess stora nedertyska befolkning) måste ha varit stor.
> > > Kanske lika stor som mellan "svenska" och det danska kanslispråket.
>
> PK> Politiska enheten mellan tysktalige stater och småstater har inte varit
> PK> särskilt stor.
> >
> > Næh. I det tysksprogede område var det vel Luthers bibeloversættelse,
> > der skabte et forenet skriftsprog.
>
> Det kan bara förklara skriftspråket för de lutherska områden. Men de
> katolska har samma skriftspråk.
Hvad skulle katolikkerne ellers have brugt? Hvis grænsen for
reformationen havde fulgt grænsen mellem højtysk og plattysk, havde vi
nok set to skriftsprog udvikle sig.
jan_...@my-deja.com
wrote:
>
> > Detta klagomål måste riktas tillbaka till senmedeltiden. Svenska och
> > danska har haft klart åtskilda skriftspråk i femhundra år.
>
Helsingland och
> Kanske lika stor som mellan "svenska" och det danska kanslispråket.
I synnerhet mallan hälsingar och de stockholmsborgare som talade
plattyska, naturligtvis. Dock finns det god anledning att tro att
dialektvariationen på senmedeltiden i Sverige var betydligt _mindre_ än
vad den var runt år 1850. En hel del av de idag dialektsärskiljande
dragen är ju faktiskt ganska sena och sekundära. Men det fanns också,
sedan Karl Knutssons och Sten Sture den äldres dagar, ett väldefinierat
rikssvenskt kanslispråk som klart skilde sig från det danska.
> Det är bara sedan Gustav Vasa som man kan tala om "svenska", tror jag.
> Språket i kretsen kring honom blev kanslispråk och bibelns språk. Och
det
> är inte riktigt 500 år gammal än.
Det är alltså inte riktigt sant. Det moderna rikssvenska kanslispråket
uppstår två generationer tidigare, då det nationella partiet med först
Karl Knutsson och sedan Sten Sture den äldre i spetsen har behov av ett
språk att nå ut til befolkningen i stort med, som det dessutom fanns
klara politiska skäl till att inte låta klinga alltför danskt eller
sydligt, givet att landets politiska centrum allt tydligare blev
Stockholm, och det nationella partiets starkaste och säkraste stöd fanns
i Bergslagen. Från 1450, då det är sjuttio år kvar av medeltiden här
uppe, kan man räkna med ett definierat och klart särskilt svenskt
skriftspråk.
Och det går en mycket klar och direkt kontinuitet mellan detta språk och
spåket i Gustav Vasas Bibel 1541. Intressant nog är språket i Nya
Testamentet 1526 "modernare". Den översättningen gjordes av Olaus Petri
i huvudsak med utgångspunkt från talspråket i stockholmstrakten. Men
1541 år bibel ansluter sig mycket mer till den existerade
kanslispråkstraditionen. Som alltså hade nästan hundra år på nacken när
bibeln kom.
Som alltså är ungefär en mansålder äldre än Gustav Vasas kungadöme. Jag
visste vad jag snackade om när jag skrev "senmedeltid", och "femhundra
år", faktiskt ;-)
Visserligen brukar jag själv här i mötet påpeka att det svenska
riksrådet - troligen genom Hemming Gadh - år 1507 i en skrivelse till
det danska rådet påpekar att de båda länderna har samma språk. Men dels
görs detta påpekande redan på en oklanderligt svensk, och klart odansk,
skriftspråksstandard, och dels torde ordet "tungomål", som skrivelsen
använder, avse talspråk och inte skriftspråk. Vad rådet vill betona är
nog att svenskar och danskar kunde förstå varandra när de pratade,
vilket de, även utan föregående träning, kunde i betydligt högre grad
för femhundra år sedan än vad de kan idag.
> > För övrigt _har_ letzeburgisch en egen ortografi.
> Det finns säkert böcker på varmländska också. Eller på dalmål.
Ja. Men i fallet letzeburgisch är det fråga om en officiell och knäsatt
ortografi. Luxembiurgs två officiella språk är franska och
letzeburgisch. Tyska språket har ingen officiell ställning i Luxemburg.
> Men om det tyska språkområdet från Holstein till Schweiz och från
Luxemburg
> till Wien kan klara sig med ett skriftspråk, borde Scandinavien också
> kunnat gjort det.
Dock ska du ha klart för dig att just tyska fallet är rätt extremt.
Vnligen brukar dialektvariationen iom ett gemensamt skiftspråksområde
inte vara fullt så sjövild. Vidare vill jag påpeka, att de nederländska
munarterna på intet sätt skiljer sig mer från högtyskan än vad
plattyskan och annan lågtyska överhuvud gör. Att den är ett enskilt
språk beror _just_ på att nederländarna har varit politiskt - och i viss
mån religiöst - avskilda från andra västgermaner så länge - precis som
för oss nordgermaner. Så om man anser att skandinaverna hade bort klara
sig med ett skriftspråk, så måste man även anse den nederländska
skriftspråksstandarden som en beklaglig onöda.
>Om Kalmar-Unionen hade bestått, tror jag att det
>hade blivit så.
Om Kalmarunionen hade bestått och utvecklats till den enhetsstat den
faktiskt aldrig var - den var ju bara en personaluion av av tre länder
med separata råd, som samtliga var präglade av en betydande
rådskonstitutionalism - före reformationen, hade det kanske blivit så.
Men det är tre om det, i stället för ett.
Och i och med uppkomsten av bergshantering som en svensk nyckelnäring på
1400-talet, och de därigenom helt divergerande handelspolitiska
intressena mellan Bergslagen och Köpenhamn, tror jag faktiskt att
unionen inte hade någon reell chans att utveckla sig i den riktningen.
Som det blev, var ju Kalmarunionen en vacker tanke, men som i praktiken
nästan uteslutande ledde till stort mänskligt lidande, också under
århundraden efter dess upplösning.
För man ska ha klart för sig att det månghundraåriga svensk-danska
"arvfiendeskapet", och alla krig som betingades av detta, helt
betingades av omständigheterna kring Kalmarunionen och de utdragna
kataklysmerna runt dess upplösning, som ju var en utdragen process som
pågick under hela perioden 1450-1521.
Det är en historiens praktironi att kalmarunionen, tänkt som ett rent
fredsprojekt, tveklöst är den historiska företeelse som har orsakat
_flest_ krig i Norden.
jan_...@my-deja.com
Thomas Martin Widmann <vira...@humulus.daimi.au.dk> wrote:
> Jeg har læst et sted, at svensk tilnærmede sig dansk kraftigt i
> unionstiden, men at man efter bruddet bevidst tog gamle svenske ord og
> former ind for at øge afstanden til dansk. Er der nogen, som véd mere
> om dette?
Riktigt så var det nog inte. Under större delen av medeltiden finns
ingen enhetlig svensk skriftspråkstandard, utan envar skriver ett
skriftspråk utifrån den egna dialekten. Detta förhållande bottnade bland
annat i att Sverige inte hade någon definierad huvudstad, - annat än en
period i början på 1000-talet, då Olof Skötkonung, en monark långt
modernare än sitt land, förfaller att ha haft Sigtuna som officiell
huvudstad - utan en kung som flyttade runt och konsumerade resurser på
plats, ända fram til trettonhundratalet. Det bottnade naturligtvis också
i att det mesta som skrevs, skrevs på latin.
Hursomhelst var svenska och danska munarter, vad man kan begripa,
inbördes mycket lika under större delen av medeltiden. Skillnaderna som
dyker upp under senmedeltiden betingas faktiskt i stor utsträckning av
att påverkan från plattyskan, som fanns i båda fallen, har tagit
sig olika uttryck.
Det svenska skriftspråket närmade sig knappast det danska under
unionstiden. Däremot var det redan innan unionen mycket likt det danska.
Exakt hur likt det var berodde på vilken dialekt skriften utgick ifrån.
När de handelspolitiska motsättningarna transformeras till nationella
motsättningar under Kalmarunionens senare del, uppstår behovet av en
gemensam kanslisvenska, som kan användas också för upplysning och
propaganda, och inte bara för att föreviga och bekräfta olika
handlingar. Man kan naturligtvis tänka sig att man medvetet har tagit in
odanska former i ett sådant språk, ungefär som Aasen medvetet undvek
danskklingande former när han skapade nynorsk.
Men någon sådan medveten strävan behöver inte alls ha förelegat för att
resultatet skulle bli det som det blev. Det svensknationella partiets
toppar var till stor del baserade i Stockholm, som allt mer hade blivit
en riktig svensk huvudstad - behovet av en sådan blir ju akut _just_ när
man har en från riket oftast frånvarande kung, och alltså inte längre
utan vidare kan anse att huvudstaden ligger där kungen råkar befinna
sig, vilket vi alltså lättsinnigt hade gjort fram till unionens
uppkomst.
Vidare hade de sitt starkaste och mest obetingade stöd i Dalarna och
Bergslagen. Det nationella partiet var alltså i stor untsträckning ett
_nordsvenskt_ parti. (Den geografiskt stora del av Sverige som låg norr
om Uppland och Dalarna var ju, bortsett från kustremsan och Ljusnans
dalgång i Hälsningland, i princip fullkomligt folktom, åtminstone på
svenskar, ännu vid medeltidens slut.)
Det var alltså naturligt att den nya rikssvenskan i huvudsak skulle utgå
från nordliga, i princip nordligast tänkbara, dialekter. Och dessa
nordliga dialekter skilde sig, naturligt nog, mer från danskan än vad
talet längre söderut gjorde.
Att skriftspråket därigenom blev odanskare var säkert en bonus för det
nationella parti som drev det. Men åtminstone till största delen var det
en feature i processen för det rikssvenska skriftspråkets tillkomst, och
inte ett resultat av avsiktlig utmönstring av danskklingande vändningar.
Pieter Kuiper
> Och det går en mycket klar och direkt kontinuitet mellan detta språk och
> spåket i Gustav Vasas Bibel 1541. Intressant nog är språket i Nya
> Testamentet 1526 "modernare". Den översättningen gjordes av Olaus Petri
> i huvudsak med utgångspunkt från talspråket i stockholmstrakten. Men
> 1541 år bibel ansluter sig mycket mer till den existerade
> kanslispråkstraditionen. Som alltså hade nästan hundra år på nacken när
> bibeln kom.
Intressant.
> Dock ska du ha klart för dig att just tyska fallet är rätt extremt.
> Vidare vill jag påpeka, att de nederländska
> munarterna på intet sätt skiljer sig mer från högtyskan än vad
> plattyskan och annan lågtyska överhuvud gör. Att den är ett enskilt
> språk beror _just_ på att nederländarna har varit politiskt - och i viss
> mån religiöst - avskilda från andra västgermaner så länge
Det fanns redan i medeltiden klara skillnader mellan nederländska (ett
nederfrankiskt dialekt) och högtyska. Det finns en stor litterär produktion
på medelnederländska. Det fanns också klara skillnader, (om än mindre
stora) med plattyska i Hanse-området. Men visst, med min dialekt från
Groningen klarar jag mig bra på andra sidan gränsen i Ostfriesland.
> Så om man anser att skandinaverna hade bort klara
> sig med ett skriftspråk, så måste man även anse den nederländska
> skriftspråksstandarden som en beklaglig onöda.
Ett skriftspråk som ligger nära 25 miljoner native speakers är inte så
hemskt beklagligt. Dessutom har vi i alla fall inte upphittat konstiga nya
tecken.
> För man ska ha klart för sig att det månghundraåriga svensk-danska
> "arvfiendeskapet", och alla krig som betingades av detta, helt
> betingades av omständigheterna kring Kalmarunionen och de utdragna
> kataklysmerna runt dess upplösning, som ju var en utdragen process som
> pågick under hela perioden 1450-1521.
>
> Det är en historiens praktironi att kalmarunionen, tänkt som ett rent
> fredsprojekt, tveklöst är den historiska företeelse som har orsakat
> _flest_ krig i Norden.
Var det inte mer en följd av att skog som naturliga gränser ersättades av
vattnet som en gräns?
--
kui...@fysik.uu.se http://usx218.fysik.uu.se/PieterWWW/
jan_...@my-deja.com
"Alexander Backlund" <alexander...@mailbox.hogia.net> wrote:
>
> Jan Böhme <jan....@REMOVE.THIS.sh.se> skrev i
>
diskussionsgruppsmeddelandet:ALIAS.3957...@nntpserver.swip.net..
.
>
> > människor skulle ha börjat strypa varandra med Ethernetkablar.
> Visserligen tycker jag att allt om standarder som CSMA/CD (Ethernet)
> o. d. är mördande tråkigt vid en viss detaljnivå, men Ethernet kräver
> inte en speciell typ av kablar som inte används för något annat
> protokoll och kan dessutom köras över flera olika sorters kablar.
Så förhåller det sig alldeles säkert. Men skulle du då kunna tala om för
mig vad jag i stället skulle ha valt för kabelbeteckning, så att jag
hade fått tillräcklig lokalfärg i uttrycket och _samtidigt_ varit
tekniskt otvetydig och korrekt?
_Måste_ f.ö. ett ord som "Ethernetkabel" endast syfta på en kabel som är
nödvändig för, eller endast kan användas till, just det protokollet? Jag
hade nog den uppfattningen att det också borde kunna betyda "kabel som
vanligen eller ofta används till dataöverföring i enlighet med detta
protokoll".
jan_...@my-deja.com
says...
> >Just norsk ortografi, vare
> >sig det nu rör sig om bokmål eller nynorsk, skiljer sig ju ganska
> >avgörande åt från _både_ svenska och danska på ett principiellt plan.
> Og den svenske og den danske ortografien skiller seg ikke fra
> hverandre på et prinsipielt plan?
Betydligt mindre. Båda har klara etymologiserande drag i sin stavning, i
synnerhet vad avser lånord, som norskt skriftspråk, oavsett vilket, helt
saknar i och med dess renodlat fonetiserande princip.
> >För det tredje följer faktiskt svenskan och danskan, [...]
> >fortfarande synnerligen likartade ortografi_principer_,
> Og norsk og dansk følger vel også en del felles ortografiprinsipper?
> Og norsk og svesnk?
Ja. Men danska och svenska mest. Trots att talad danska är så
oförståelig för många svenskar, är skriven danska något mer lättsmält
också än bokmål för en genomsnittlig svensk.
> Det kan vel bunne i at norsk og svensk ortografi skiller seg på en del
> punkter der norsk og dansk ortografi ikke gjør det.
Men vilka då, egentligen, om skillnaden mellan finalt a och e inte
primärt anses vara ortografisk? (För det är den nog faktiskt i vart fall
i Sverige. De konservativa urindoeuropeiska finala a:na karakteriserar
faktiskt bara en ganska liten del av Sveriges dialekter; i princip bara
norrlandsmålen, dalmålen, uppländskan, de östra bergslagsmålen och
nordlig (mälardals-)sörmländska. Alla dialekter söder och sydväst därom
_har_ försvagning av finalt a till ä eller e. Följaktligen är valet av a
framför e i svenskt skriftspråk inte alls entydigt betingat av
talspråkets fonetik.)
Utländska bokstäver, som c, eller bokstavskombinationer som "ch" eller
"sch", som naturligtvis är rätt språkvidriga för en norrman, får han ju
till exempel dras med i precis lika mån i danska som i svenska.
> Dessuten er vesentlige deler av
> norsk litteratur skrevet på dansk, dansk-norsk eller et dansknært
> riksmål. Dette gjør at nordmenn er vant til å eksponeres for dansk.
Det är naturligtvis däremot relevant, men i mindre och mindre grad ju
längre tiden går. Sådana texter är i allmänhet, som du själv påpekar,
mer än hundra år gamla idag. De är en väsentligt mycket mindre del av
den totala norska skriftbilden än vad de var för femtio år sedan, och
kommer stadigt att bli mindre. Den mest levande delen av
riksmålslitteraturen idag är väl Ibsens dramer, men de _läses_ ju i
allmänhet inte, utan avlyssnas från scenen, och då är ju ortografin
ointressant.
> Psykologiske
> forhold kommer også inn i bildet når det gjelder å forstå nynorsk.
Så är det naturligtvis också.
> >I all synnerhet som den
> >enstaka mest påfallande ortografiska avvikelsen vad gäller svenska
> >visavi danska/bokmål, nämligen behållandet av svagtonigt ändelse-a
för
> >feminina substantiv och verbinfinitiver, ju också föreligger på
> >_nynorsk_.
>
> Vel, _det_ er ikke først og fremst et ortografisk skille. At det er
likheter
> mellom svensk og nynorsk er helt naturlig. Svensk og norsk talemål er
som kjent
> svært like, og nynorsk bygger nettopp på det norske talemålet.
Nja, riktigt så enkelt är det inte. Svensk och _östnorskt_ talspråk är
synnerligen lika, men nynorsk bygger ju nästan uteslutande på
_västnorskt_ talspråk, som liknar övriga skandinaviska munarter
betydligt mindre. Det är ju just den skillnaden mellan den västnordiska
nynorsk och de östnordiska bokmål, svenska och danska som gör nynorsk
mindre förståelig för svenskar och danskar. Skillnaden mellan
västnordiska och östnordiska mål är ju den första och mest djupgående
dialektsplitringen bland de nordiska språken.
Nej, anledningen till att svenskt skriftspråk och nynorsk ibland
sammanfaller gentemot bokmål är att bådadera ofta är mer _ålderdomliga_
än vad danskan och bokmålet är. Bibehållet finalt a är t ex ett
konservativt drag i alla indoeuropeiska språk. Och just e-försvagningar
av finalt a har förekommit oberoende av varandra i såväl germanska,
romanska som grekiska språk, åtminstone.
> Hva gjør bokmål mere skandinavisk enn nynorsk? At det bygger på dansk?
Dels det, och dels att de delar som inte har danskt ursprung i större
utsträckning än nynorsk bottnar i östnorskt, och därmed östnordiskt,
talspråk.
> Jenkingen består også i at man er villige til å anstrenge seg
bittelitte gann
> for å forstå det som er uvant, det være seg nynorsk eller svensk.
Det är naturligtvis alldeles riktigt. Det gäller att optimera den totala
ansträngningen för sändare och mottagare _tillsammans_. Men just
_optimering_ blir det först om man slipper ta andra hänsyn än till
lätthet att formulera sig och lätthet att förstå.
> Bokmål og nynorsk følger i all vesentlig grad de samme _ortografiske_
> prinsippene. Det er andre ting som skiller dem.
Visst. Det är inte nynorskans ortografi i sig, utan i första hand dess
ordformer, i andra hand dess ordförråd och i tredje hand dess grammatik,
som är i vägen för en dansk eller svensk. Men _anledningen_ till det
större läsmotståndet är rätt oväsentligt. Det viktigaste är att det
_finns_ där.
> >Jag vidhåller, att om principen för minsta
> >gemensamma ansträngning sändare/mottagare ska bibehållas, så är
> >bokmål att föredra framför nynorsk,
> Jaja, men så kjenner du antagelig ikke den norske språkstriden særlig
> godt heller.
Kanske _litet_ bättre än du tror ;-)
> Dersom man ønsker å skape klima for en fruktbar diskusjon,
> oppfordrer man _ikke_ nynorskbrukere til å bruke bokmål. Sånn er det
> bare.
Nog vet jag visst att det är så - _i Norge_. Men den norska språkstriden
är just _norsk_ och ingenting annat. Alldeles väldigt just norsk. Den
kommer mig inte vid som svensk alls. Den kommer mig heller inte vid i
min egenskap av nordbo. Den norska språkstriden berör uteslutande och
allenast norrmän, och på intet sätt vare sig danskar eller svenskar. Att
då påfordra att samskandinavisk kommunikation ska ta hänsyn till
sentiment och socioloingvistik som _uteslutande_ är relaterade till
_ett_ av de ingående länderna, och som åtminstone i någon mån ska tas på
den gemensamma kommunikationens bekostnad, är faktiskt att kräva mer
hänsynstagande till rent interna förhållanden än vad ett enskilt land
vanligen kan kräva i internationella sammanhang.
Jag ville alltså helt enkelt påpeka att Norden _icke_ är detsamma som
Norge, den inledande likheten i de båda namnen till trots, och att det
följaktligen inte _är_ alldeles självklart att en viss sorts hänsyn
skall eller bör tas i ett nordiskt perspektiv, även om dessa hänsyn
skulle vara alldeles självklara internt just i Norge.
Detsamma gäller naturligtvis, mutatis mutandis, också för svenskar och
danskar i fullständigt lika mån.
jan_...@my-deja.com
"Morten Øen" <mort...@c2i.net> wrote:
> Danmark-Noreg hadde koloniar:
Även Sverige har haft kolonier. Dels Nya Sverige, i princip nuvarande
Delaware, i Nordamerika på 1600-talet. Den torde ha varit värd ett
bättre öde än att bli uppslukad av holländarna efter fyrtio år, eftersom
kolonisterna där förefaller ha behandlat indianerna bättre än vad praxis
var på andra håll.
Dels ön Saint-Barthélemy i Karibien, som köptes av Gustav III, och som
Sverige blev av med 1873, då kolonin sedan länge gått med förlust, i en
omröstning där bara _en_ röstande röstade på fortsatt anslutning till
Sverige.
Tor S. Mehus
> In article <8jf63r$aou$1...@readme.uio.no>,
> to...@mail.hf.uio.no (Tor S. Mehus) wrote:
> > Og den svenske og den danske ortografien skiller seg ikke fra
>
> > hverandre på et prinsipielt plan?
>
> Betydligt mindre. Båda har klara etymologiserande drag i sin stavning, i
> synnerhet vad avser lånord,
Du ser bort ifra amdre trekk ved ortografien.
En meget påfallende trekk er svensk ä og ö mot norsk og dansk æ og ø.
Dette fører til at endel med liten kjennskap til svensk tror at "läsk"
skal uttales med "a" og ikke "e" eller "æ".
> som norskt skriftspråk, oavsett vilket, helt
> saknar i och med dess renodlat fonetiserande princip.
Det fonetiserende prinsippet er overhodet ikke reindyrka i norsk. Ta en
titt i ei norsk ordbok og du vil blant anna finne:
journalist
cirka
boom
På svensk skriver man da "mejl" og "sajt"? Da følger man et fonetisk
prinsipp og ikke et etymologisk.
> Ja. Men danska och svenska mest. Trots att talad danska är så
> oförståelig för många svenskar, är skriven danska något mer lättsmält
> också än bokmål för en genomsnittlig svensk.
>
> > Det kan vel bunne i at norsk og svensk ortografi skiller seg på en del
>
> > punkter der norsk og dansk ortografi ikke gjør det.
>
> Men vilka då,
La meg ta noen ord fra denne tråden som eksempler:
svensk: icke
norsk og dansk: ikke
svensk: text
norsk og dansk: tekst
svensk: än
norsk: enn
dansk: end
svensk: är
norsk og dansk: er
svensk: ett
norsk og dansk: et
svensk: gäller (-ll-)
norsk: gjelder (-ld-)
dansk: gælder (-ld-)
svensk: vilken
norsk og dansk: hvilken
> egentligen, om skillnaden mellan finalt a och e inte
> primärt anses vara ortografisk? (För det är den nog faktiskt i vart fall
> i Sverige.
I norsk er i alle fall ikke dette skillet kun ortografisk, men i høyeste
grad fonetisk. Skriver man på nynorsk "å lesa", så uttales det med a, og
skriver man på nynorsk "å lese", så uttales det med e.
> De konservativa urindoeuropeiska finala a:na
Slikt skriver man ikke på dansk: "a:na".
> kommer stadigt att bli mindre. Den mest levande delen av
> riksmålslitteraturen idag är väl Ibsens dramer, men de _läses_ ju i
> allmänhet inte, utan avlyssnas från scenen, och då är ju ortografin
> ointressant.
Riksmålslitteraturen omfatter langt mer enn bare Ibsens skuespill, og
store deler av den er skrevet etter århundreskiftet. Og den leses.
> > Vel, _det_ er ikke først og fremst et ortografisk skille. At det er
>
> likheter
> > mellom svensk og nynorsk er helt naturlig. Svensk og norsk talemål er
>
> som kjent
> > svært like, og nynorsk bygger nettopp på det norske talemålet.
>
> Nja, riktigt så enkelt är det inte. Svensk och _östnorskt_ talspråk är
> synnerligen lika, men nynorsk bygger ju nästan uteslutande på
> _västnorskt_ talspråk, som liknar övriga skandinaviska munarter
> betydligt mindre. Det är ju just den skillnaden mellan den västnordiska
> nynorsk och de östnordiska bokmål, svenska och danska som gör nynorsk
> mindre förståelig för svenskar och danskar. Skillnaden mellan
> västnordiska och östnordiska mål är ju den första och mest djupgående
> dialektsplitringen bland de nordiska språken.
Du blander kortene. Du blander kortene. For det første er ikke skillet
mellom vetnorsk og østnorsk identisk med skillet mellom vestnordisk og
østnordisk.
Nynorsk bygger på både vestnorsk og østnorsk. Det er ei utbredt
vrangforestilling at nynorsk kun bygger på vestnorsk.
Bokmål, et østnordisk språk og ikke et vestnordisk? Tja, det kommer an
på hvordan man skriver. Bokmål er kokt i hop til å bli ei suppe basert
på dansk og norsk, både med vest- og østnorske, og vest- og østnordiske
trekk.
Skillet mellom vest- og østnordisk den mest dyptgående
dialektsplittingen? Mye har skjedd etter den tid. Hadde det ikke det, så
hadde det vært meningsløst å snakke om skandinavisk.
> Nej, anledningen till att svenskt skriftspråk och nynorsk ibland
> sammanfaller gentemot bokmål är att bådadera ofta är mer _ålderdomliga_
> än vad danskan och bokmålet är.
Hovedgrunnen til sammenfall mellom nynorsk og bokmål er at nynorsk
bygger på norsk talespråk, og at norsk talespråk i stor grad
sammenfaller med svensk.
> > Bokmål og nynorsk følger i all vesentlig grad de samme _ortografiske_
> > prinsippene. Det er andre ting som skiller dem.
>
> Visst. Det är inte nynorskans ortografi i sig, utan i första hand dess
> ordformer, i andra hand dess ordförråd och i tredje hand dess grammatik,
> som är i vägen för en dansk eller svensk.
I mange tilfeller faller nynorsk sammen med svensk nettopp i ordforråd,
grammatikk og ordformer, der svensk skiller seg fra riksmål og dansk.
> > Jaja, men så kjenner du antagelig ikke den norske språkstriden særlig
> > godt heller.
>
> Kanske _litet_ bättre än du tror ;-)
Jeg vet ikke helt hva jeg skal tro.
--------------
Vel, endelig, etter en lang diskusjon omkring ortografi, som har si rot
i ei lita eksemplifisering, kommer vi til hovedsaken: om nynorsk skal
likestilles med de andre skandinaviske skriftspråkene eller ikke:
> > Dersom man ønsker å skape klima for en fruktbar diskusjon,
>
> > oppfordrer man _ikke_ nynorskbrukere til å bruke bokmål. Sånn er det
> > bare.
>
> Nog vet jag visst att det är så - _i Norge_. Men den norska språkstriden
> är just _norsk_ och ingenting annat. Alldeles väldigt just norsk. Den
> kommer mig inte vid som svensk alls.
Den vedgår deg i det øyeblikket du krever at nynorskbrukere skal benytte
bokmål. Eller at en bokmålsbruker skal benytte nynorsk.
> Att
> då påfordra att samskandinavisk kommunikation ska ta hänsyn till
> sentiment och socioloingvistik som _uteslutande_ är relaterade till
> _ett_ av de ingående länderna,
Det er nettopp det _du_ gjør. Du krever at nynorskbrukerne ikke skal
bruke _sitt_ språk, men gå over til et annet.
> och som åtminstone i någon mån ska tas på
> den gemensamma kommunikationens bekostnad, är faktiskt att kräva mer
> hänsynstagande till rent interna förhållanden
Hvilket språk danskene kommuniserer seg i mellom på, er et indre dansk
anliggende; hvilket språk svenskene kommuniserer seg i mellom på, er et
indre svensk anliggende; og hvilket språk nordmennene kommuniserer seg
immellom på, er et indre norsk anliggende. Hvilket språk skandinaver
kommuniserer seg i mellom på, er et skandinavisk anliggende.
> än vad ett enskilt land
> vanligen kan kräva i internationella sammanhang.
> Jag ville alltså helt enkelt påpeka att Norden _icke_ är detsamma som
> Norge, den inledande likheten i de båda namnen till trots, och att det
> följaktligen inte _är_ alldeles självklart att en viss sorts hänsyn
> skall eller bör tas i ett nordiskt perspektiv,
Jeg krever likerett for de skandinaviske skriftspråkene. Det er _du_ som
vil særbehandle, eller rettere sagt, diskriminere ei gruppe.
--
Tor S. Mehus
Tjodrik Person
>
> som kjent
> > svært like, og nynorsk bygger nettopp på det norske talemålet.
>
> Nja, riktigt så enkelt är det inte. Svensk och _östnorskt_ talspråk är
> synnerligen lika, men nynorsk bygger ju nästan uteslutande på
> _västnorskt_ talspråk,
Nei og atter nei. Dat er ei myta! Ein austlending kann kjenna seg att i
nynorsken minst like mykit som ein vestlending. Aasen var som kjend på
austlandet au, på målferdi si.
> som liknar övriga skandinaviska munarter
> betydligt mindre. Det är ju just den skillnaden mellan den västnordiska
> nynorsk och de östnordiska bokmål,
Bokmål er ikkje austnorsk, nog ei myta. Bokmål er fyrnorskat dansk, og hev
ikkje meir med dat austlandska målet å gjera enn med dat vestlanska.
Tjodrik
Tor S. Mehus
> Hovedgrunnen til sammenfall mellom nynorsk og bokmål er at nynorsk
> bygger på norsk talespråk, og at norsk talespråk i stor grad
> sammenfaller med svensk.
Jeg mener selvsagt "Hovedgrunnen til sammenfall mellom nynorsk og
svensk..."
--
Tor S. Mehus
Henning Makholm
> En meget påfallende trekk er svensk ä og ö mot norsk og dansk æ og ø.
> Dette fører til at endel med liten kjennskap til svensk tror at "läsk"
> skal uttales med "a" og ikke "e" eller "æ".
Da vel ikke danskere eller nordmænd. Et vist minimumskendskab til
nabosprogene må man da kunne forvente.
--
Henning Makholm "Vend dig ikke om! Det er et meget ubehageligt syn!"
Alexander Backlund
<jan_...@my-deja.com> skrev i
diskussionsgruppsmeddelandet:ALIAS.8jfg79$5gs$1...@nnrp1.deja.com...
> In article <ALIAS.8japmc$6et$1...@zingo.tninet.se>,
> "Alexander Backlund" <alexander...@mailbox.hogia.net> wrote:
> > Visserligen tycker jag att allt om standarder som CSMA/CD (Ethernet)
> > o. d. är mördande tråkigt vid en viss detaljnivå, men Ethernet kräver
> > inte en speciell typ av kablar som inte används för något annat
> > protokoll och kan dessutom köras över flera olika sorters kablar.
>
> Så förhåller det sig alldeles säkert. Men skulle du då kunna tala om för
> mig vad jag i stället skulle ha valt för kabelbeteckning, så att jag
> hade fått tillräcklig lokalfärg i uttrycket och _samtidigt_ varit
> tekniskt otvetydig och korrekt?
"Nätverkskablar" eller möjligen "fiberkablar" (eftersom sorten inte är
viktig kan man ju den) duger nog bra i sammanhanget.
> _Måste_ f.ö. ett ord som "Ethernetkabel" endast syfta på en kabel som är
> nödvändig för, eller endast kan användas till, just det protokollet?
Nej, men jag tycker nog att det syftar på en kabel som är avsedd just för
Ethernet.
Alexander Backlund
Tor S. Mehus <to...@mail.hf.uio.no> skrev i
diskussionsgruppsmeddelandet:ALIAS.1ed01mo.1bg1nty7bewq2N%to...@mail.hf.uio.
no...
> Vel, endelig, etter en lang diskusjon omkring ortografi, som har si rot
> i ei lita eksemplifisering, kommer vi til hovedsaken: om nynorsk skal
> likestilles med de andre skandinaviske skriftspråkene eller ikke:
Jan et consortes har knappast ifrågasatt att nynorska ska jämställas med
övriga skriftspråk. Någon värdering har det inte varit fråga om.
Alexander Backlund
david bonde <i97_bed.R...@i.kth.se> skrev i
diskussionsgruppsmeddelandet:ALIAS.1ed0f26.tbcecuwni7l4N%i97_bed.REMOVE.THIS
@i.kth.se...
> Alexander Backlund <alexander...@mailbox.hogia.net> wrote:
>
> > "Nätverkskablar" eller möjligen "fiberkablar" (eftersom sorten inte är
> > viktig kan man ju den) duger nog bra i sammanhanget.
>
> blir då nätkabel, vilket förmodligen tolkas som en kabel för transport
> av elektrisk kraft från ett (vägg)uttag till en maskin eller dylikt. Se
> utredning om detta i Computer Sweden häromveckan...
Men oavsett vad Anders Lotsson anser så kallas kablarna aldrig "nätkablar"
utan bara "nätverkskablar". F. ö. passar ordet, som är etablerat sedan
1960-talet, utmärkt med tanke på NEOB:s definition av detsamma: " system av
inbördes förbundna enheter vilket liknar ett nät ". Den ger f. ö. följande
faktiska exempel: "ett ~ av kanaler; ett ~ av rynkor i ansiktet.
Bet.nyans: särsk. abstrakt: ett ~ av omedvetna motiv
Idiom: länkat ~ datamängd med direkta förbindelser mellan olika poster"
Roger Gustafsson
[ethernet-kabel]
> Så förhåller det sig alldeles säkert. Men skulle du då kunna tala om för
> mig vad jag i stället skulle ha valt för kabelbeteckning, så att jag
> hade fått tillräcklig lokalfärg i uttrycket och _samtidigt_ varit
> tekniskt otvetydig och korrekt?
En koax-kabel (om det var thin ethernet du syftade på) eller varför inte
en modernare cat 5 kabel :)
/Roger
--
Roger Gustafsson
http://www.acc.umu.se/~gus/
Orange
<alexander...@mailbox.hogia.net> wrote:
>
><jan_...@my-deja.com> skrev i
>diskussionsgruppsmeddelandet:ALIAS.8jfg79$5gs$1...@nnrp1.deja.com...
>> In article <ALIAS.8japmc$6et$1...@zingo.tninet.se>,
>> "Alexander Backlund" <alexander...@mailbox.hogia.net> wrote:
>
>> > Visserligen tycker jag att allt om standarder som CSMA/CD (Ethernet)
>> > o. d. är mördande tråkigt vid en viss detaljnivå, men Ethernet kräver
>> > inte en speciell typ av kablar som inte används för något annat
>> > protokoll och kan dessutom köras över flera olika sorters kablar.
>>
>> Så förhåller det sig alldeles säkert. Men skulle du då kunna tala om för
>> mig vad jag i stället skulle ha valt för kabelbeteckning, så att jag
>> hade fått tillräcklig lokalfärg i uttrycket och _samtidigt_ varit
>> tekniskt otvetydig och korrekt?
>
>"Nätverkskablar" eller möjligen "fiberkablar" (eftersom sorten inte är
>viktig kan man ju den) duger nog bra i sammanhanget.
Två bra varianter är annars: "koaxialkabel" (förkortas gärna till
"koax") och "tvinnad par-kabel".
Christian Henriksson
(ora...@hem.passagen.se)
--
"30 members of a small Mexican sect got into their heads that they
would get closer to God by inhaling butane gas in a small, well-
insulated room. They were right."
- Z magazine
Arne Dehli Halvorsen
Tjodrik Person <t9...@hotmail.com> wrote in message
news:01bfe1ff$78be22e0$c6364382@default...
>
> Nei og atter nei. Dat er ei myta! Ein austlending kann kjenna seg att i
> nynorsken minst like mykit som ein vestlending. Aasen var som kjend på
> austlandet au, på målferdi si.
>
> > som liknar övriga skandinaviska munarter
> > betydligt mindre. Det är ju just den skillnaden mellan den västnordiska
> > nynorsk och de östnordiska bokmål,
>
> ikkje meir med dat austlandska målet å gjera enn med dat vestlanska.
Feil.
Bokmål er østnorsk, slik det er nå. Om det en gang før i tida var fornorsket
dansk, så er det ikke det lenger. Bokmål er på dette tidspunktet langt
nærere vanlig talemål i Øst-Norge og i Norge som helhet enn den skriftformen
du benytter.
Vennlig hilsen
Arne D Halvorsen
Alexander Backlund
Orange <ora...@hem.passagen.se> skrev i
diskussionsgruppsmeddelandet:mfgnlsc2jde4rot6s...@4ax.com...
> >"Nätverkskablar" eller möjligen "fiberkablar" (eftersom sorten inte är
> >viktig kan man ju den) duger nog bra i sammanhanget.
>
> Två bra varianter är annars: "koaxialkabel" (förkortas gärna till
> "koax") och "tvinnad par-kabel".
... som gärna förkortas "TP-kabel", men ditt senare alternativ låter inte
riktigt så smidigt, enligt mitt förmenande.
Tor S. Mehus
>
>Tjodrik Person <t9...@hotmail.com> wrote in message
>news:01bfe1ff$78be22e0$c6364382@default...
>>
>> Nei og atter nei. Dat er ei myta! Ein austlending kann kjenna seg att i
>> nynorsken minst like mykit som ein vestlending. Aasen var som kjend på
>> austlandet au, på målferdi si.
>Mulig
Ikke bare mulig, det er et faktum.
>Bokmål er på dette tidspunktet langt
>nærere vanlig talemål i Øst-Norge og i Norge som helhet enn den skriftformen
>du benytter.
Hva så? Tjodrik skriver ikke vanlig nynorsk.
--
Tor S. Mehus
Morten Øen
news:pjX65.930$Dxe.18...@news.telia.no...
>
> Bokmål er østnorsk, slik det er nå. Om det en gang før i tida var
fornorsket
> nærere vanlig talemål i Øst-Norge og i Norge som helhet enn den
skriftformen
> du benytter.
>
gramatikk er dei i det store og heile nærare nynorsk. Når det gjeldt ein
del sosiolekter derimot er eg meir usikker.
--
Morten
...og for øvrig meiner eg at sjøfartsdirektøren bør gå av!
Tjodrik Person
> > > betydligt mindre. Det är ju just den skillnaden mellan den
västnordiska
> > > nynorsk och de östnordiska bokmål,
> >
hev
> > ikkje meir med dat austlandska målet å gjera enn med dat vestlanska.
>
> Feil.
Nei. Rett.
> Bokmål er østnorsk, slik det er nå. Om det en gang før i tida var
fornorsket
> dansk, så er det ikke det lenger.
Hæ? Bokmål kann då ikkje halda upp med å koma frå dansk?
> Bokmål er på dette tidspunktet langt
> nærere vanlig talemål i Øst-Norge og i Norge som helhet enn den
skriftformen
> du benytter.
Og trur du dat kjem av at bokmålet hev nærmat seg austnorsk (eg vil au
segja nordnorsk og mykit vestnorsk), eller at talemålet hev nærmat seg dat
sèrs rådande ritemålet bokmål? (Eit retorisk spursmål)
Tjodrik
Tjodrik Person
> > Bokmål er østnorsk, slik det er nå. Om det en gang før i tida var
> fornorsket
> > nærere vanlig talemål i Øst-Norge og i Norge som helhet enn den
> skriftformen
> > du benytter.
> >
> gramatikk er dei i det store og heile nærare nynorsk.
Nog ein gong. Ordvalet stod mykit nærare nynorsk fyrr folk vurtu kunnige i
bokmål og byrjade å sjå/lesa/høyra bokmål på alle kantar.
Tjodrik
Orange
<alexander...@mailbox.hogia.net> wrote:
>
>Orange <ora...@hem.passagen.se> skrev i
>diskussionsgruppsmeddelandet:mfgnlsc2jde4rot6s...@4ax.com...
>> On Thu, 29 Jun 2000 22:19:01 +0200, "Alexander Backlund"
>> <alexander...@mailbox.hogia.net> wrote:
>
>> >"Nätverkskablar" eller möjligen "fiberkablar" (eftersom sorten inte är
>> >viktig kan man ju den) duger nog bra i sammanhanget.
>>
>> Två bra varianter är annars: "koaxialkabel" (förkortas gärna till
>> "koax") och "tvinnad par-kabel".
>
>... som gärna förkortas "TP-kabel", men ditt senare alternativ låter inte
>riktigt så smidigt, enligt mitt förmenande.
Till strypning?
Annars är väl fortfarande TP den vanligaste kabelsorten i nätverk?
Alexander Backlund
Orange <ora...@hem.passagen.se> skrev i
diskussionsgruppsmeddelandet:f92qlso7buduad3ls...@4ax.com...
> On Fri, 30 Jun 2000 10:40:36 +0200, "Alexander Backlund"
> <alexander...@mailbox.hogia.net> wrote:
>
> >
> >Orange <ora...@hem.passagen.se> skrev i
>
>diskussionsgruppsmeddelandet:mfgnlsc2jde4rot6s...@4ax.com...
> >> On Thu, 29 Jun 2000 22:19:01 +0200, "Alexander Backlund"
> >> <alexander...@mailbox.hogia.net> wrote:
> >
> >> >"Nätverkskablar" eller möjligen "fiberkablar" (eftersom sorten inte är
> >> >viktig kan man ju den) duger nog bra i sammanhanget.
> >>
> >> Två bra varianter är annars: "koaxialkabel" (förkortas gärna till
> >> "koax") och "tvinnad par-kabel".
> >
> >... som gärna förkortas "TP-kabel", men ditt senare alternativ låter inte
> >riktigt så smidigt, enligt mitt förmenande.
>
> Till strypning?
Nej, det är otympligt, föga elegant, smidigt, i sammanhanget.
> Annars är väl fortfarande TP den vanligaste kabelsorten i nätverk?
TP, koaxialkabel, fiberkabel förekommer alla, den senare speciellt på
Internet vad ryggradsnäten beträffar, tror jag.
Malte Lewan Neelsen
> > In article <ALIAS.yrsp...@humulus.daimi.au.dk>, Thomas Martin
> >
> > Trakten norr om Gävle. Söderhamn ligger i Hälsingland.
>
> Tak. Er der noget specielt ved dialekten i dette område?
Det tror jag inte. Jag är inte någon expert, men tror att bara dialekten
i Dalarna och på Gotland har "något speciellt" med sig i betydelsen
skiljer ut sig från omkringliggande dialekter på något sätt. En annan
sak är att dialekterna långt från Stockholm i Norrland, t ex i
Överkalix, skiljer sig klart mer från rikssvenskan än t ex gotländskan.
Men det är en geografiskt sett gradvis förändring som jag uppfattat det.
/Malte Lewan