LIS: Bli medlem i LPK! (Noldis Millers)
조회수 0회
읽지 않은 첫 메시지로 건너뛰기
Conny Mörke
2008. 11. 28. 오후 12:35:4908. 11. 28.
받는사람 Lettlan...@googlegroups.com
Inlägg från MSN Gruppen Letter i
Sverige
Från: ConnyMorke (Ursprungligt meddelande) Skickat: 2007-03-01 20:10
Hej!
Jag har här lite information som jag fått från Svensk-lettiska föreningen i Stockholm om LPK (Lettiska Hjälpkommittén). LPK önskar fler medlemmar helt enkelt!
Gällande Svensk-Lettiska föreningen kommer jag att återkomma med mer information om i en ny tråd lite senare. Men titta gärna in på deras hemsida www.svensklettiska.se eller för att bli medlem: http://www.svensklettiska.se/andamal.htm
Mvh
Conny
Lettiska Hjälpkommittén i Sverige (LPK) har meddelat Svensk-lettiska föreningen att de önskar att vi informerar om deras verksamhet inom vår förening. I korthet, och mycket summariskt, kan sägas att LPK är letternas äldsta organisation i Sverige. Den bildades 1945 och är en medlemsorganisation, vars högsta organ är ett medlemsvalt råd bestående av 21 medlemmar, vilka i sin tur väljer styrelse. Under de första åren bestod verksamheten till stor del av hjälparbete. De flyktingarna, som kom till Sverige i slutet av Andra Världskriget, behövde stöd med sociala och juridiska problem samt ekonomisk och humanitär hjälp. De
behövde ofta hjälp med översättning av dokument och med myndighetskontakter.
Med åren blev letterna mer och mer integrerade i det svenska samhället och klarade kontakterna själva. LPK:s verksamhet ändrade karaktär, speciellt efter 1991, när
Lettland återfick sin självständighet och gränserna öppnades. Letter började komma till Sverige för att studera, arbeta eller turista. Dessa önskade ofta få kontakt med sina redan etablerade landsmän och få information om Sverige och svenska förhållanden. Den äldsta generationen letter, som kom till Sverige 1944 och såg som sin huvuduppgift att grunda organisationer för att behålla språk och traditioner i exil för sina barn inför en minst sagt osäker framtid, har till stor del nu gått ur tiden. Andra och tredje generationens letter har delvis behållit traditionerna och språket, men många har bildat familj med svensk partner och känner sig idag lika mycket svensk som lett, ibland mer. Sverigeletternas sammansättning ändras hela tiden.
I Estniska huset, Wallingatan 34, hyr LPK en lägenhet och där finns kontor, bibliotek samt en samlingslokal. Andra lettiska organisationer har sammanträden och mottagningar i lokalen och den lettiska kören övar regelbundet. Dit kan letter komma för att få information och hjälp med olika problem eller bara för att träffas. Det är letternas enda fasta punkt i Stockholm.
LPK är i Sverige en registrerad och erkänd invandrarorganisation och erhåller bidrag till sin
verksamhet från Integrationsverket. Utan detta bidrag är det svårt att fortsätta verksamheten på nuvarande nivå. Ett av kraven för att få bidraget är, att LPK har 1 000 medlemmar. Välkomna som medlemmar i LPK är alla som har koppling till någon med lettiskt ursprung. LPK skulle glädja sig om Svensk-lettiska föreningens medlemmar också blir medlemmar i LPK. Medlemsavgiften är 50 kronor per år och kan betalas in på plusgiro 25 08 33-1. Glöm inte att skriva in namnen på dem som betalningen gäller.
Rekommendera Ta bort Meddelande 3 av 6 i diskussionen
Från: janisvikmanis Skickat: 2007-03-18 23:09
Nyligen har vi alla fått höra om hembudet för Noldis Millers, mångas vår långårige vän och hjälp som arbetat i Lettiska Hjälpkommittén många år.
Ja. Han lämnar verkligen saknad efter sig. Hans gärning var stor och trevlig för många. En distingt och tydlig personlighet som visste vad han ville och även utförde det. Till andras bästa dessutom.
Han lämnar ävenså en glädje bakom sig. Den smittande entusiasm, hjärtlighet, beslutsamhet, tydlighet och glädje andra fick som träffade honom. Till vår allas stora trevnad lämnade han tre jättecharmiga barn efter sig. Dainis, Daina och Ieva. Det var svårt att inte bli vän med dem eller deras mor Inese.
Givetvis ett sorgebud är det. Lika givet som att vi alla kommer att gå samma väg, att en gång kunna själva gå "till den staden ovan molnen", där jag tror mig kunna möta även Noldis.
Lika givet är det att Noldis hade fel och brister. För vem har inte det? Men det fanns något att lära sig och ta efter av honom.
Ni som kommer åt…ge ett stort fång blomor till hanses nära. Hälsa dem och tacka dem för att de haft en så bra far, farfar och vän.
Janis Vikmanis-Västerås
Rekommendera Ta bort Meddelande 4 av 6 i diskussionen
Från: EgilSkickat: 2007-04-03 10:13
Begravningsakt för f.d. ordf. i Lettiska Hjälpkommittén (LPK- Latviesu Palidzibas Komiteja) Noldis Millers kommer att äga rum fredag den 27 april, kl. 14.00 i
Adolf Fredriks kyrka, Sthlm. Minnesstund i församlingshemmet.
Anmälan till Inese, tel. 08-530 36870 senast 24 april.
Rekommendera Meddelande 5 av 6 i diskussionen
Från: Egil Skickat: 2007-04-03 10:16
LPK:s lokaler, Wallingatan 34, 5 tr. Sthlm är öppna tis- och torsdagar kl. 10 - 16.
Rekommendera Ta bort Meddelande 6 av 6 i diskussionen
Från: ConnyMorkeSkickat: 2007-05-07 23:17
Text från Wilma Teness
NOLDIS MILLERS har gått bort.
Minnesord av Janis Gulbitis
Gulbisu Janis, publicerat i Briva Latvija Nr 14(995) 2007 veckan 31 mars – 6 april, överfört till svenska av Wilma Teness för Letter i Sverige).
Den lettiska enheten/familjen har plötsligt förlorat en av sina mest flitiga medlemmar, då det gäller det gemensamma arbetet, vår Noldis Millers, den mångårige Lettiska Hjälpkommitténs ordförande. Hans ståtliga kropp och outtröttliga själ besegrades av hjärtats ovilja till samma intensiva arbete och som efter några dagars väntan den 18 mars, utbytes till evig tystnad. Noldis tog avsked av oss som en man, som in i det sista inte lämnade sitt revir, fullföljde alla uppgifter inom Hjälpkommittén, antingen att bokstavligen följa i arbetet allt enligt stadgarna eller efter sitt samvetes diktamen.
Noldis hade krav på alla och mest på sig själv. För att spara på Hjälpkommitténs medel städade han lokalerna själv, vaskade golven, reparerade uppkomna åkommor och slitage. Han gjorde allt vad hans flitiga och kunniga händer förmådde.. Uppgifter som Noldis lade på sig själv hade tryckt ner en och annan till bottennivån, men för Noldis var det på sätt och vis meningen med livet. Ibland tycktes det som, hans valda medarbetare, som också hade uppgifter och uppdrag, att de blev utan arbeten, blev tomhänta. Det hördes kritik, som var riktad mot styrelsens ordförande att från och till i överkant ha ett självständigt handlande, och på så sätt framkallades en och annan konflikt inom målgruppen, som trots allt efter moget övervägande, kunde sakligt, lugnt och framgångsrikt lösas och föras till närande områden.
Man skulle kunna säga, att Noldis privatliv, sedan han tog över ledningen av Hjälpkommittén, blev som en del av honom uppdrag, flöt in i honom. Man kunde dagligen alltid träffa honom där. Han skrev, ordnade, hjälpte alla med allt möjligt och omöjligt. Det upplevdes av alla, antingen de från Sverige, som de från Lettland, som gläntade på kommitténs dörr. Han lade ner mycket arbete i den lettiska veckotidningen Briva Latvija ( Fria Lettland), så att den inte saknade prenumeranter.
Noldis Millers, var född i april 1923 i Kalnavas socken, hemmanet ”Rusulos”. Gick ut gymnasiet i Madona. Den tyska ockupationen skickade honom tillsammans med brodern en kort tid till tyskt slavläger. Befriad därifrån återvände han till Lettland och påbörjade studier vid Lantbruksskolans avdelning för skogsstudier. Dessa måste kort därefter avbrytas, för han inkallades till fronten. Han skickades till Östfronten. Då kriget var slut kom Noldis till Danzig (Gdansk) och blev omringad, där blev han också skadad i huvudet. Han blev krigsfånge, dock bara en kort tid. Han återupptog högskolestudierna vid Pinnebergs Högskola (Tyskland). 1953 kom han tillsammans med föräldrarna till Sverige. Han försörjde sig på olika arbeten, gifte sig och fick tre barn. På fritiden återupptog han studierna och tog så småningom ingenjörsexamen inom VVS branschen. Han arbetade inom detta yrke fram till pensionsåldern.
Parallellt med försörjningsarbetet, studierna, försörjningen av familjen och engagemang inom den lettiska gemenskapen fick han tid över till sitt sportintresse. Han återupptog ungdomstidens förkärlek för sport som kulstötning. Han fick framgångar inom svenska kubbar och i seniorklasserna fick han flera första placeringar.
Noldis sörjs av sin stora familj, men också av alla som han hjälpt och gjort så mycket gott. Farväl, Noldis – du kan nu med lätta fjät återvända till hemlandets nejder, till Ditt Kalsnava.
Dödsfall Noldis Miller
Publicerad 7 maj 2007 kl 04:00 i Helsingborgs dagblad
Noldis Millers, arbetande styrelseordförande för Lettiska hjälpkommittén i Sverige, Tumba, har avlidit i en ålder av 83 år.
Han var född i Kalsnava, Lettland. 1943 började han sina studier till jägmästare vid Lettlands Lantbruksuniversitet i Jelgava, men studierna avbröts av kriget. Noldis Millers kom till Sverige i början av 50-talet och började arbeta på fabriken Bulten Kanthal i Hallstahammar, samtidigt som han läste in en NKI ingenjörsexamen i Väg- och vattenbyggnad. 1988 började han arbeta i styrelsen för Lettiska hjälpkommittén och blev snart en central gestalt för såväl gamla som nyinflyttade letter i Sverige. För alla sina insatser för den lettiska saken belönades Noldis 1998 med Lettlands trestjärneordens förtjänsttecken av första graden.
Från: ConnyMorke (Ursprungligt meddelande) Skickat: 2007-03-01 20:10
Hej!
Jag har här lite information som jag fått från Svensk-lettiska föreningen i Stockholm om LPK (Lettiska Hjälpkommittén). LPK önskar fler medlemmar helt enkelt!
Gällande Svensk-Lettiska föreningen kommer jag att återkomma med mer information om i en ny tråd lite senare. Men titta gärna in på deras hemsida www.svensklettiska.se eller för att bli medlem: http://www.svensklettiska.se/andamal.htm
Mvh
Conny
Lettiska Hjälpkommittén i Sverige (LPK) har meddelat Svensk-lettiska föreningen att de önskar att vi informerar om deras verksamhet inom vår förening. I korthet, och mycket summariskt, kan sägas att LPK är letternas äldsta organisation i Sverige. Den bildades 1945 och är en medlemsorganisation, vars högsta organ är ett medlemsvalt råd bestående av 21 medlemmar, vilka i sin tur väljer styrelse. Under de första åren bestod verksamheten till stor del av hjälparbete. De flyktingarna, som kom till Sverige i slutet av Andra Världskriget, behövde stöd med sociala och juridiska problem samt ekonomisk och humanitär hjälp. De
behövde ofta hjälp med översättning av dokument och med myndighetskontakter.
Med åren blev letterna mer och mer integrerade i det svenska samhället och klarade kontakterna själva. LPK:s verksamhet ändrade karaktär, speciellt efter 1991, när
Lettland återfick sin självständighet och gränserna öppnades. Letter började komma till Sverige för att studera, arbeta eller turista. Dessa önskade ofta få kontakt med sina redan etablerade landsmän och få information om Sverige och svenska förhållanden. Den äldsta generationen letter, som kom till Sverige 1944 och såg som sin huvuduppgift att grunda organisationer för att behålla språk och traditioner i exil för sina barn inför en minst sagt osäker framtid, har till stor del nu gått ur tiden. Andra och tredje generationens letter har delvis behållit traditionerna och språket, men många har bildat familj med svensk partner och känner sig idag lika mycket svensk som lett, ibland mer. Sverigeletternas sammansättning ändras hela tiden.
I Estniska huset, Wallingatan 34, hyr LPK en lägenhet och där finns kontor, bibliotek samt en samlingslokal. Andra lettiska organisationer har sammanträden och mottagningar i lokalen och den lettiska kören övar regelbundet. Dit kan letter komma för att få information och hjälp med olika problem eller bara för att träffas. Det är letternas enda fasta punkt i Stockholm.
LPK är i Sverige en registrerad och erkänd invandrarorganisation och erhåller bidrag till sin
verksamhet från Integrationsverket. Utan detta bidrag är det svårt att fortsätta verksamheten på nuvarande nivå. Ett av kraven för att få bidraget är, att LPK har 1 000 medlemmar. Välkomna som medlemmar i LPK är alla som har koppling till någon med lettiskt ursprung. LPK skulle glädja sig om Svensk-lettiska föreningens medlemmar också blir medlemmar i LPK. Medlemsavgiften är 50 kronor per år och kan betalas in på plusgiro 25 08 33-1. Glöm inte att skriva in namnen på dem som betalningen gäller.
Rekommendera Ta bort Meddelande 3 av 6 i diskussionen
Från: janisvikmanis Skickat: 2007-03-18 23:09
Nyligen har vi alla fått höra om hembudet för Noldis Millers, mångas vår långårige vän och hjälp som arbetat i Lettiska Hjälpkommittén många år.
Ja. Han lämnar verkligen saknad efter sig. Hans gärning var stor och trevlig för många. En distingt och tydlig personlighet som visste vad han ville och även utförde det. Till andras bästa dessutom.
Han lämnar ävenså en glädje bakom sig. Den smittande entusiasm, hjärtlighet, beslutsamhet, tydlighet och glädje andra fick som träffade honom. Till vår allas stora trevnad lämnade han tre jättecharmiga barn efter sig. Dainis, Daina och Ieva. Det var svårt att inte bli vän med dem eller deras mor Inese.
Givetvis ett sorgebud är det. Lika givet som att vi alla kommer att gå samma väg, att en gång kunna själva gå "till den staden ovan molnen", där jag tror mig kunna möta även Noldis.
Lika givet är det att Noldis hade fel och brister. För vem har inte det? Men det fanns något att lära sig och ta efter av honom.
Ni som kommer åt…ge ett stort fång blomor till hanses nära. Hälsa dem och tacka dem för att de haft en så bra far, farfar och vän.
Janis Vikmanis-Västerås
Rekommendera Ta bort Meddelande 4 av 6 i diskussionen
Från: EgilSkickat: 2007-04-03 10:13
Begravningsakt för f.d. ordf. i Lettiska Hjälpkommittén (LPK- Latviesu Palidzibas Komiteja) Noldis Millers kommer att äga rum fredag den 27 april, kl. 14.00 i
Adolf Fredriks kyrka, Sthlm. Minnesstund i församlingshemmet.
Anmälan till Inese, tel. 08-530 36870 senast 24 april.
Rekommendera Meddelande 5 av 6 i diskussionen
Från: Egil Skickat: 2007-04-03 10:16
LPK:s lokaler, Wallingatan 34, 5 tr. Sthlm är öppna tis- och torsdagar kl. 10 - 16.
Rekommendera Ta bort Meddelande 6 av 6 i diskussionen
Från: ConnyMorkeSkickat: 2007-05-07 23:17
Text från Wilma Teness
NOLDIS MILLERS har gått bort.
Minnesord av Janis Gulbitis
Gulbisu Janis, publicerat i Briva Latvija Nr 14(995) 2007 veckan 31 mars – 6 april, överfört till svenska av Wilma Teness för Letter i Sverige).
Den lettiska enheten/familjen har plötsligt förlorat en av sina mest flitiga medlemmar, då det gäller det gemensamma arbetet, vår Noldis Millers, den mångårige Lettiska Hjälpkommitténs ordförande. Hans ståtliga kropp och outtröttliga själ besegrades av hjärtats ovilja till samma intensiva arbete och som efter några dagars väntan den 18 mars, utbytes till evig tystnad. Noldis tog avsked av oss som en man, som in i det sista inte lämnade sitt revir, fullföljde alla uppgifter inom Hjälpkommittén, antingen att bokstavligen följa i arbetet allt enligt stadgarna eller efter sitt samvetes diktamen.
Noldis hade krav på alla och mest på sig själv. För att spara på Hjälpkommitténs medel städade han lokalerna själv, vaskade golven, reparerade uppkomna åkommor och slitage. Han gjorde allt vad hans flitiga och kunniga händer förmådde.. Uppgifter som Noldis lade på sig själv hade tryckt ner en och annan till bottennivån, men för Noldis var det på sätt och vis meningen med livet. Ibland tycktes det som, hans valda medarbetare, som också hade uppgifter och uppdrag, att de blev utan arbeten, blev tomhänta. Det hördes kritik, som var riktad mot styrelsens ordförande att från och till i överkant ha ett självständigt handlande, och på så sätt framkallades en och annan konflikt inom målgruppen, som trots allt efter moget övervägande, kunde sakligt, lugnt och framgångsrikt lösas och föras till närande områden.
Man skulle kunna säga, att Noldis privatliv, sedan han tog över ledningen av Hjälpkommittén, blev som en del av honom uppdrag, flöt in i honom. Man kunde dagligen alltid träffa honom där. Han skrev, ordnade, hjälpte alla med allt möjligt och omöjligt. Det upplevdes av alla, antingen de från Sverige, som de från Lettland, som gläntade på kommitténs dörr. Han lade ner mycket arbete i den lettiska veckotidningen Briva Latvija ( Fria Lettland), så att den inte saknade prenumeranter.
Noldis Millers, var född i april 1923 i Kalnavas socken, hemmanet ”Rusulos”. Gick ut gymnasiet i Madona. Den tyska ockupationen skickade honom tillsammans med brodern en kort tid till tyskt slavläger. Befriad därifrån återvände han till Lettland och påbörjade studier vid Lantbruksskolans avdelning för skogsstudier. Dessa måste kort därefter avbrytas, för han inkallades till fronten. Han skickades till Östfronten. Då kriget var slut kom Noldis till Danzig (Gdansk) och blev omringad, där blev han också skadad i huvudet. Han blev krigsfånge, dock bara en kort tid. Han återupptog högskolestudierna vid Pinnebergs Högskola (Tyskland). 1953 kom han tillsammans med föräldrarna till Sverige. Han försörjde sig på olika arbeten, gifte sig och fick tre barn. På fritiden återupptog han studierna och tog så småningom ingenjörsexamen inom VVS branschen. Han arbetade inom detta yrke fram till pensionsåldern.
Parallellt med försörjningsarbetet, studierna, försörjningen av familjen och engagemang inom den lettiska gemenskapen fick han tid över till sitt sportintresse. Han återupptog ungdomstidens förkärlek för sport som kulstötning. Han fick framgångar inom svenska kubbar och i seniorklasserna fick han flera första placeringar.
Noldis sörjs av sin stora familj, men också av alla som han hjälpt och gjort så mycket gott. Farväl, Noldis – du kan nu med lätta fjät återvända till hemlandets nejder, till Ditt Kalsnava.
Dödsfall Noldis Miller
Publicerad 7 maj 2007 kl 04:00 i Helsingborgs dagblad
Noldis Millers, arbetande styrelseordförande för Lettiska hjälpkommittén i Sverige, Tumba, har avlidit i en ålder av 83 år.
Han var född i Kalsnava, Lettland. 1943 började han sina studier till jägmästare vid Lettlands Lantbruksuniversitet i Jelgava, men studierna avbröts av kriget. Noldis Millers kom till Sverige i början av 50-talet och började arbeta på fabriken Bulten Kanthal i Hallstahammar, samtidigt som han läste in en NKI ingenjörsexamen i Väg- och vattenbyggnad. 1988 började han arbeta i styrelsen för Lettiska hjälpkommittén och blev snart en central gestalt för såväl gamla som nyinflyttade letter i Sverige. För alla sina insatser för den lettiska saken belönades Noldis 1998 med Lettlands trestjärneordens förtjänsttecken av första graden.
ConnyMorke
2008. 12. 8. 오후 3:32:5708. 12. 8.
받는사람 Lettland.sidan.nu
Flytt av inlägg från tidigare MSN Gruppen Letter i Sverige
Från: Egil (Ursprungligt meddelande) Skickat: 2007-11-28 14:41
Biblioteket och bokbordet i Letttiska Hjälpkommittéens lokaler,
Wallingatan 34, 5 tr. Sthlm är fr.o.m. 31 okt. öppet onsdagar kl. 13 -
18.
Bibliotekarie Anita Dzilnava som också arbetar på internationella avd.
vid Sthlms stadsbibliotek informerar gärna om tillgången på lettisk
litteratur i Sthlm o. tar gärna emot förslag om inköp av sådan för
båda biblioteken,
F.n. finns ett begränsat antal lettiska böcker att köpa men
vi hoppas att så småningom ge hågade läsare till bokköp direkt från
Lettlalnd.
Alla besökare hjärtligt välkomna onsdagar!
tel. 08 - 21 44 25
Rekommendera Ta bort Meddelande 2 av 2 i diskussionen
Från: Egil Skickat: 2007-11-29 09:50
Välkomna till LPK:s bibliotek, Wallingatan 34, 5 tr. onsdag 5. dec.
kl.13 o. framåt.- vi stänger inte förrän den sista gästen gått!
Avnjut ett glas glögg tillsammans med bibliotekarie Anita Dzilnava,
samtala om tanken att starta temaaftnar om lettisk litteratur, besök
av lettiska författare m.m. Dessutom kanske en
"julöverraskning"?
전체답장
작성자에게 답글
전달
새 메시지 0개