Venia
Marcus Strömberg
Hur många kan med ärligheten i behåll hävda att man sedan tidigare kände
till innebörden av ordet "venia"?
Teologistudenter, kanske.
--
Marcus
Mats Löfdahl
> Hur många kan med ärligheten i behåll hävda att man sedan tidigare kände
> till innebörden av ordet "venia"?
Ungefär 3562 st.
Bengt Bengtsson
> Teologistudenter, kanske.
> --
> Marcus
Jag visste vad ´venia docendi,="rätten att undervisa"´ betydde, men
inte venia ensamt.
/bengan
Marcus Strömberg
Marcus Strömberg
Bengt Bengtsson wrote:
> Jag visste vad ´venia docendi,="rätten att undervisa"´ betydde, men
> inte venia ensamt.
Venia är väl bara en kortform av "venia docendi", men SAOL listar "venia"
som ett eget ord.
--
Marcus
Anneli Halme
> Hur många kan med ärligheten i behåll hävda att man sedan tidigare kände
> till innebörden av ordet "venia"?
>
> Teologistudenter, kanske.
>
De flesta aktiva församlingsmedlemmar vet vad venia betyder inom
svenska kyrkan och även andra kristna kyrkor.
Som ni säkert vet täcker det ju allt från att biskopen tillåter någon
kändis predika, till att ex.vis en teol.stud, semestervikarierar för
församlingsprästen, men då inte får officiera vid nattvarden, eller
förätta dop osv. Alltså ingen sakramentsförvaltning.
Det behöver inte enbart vara studerande som får venia för att sköta en
sakramentsfri gudstjänst i kyrkan. Jag har själv ofta fått venia för
att leda gudstjänster eller predika vid andra gudstjänster, trots att
alla visste att jag trots teol.kanden inte hade några planer på att
bli präst.
Det förekommer också att någon kyrkvärd beviljas full venia för att
leda en gudstjänst.
Anneli
Marcus Strömberg
Anneli Halme wrote:
> Som ni säkert vet täcker det ju allt från att biskopen tillåter någon
> kändis predika, till att ex.vis en teol.stud, semestervikarierar för
> församlingsprästen, men då inte får officiera vid nattvarden, eller
> förätta dop osv. Alltså ingen sakramentsförvaltning.
Jag fick syn på ordet i en artikel i tidskriften Axess om en av 50-talets
rättsröteaffärer, den som kom att involvera statsrådet Nils Quensel på ena
sidan och Vilhelm Moberg i rollen som folktribun å den andra.
Skribenten tog det säkra före det osäkra och förklarade ordet "venia" i en
parentes, trots att Axess i huvudsak riktar sig till en kulturkonservativ
och förmodligen bildad publik.
> Det behöver inte enbart vara studerande som får venia för att sköta en
> sakramentsfri gudstjänst i kyrkan. Jag har själv ofta fått venia för
> att leda gudstjänster eller predika vid andra gudstjänster, trots att
Man får alltså venia endast vid behov? I ovan nämnd artikel fick jag
intrycket att venia ges generellt till dem som uppfyller vissa krav.
--
Marcus
Anneli Halme
> Anneli Halme wrote:
>
> Man får alltså venia endast vid behov? I ovan nämnd artikel fick jag
> intrycket att venia ges generellt till dem som uppfyller vissa krav.
>
ges för en predikan, eller för ett år som gudstjänstledare och
däremellan alla varianter av funktion o tidslängd och den kan om
församling o ytterst biskopen blir missnöjd med utövandet, återtas med
omedelbar verkan.
Anneli
Björn Westling
> parentes, trots att Axess i huvudsak riktar sig till en kulturkonservativ
> och förmodligen bildad publik.
Jag tycker skribenten gjorde helt rätt, eftersom ytterst få personer
har ordet "venia" i sin aktiva vokabulär. De som mot förmodan känner
till ordet störs ju inte av att det förklaras, och de som inte känner
till ordet störs knappast av att det förklaras.
Men intressant att du skriva "det säkra före det osäkra" - det
hävdades ju att just det är en obildad felskrivning av "det säkra för
det osäkra", och jag blev i princip idiotförklarad när jag påpekade
att jag inte tycker att de två uttrycken har samma betydelse.
Ordet "före" kan ju i det här fallet ses som en synonym till "framför"
och inte "innan".
Fredrik :Ostman
> Ordet "före" kan ju i det här fallet ses som en
> synonym till "framför" och inte "innan".
Vilken skillnad vill du här göra oss uppmärksamma på?
--
Fredrik Östman
Björn Westling
wrote:
Det kan du nog fundera ut om du tänker lite.
Vad tycker du att meningen "Tränaren valde Johan före mig" betyder?
Fast det kan ju tänkas att du istället undrade över skillnaden mellan
"Att ta det säkra för det osäkra" och "Att ta det säkra före det
osäkra" - och i det fallet är det så att det förstnämnda betyder att
man inte skall ta det säkra som säkert, utan skall vara på sin vakt,
för det kan ju vara osäkert.
Det andra alternativet betyder att om man har två val - ett säkert val
och ett osäkert val så tar man det säkra, och inte det osäkra.
Så de som envist hävdar att det måste heta "Ta det säkra för det
osäkra" är inte helt rätt ute.
Marcus Strömberg
Anneli Halme skrev:
> Det varierar, men man får aldrig venia på obestämd tid. Full venia kan
> ges för en predikan, eller för ett år som gudstjänstledare och
> däremellan alla varianter av funktion o tidslängd och den kan om
> församling o ytterst biskopen blir missnöjd med utövandet, återtas med
> omedelbar verkan.
Hur är det med prästvigda? Har de venia i kraft av sitt ämbete? I vilket
fall som helst -- tack för informationen!
--
Marcus
Marcus Strömberg
Björn Westling skrev:
> Jag tycker skribenten gjorde helt rätt, eftersom ytterst få personer
> har ordet "venia" i sin aktiva vokabulär. De som mot förmodan känner
> till ordet störs ju inte av att det förklaras, och de som inte känner
> till ordet störs knappast av att det förklaras.
När jag drog igång den här diskussionstråden gjorde jag det med en känsla
av att "venia" är ett sådant där substanstiv som passar i
högskoleprovet. Formuleringarna i det första inlägget återspeglade det.
> Men intressant att du skriva "det säkra före det osäkra" - det
> hävdades ju att just det är en obildad felskrivning av "det säkra för
> det osäkra", och jag blev i princip idiotförklarad när jag påpekade
> att jag inte tycker att de två uttrycken har samma betydelse.
Viss sorts språkanvändning sitter djupt rotad i känslolivet, vilket
medför att den antingen känns rätt eller fel oavsett vad sakkunskapen
anser vara idiomatiskt korrekt. Ett uttryck som jag aldrig har kunnat
acceptera på sådana grunder är "oäkta barn", trots att jag sedan länge
på ett intellektuellt plan vet vad ordet/formen "oäkta" kommer av.
--
Marcus
Björn Westling
> Björn Westling skrev:
>
> > Jag tycker skribenten gjorde helt rätt, eftersom ytterst få personer
> > har ordet "venia" i sin aktiva vokabulär. De som mot förmodan känner
> > till ordet störs ju inte av att det förklaras, och de som inte känner
> > till ordet störs knappast av att det förklaras.
>
> När jag drog igång den här diskussionstråden gjorde jag det med en känsla
> av att "venia" är ett sådant där substanstiv som passar i
> högskoleprovet. Formuleringarna i det första inlägget återspeglade det.
Jag är av annan åsikt. Det är ett ord som man knappast behöver känna
till. Jämför med ord som "biennal", "curriculum vitae" och "grassera"
som är hämtade från vokabulärdelen i HSKP.
Även om man inte har det ringaste intresse för konst så lär man stöta
på ordet "konstbiennal" i t.ex. nyhetssändningar. "curriculum vitae"
är ett ord som man stöter på om man någon gång söker jobb, och
"grassera" är ett ord som inte på något viss tillhör fackspråk.
"venia" kan man gå hela livet utan att någonsin konfronteras med.
Notera att ordet "venia" också förklarades noggrant, vilket inte lär
vara fallet med ord som finns med i provet.
Man kan peka på ord som "diegetisk" vilket utan tvekan kräver en
förklaring när det används, förutom i en facktidskrift inom ämnet
ifråga - ordet "diegetisk" skulle inte förekomma i vokabulärdelen av
provet.
Fredrik :Ostman
> skillnaden mellan
> "Att ta det säkra för det osäkra" och "Att ta det säkra före det
> osäkra" - och i det fallet är det så att det förstnämnda betyder att
> man inte skall ta det säkra som säkert, utan skall vara på sin vakt,
> för det kan ju vara osäkert.
> Det andra alternativet betyder att om man har två val - ett säkert val
> och ett osäkert val så tar man det säkra, och inte det osäkra.
Du tager miste. Om man mekaniskt tolkar orden efter deras vanliga
betydelser blir det som du säger, men på grund av att "att taga det
säkra för det osäkra" är ett idiomatiskt uttyck, så måste "att taga
det säkra före det osäkra" tolkas som en (ursprungligen) felaktig
variant av "att taga det säkra för det osäkra" med samma betydelse.
Samtidigt finns ju tendensen att använda uttrycket i fråga -- oavsett
prepositionsval -- i den andra betydelsen, vilket innebär att "att
taga det säkra för det osäkra" mycket väl kan användas i betydelsen
"det är bäst att inte chansa", "jag väljer hellre det alternativ som
förefaller mig mindre riskant". Ofta är betydelsen like oklar
någonstans emellan dessa extremer. Frågan är hur aktiv man själv måste
vara för att minska riskerna i det aktuella valet. Räcker det att
välja ett säkrare alternativ, eller måste man göra mera? Om ett
alternativ som inte förefaller vara det allra säkraste likväl
beskrivs, t.ex. av en rådgivare på banken, som tämligen säkert, är det
inte då rimligt att, om man tvivlar, "ta det säkra för/före det
osäkra" och välja ett sparkonto med insättningsgaranti? Skillnaden
mellan de två betydelser du anför är ju då bara om jag själv före
eller precis efter formuleringsögonblicket övergiver bankens
terminologi "säker" om den produkt som jag själv anser vara "osäker".
--
Fredrik Östman
Björn Westling
wrote:
> >-----< Björn Westling >
> > skillnaden mellan
> > "Att ta det säkra för det osäkra" och "Att ta det säkra före det
> > osäkra" - och i det fallet är det så att det förstnämnda betyder att
> > man inte skall ta det säkra som säkert, utan skall vara på sin vakt,
> > för det kan ju vara osäkert.
> > Det andra alternativet betyder att om man har två val - ett säkert val
> > och ett osäkert val så tar man det säkra, och inte det osäkra.
>
> Du tager miste. Om man mekaniskt tolkar orden efter deras vanliga
> betydelser blir det som du säger, men på grund av att "att taga det
> säkra för det osäkra" är ett idiomatiskt uttyck, så måste "att taga
> det säkra före det osäkra" tolkas som en (ursprungligen) felaktig
> variant av "att taga det säkra för det osäkra" med samma betydelse.
Om man mekaniskt tolkar "ta det säkra före det osäkra" som en felaktig
variant av "ta det säkra för det osäkra" så har du rätt, men om man
inte mekaniskt tolkar det så så följer att "ta det säkra före det
osäkra" har en annan innebörd.
Ta det säkra för det osäkra = man har ett jobb, men agerar som att
jobbet sitter löst när som helst, = man tar det säkra för det osäkra
Ta det säkra före det osäkra = du har möjlighet att få procent av
intäkten, vilket kan bli mycket, men också kan bli litet. Istället
väljer du att ta en fast lön = du tar det säkra före det osäkra.
För mig är det obegripligt hur någon ens kan komma på tanken att
uttrycken egentligen skulle ha samma innebörd, bara för att de råkar
se likartade ut. De har i själva verket helt olika betydelse.
Anneli Halme
Genom prästvigningen, träder den apostoliska successionen in, genom
prästvigningen ansluts man till Traditionen att enbart präster
förvaltar sakramenten. Undervisning (=predikan) och som sagt firande
av gudstjänst utan Nattvard (Mässa), är något helt annat och där ges
venia.
Du kan "avkraga" en präst. Det vill säga förbjuda prästen i fråga, att
verka som präst i samfundet, men du kan aldrig ta ifrån prästen, det
ämbete han vigts till. Han kan fortfarande förvalta sakramenten om
tillfälle ges. ett dop i hemmiljö där förrättaren är avkragad är lika
kyrkligt som ett av en "ickeavkragad" präst, likaså ett
"husnattvardsfirande".
Det samma gäller de präster som i svenska kyrkan gått till de synoder
och annat som i stort sett kapat bandet med svk, och håller på de
Traditioner och bibeltolkningar som nu blivit omoderna inom
kyrkan.avkragade präster, blir genast accepterade och kan fungera i
dessa synoder om orsaken till avkragningen är just bibel- o
traditionssyn (inte mord o pedofili alltså). Detsamma gäller de flesta
andra kyrkor även om en lutheransk präst måste omskolas innan han kan
verka inom ortodoxa eller katolska kyrkan så prästviger man inte en
gång till.
Anneli
Fredrik :Ostman
> De har i själva verket helt olika betydelse.
Du kan inte umgås med människor. Men det visste vi redan.
--
Fredrik Östman
Björn Westling
wrote:
> >-----< Björn Westling >
> > De har i själva verket helt olika betydelse.
>
> Du kan inte umgås med människor.
Jag kan i alla fall undvika att göra andra personer förbannade genom
oförskämda svar på relevanta frågor!
"Ta det säkra för det osäkra" = "Sälj inte skinnet innan björnen är
skjuten"
"Ta det säkra före det osäkra" = "Bättre en fågel i handen än tio i
skogen".
Marcus Strömberg
Björn Westling skrev:
> "venia" kan man gå hela livet utan att någonsin konfronteras med.
> Notera att ordet "venia" också förklarades noggrant, vilket inte lär
> vara fallet med ord som finns med i provet.
När man minst anar det kan man få lära sig något nytt! :-)
--
Marcus
Marcus Strömberg
Anneli Halme skrev:
> Du kan "avkraga" en präst. Det vill säga förbjuda prästen i fråga, att
> verka som präst i samfundet, men du kan aldrig ta ifrån prästen, det
> ämbete han vigts till. Han kan fortfarande förvalta sakramenten om
> tillfälle ges. ett dop i hemmiljö där förrättaren är avkragad är lika
> kyrkligt som ett av en "ickeavkragad" präst, likaså ett
> "husnattvardsfirande".
Innebär detta att en präst aldrig kan bli en före detta sådan, mot dennes
vilja?
--
Marcus
Anneli Halme
> > verka som pr st i samfundet, men du kan aldrig ta ifr n pr sten, det
> > mbete han vigts till. Han kan fortfarande f rvalta sakramenten om
> > tillf lle ges. ett dop i hemmilj d r f rr ttaren r avkragad r lika
> > kyrkligt som ett av en "ickeavkragad" pr st, likas ett
> > "husnattvardsfirande".
>
> Inneb r detta att en pr st aldrig kan bli en f re detta s dan, mot dennes
> vilja?
>
Faktiskt inte vare sig med eller mot sin vilja. En gång vigd till
präst alltid präst.
Däremot kan ju prästen ifråga sluta att verka som präst, men
prästämbetet finns där hela livet.
Är prästen i fråga helt olämplig som präst, kommer naturligtvis ingen
att ta hans tjänster i bruk, men det är en helt annan sak.
Anneli